Rovfiske på tallriken

Rovfisket riskerar att utrota våra fiskebestånd. Enligt en folder från Greenpeace som damp ned i brevlådan i morse har tre fjärdedelar av världens utnyttjade bestånd kollapsat eller är på väg att bli överfiskade. Enligt MCS, Marine Stewardship Council, är siffrorna något lägre och man anger FAO:s statistik om 15 procent överutnyttjade bestånd och 10 procent under långsam återväxt. Vilka siffror man än väljer att titta på är de skrämmande, och det är svårt att föreställa sig den både ekologiska och ekonomiska förödelse som kommer i kölvattnet av denna girighet.

Greenpeace menar att vi behöver undvika att köpa vissa fiskarter och har upprättat en lista som vi bör vara extra uppmärksamma mot i affären.
De är:

Vild lax från Atlanten
Rödspätta fångad med trål
Europeisk ål
Torsk
Uer (kungsfisk)
Marulk
Hajar och rockor
Tropiska räkor
Tonfisk
Tunga, äkta tunga och sjötunga
Hälleflundra och liten hälleflundra (blåkveite)
Havskräftor fångade med trål
Svärdfisk och marlin
Hummer från Norge

Klara budskap är en förutsättning för att ge den enskilde konsumenten en chans att agera från sin egen plattform. Återigen kommer dock ett behov av märkning in i bilden. Vi kan inte förutsätta att en betydande majoritet av oss kommer att gå med en lista i handen på livsmedel som vi ”får” och ”inte får” köpa.
MSC är en bra början på märkning just med avseende på hållbara fiskebestånd. Måhända finns det brister även här, men ut ett konsumentperspektiv är ett lätt igenkännlig märke överlägset som snabb information, precis som nyckelhålsmärket eller krav. Än så länge är det inte så många som vet eller ens känner igen MSC, men det finns faktiskt i frysdisken. Titta gärna efter denna nästa gång du handlar!

En parameter som man inte tagit hänsyn till här är de miljontals arbetstillfällen som fiskeindustrin innebär varje år, världen över. Vi har ganska frekvent hört om svenska fiskare och deras trängande situation nu när torsken mer eller mindre är bannlyst i våra hem. Den situationen måste lösas, och behöver inte nödvändigtvis innebära en diametral omställning; en så enkel sak som att använda rätt fiskeredskap i hela Europa skulle kunna innebära en radikal förbättring med ökade förutsättningar för ett ekologiskt hållbart fiske. Men problemet är naturligtvis mer vidsträckt än så. I Sydeuropa har man först nu börjat uppmärksamma att glasålsfiske påverkar ålbeståndet här uppe hos oss, och med lite fortsatt lobbying i rätt korridorer finns det således en framtid också för ålen. Mer än 200 miljoner människor runt om i världen är beroende av fisk som föda och som uppehälle, enligt MSC via World Resources Institute.

Blickar vi mot Asien avråds vi ofta att äta räkor som odlas på mangroveplatser. Men lyssnar vi på folkhälsoprofessorn och vinnare av Kunskapspriset 2007, Hans Rosling, menar han bland annat att räkodling är en väg ut ur fattigdom för tusentals människor som lever på och under svältgränsen. Så hur löser vi det? Fairtrademärkta kravräkor med MSC-stämpel?

Poängen är att det är så många parametrar att ta hänsyn till. Vi behöver vårda världens resurser och nyttja dem, inte utnyttja dem, och hitta vägar till ekonomiskt och ekologiskt hållbara kompromisser. Det är för mycket för den enskilde konsumenten att själv hålla reda på alla dessa parametrar, och därför menar jag att märkning av livsmedel är en bra, och anske till och med helt nödvändig, vägledning i affären för de individuella val vi gör varje dag.

Men det behövs också politiska styrmedel för att få till stånd en kursändring – världens alla orättvisor och miljöproblem kan inte landa på axlarna hos altruistiska fanbärare i den lokala livsmedelsaffären – även om det inte sällan är där det börjar och det är tack vare dem som viktiga frågor så småningom lyfts på de internationella förhandlingsborden.

Korta fakta om organisationer och märkningar i detta inlägg (se även gärna respektive länk):

Greenpeace: Oberoende internationell miljöorganisation med kampanjer inom områden såsom energi och kärnkraft, hav och gammelskogar, och GMO (genmodifierade organismer).

MCS: Oberoende, global, icke-vinstgivande organisation som startades 1997 för att finna en lösning på problemet med överfiskning.

FAO: Food and Agriculture Organisation of the United Nations. Arbetar för att vara ett neutralt forum för att bekämpa svält. Understödjer såväl utvecklade länder som utvecklingsländer.

World Resource Institute: ”…an environmental think tank that goes beyond research to find practical ways to protect the earth and improve people’s lives.”

Fairtrade (Rättvisemärkt): Oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.

Krav: Krav-märkningen står för Bra miljö, God djuromsorg, God hälsa och Socialt ansvar.