Kolesterol ofarligt men kolesterolmediciner farliga?

Text: Anki Sundin, NGruppen
DN Debatt publicerar idag artikeln "Högt kolesterol är ofarligt för kvinnor och friska män" med Uffe Ravnskog i spetsen. Här skriver artikelförfattarna om kolesterol och riskerna med så kallade statiner, en sorts kolesterolsänkande läkemedel, som numera används av över en halv miljon svenskar. De menar att det inte finns några belägg för att statiner i preventivt syfte skyddar mot hjärt-kärlsjukdom, men däremot kvarstår risken för biverkningar av dessa läkemedel. Häribland nämns försvagade muskler och impotens. (Bilden lånad från viktigheterochoviktigheter.blogspot.com)

Att kolesterol bör betraktas utifrån ny forskning är något som vi tagit upp på bloggen ett flertal gånger (se Relaterade artiklar på NGruppens blogg nedan), och är något som jag tar upp i boken Diabetes och Hjärta och kärl.

Jag menar mot bakgrund av den vetenskap som finns idag att kolesterol kanske inte bör betraktas som orsaken till hjärt-kärlsjukdom, såsom varit den förhärskande uppfattningen så länge. Kolesterolmätning i sig är vidare ett alltför trubbigt verktyg. Det vore möjligen mer värdefullt att mäta bland annat så kallat VLDL och oxiderat LDL istället, eftersom totalkolesterol eller LDL i sig sannolikt snarare är pseudomarkörer för ohälsa snarare än orsakerna till den. Och det är inte heller så att höga kolesterolvärden måste vara kopplade till en ökad risk för ohälsa, liksom sänkta kolesterolvärden inte heller minskar risken.

Äta kolesterol inte farligt
Att det inte bör betraktas som farligt att äta kolesterolrika livsmedel är något som vi är många inom de nutritionsrelaterade professionerna som är överens om. Däremot får vi gärna begränsa intaget av vissa livsmedel som har gemensamt att de ökar vår egen produktion av kolesterol. Om det sedan är i just den ökade kolesterolproduktionen i sig som faran ligger, eller om denna bara råkar gå hand i hand med biokemiska processer som ökar risken för ohälsa, tål att diskuteras.

Till exempel ökar socker produktionen av insulin, som i sin tur är kopplad till produktionen av kolesterol. Att inte socker är hälsosamt känner vi till.
Fett ökar också kolesterolproduktionen. Skälet till det är att kolesterol är ett sätt att transportera fett i blodet och mellan olika vävnader. Därmed är dock inte sagt att fett är ohälsosamt av den anledningen. Det gäller att skilja mellan äpplen och päron här.

Hälsosamma livsmedel
Livsmedel som är hälsosamma för kroppen är de som är näringsrika i allmänhet. Här återfinner vi bland annat mjölk- och mejeriprodukter, kött, fisk och fågel, ägg, bönor och linser, "naturliga" fullkornsprodukter (dvs inte nödvändigtvis raffinerade livsmedel med kostfiber tillsatta som berikningsmedel), nötter, frön, frukt, grönsaker, rotfrukter och bär.

Valet av kostprofil är sedan en fråga om preferens och mål - en del vill äta en stor andel kolhydrater och en liten andel fett, andra väljer en stor andel fett och en liten andel kolhydrater. Så länge vi täcker behovet av de essentiella näringsämnena, menar jag med stöd från den forskning som finns idag att kostprofilen i sig inte spelar någon roll.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg
Fetthypotesen - ska det vara mättat eller inte?
Ägg och kolesterol - ingen fara!
180 gram fett bra och kostfiber onyttigt?

Skillnad på fettsyra och fettsyra – om kokosfett

Text: Emelie Andersen, NGruppen

Kokosfett innehåller mestadels mättade fettsyror. Här finns så kallade MCT (medellånga triglycerider) och LCT (långa triglycerider). MCT verkar kunna påverka vår egen fettförbränning och kan därför vara bra att ha en viss mängd av i kosten.

Länge har vi nu hört att mättade fettsyror är ohälsosamma. Det har gjort att även koksnöten har betraktats som ett olämpligt val för den som vill ha hälsan i behåll. Detta har gjort att många på bland annat Sri Lanka, där 80 procent av det totala fettintaget beräknas komma från kokosfett, uppges ha dragit ner på sin konsumtion till fördel för livsmedel med högre andel fleromättade fettsyror. Intressant att man nu ser en alarmerande ökning på Sri Lanka i antalet personer som drabbas av hjärtkärlsjukdomar, från att 1978 vara ett av de landet med lägst prevalens (Goonaratna et al. 2006).
Om det enbart har med valet av fett att göra är naturligtvis inte säkert, men det är ändå värt att notera i sammanhanget.

Här följer en sammanfattning om fettet i kokosnöten och vilken effekt denna nöt egentligen har på hälsan.

Det mättade fettet i kokos
Kokosfett består till lite drygt 90 procent av mättade fettsyror, dock är cirka 50 procent av dessa medium chain triglycerides (MCT), alltså medellånga triglycerider med kedjelängd 8 till 14 kolatomer.

Långa fettsyror (LCT = long chain triglycerides) verkar kunna ge aterogena, kärlskadande, effekter, men sådana effekter uppvisar inte MCT. MCT absorberas helt intakta i tunntarmen och genomgår således inte nedbrytning och reesterifiering (en process som sker när fettsyror lagras i kroppen) som LCT kan göra (Goonaratna et al. 2006). Det leder i sin tur till att detta fett lättare ingår i energiomsättningen. Att det skulle kunna vara så har man observerat i bland annat en brasiliansk studie där obesa kvinnor fick inta 30 ml kokosfett respektive sojabönsolja under 12 veckor. Vid studiens slut hade gruppen som intog kokosfett signifikant minskat sitt midjeomfång till skillnad från den andra gruppen där ingen skillnad kunde ses (Assunção et al. 2009). Noteras bör dock att studien inte var en crossover-studie.

En annan studie (Papamandjaris et al. 2000) tyder även på att MCT är mer effektivt vad gäller den endogena oxidationen av LCSFA (long chain saturated fatty acids) vilket gör MCT än mer intressant ur viktnedgångsperspektiv.

Mängd fettsyror i kokosfett och sojabönsolja, gram per 100 g (Assunção et al. 2009)
Sojabönsolja
Laurinsyra (12:0): o
Myristinsyra (14:0): 0.1
Palmitinsyra (16:0): 10.3
Stearinsyra (18:0): 3.8
Oljesyra (18:1 ω-9): 22.8
Linolsyra (18:2 ω-6): 51.0

Kokosfett
Laurinsyra (12:0): 49.0
Myrsyra (14:0): 17.5
Palmitinsyra (16:0): 9.0
Stearinsyra (18:0): 3.0
Oljesyra (18:1 ω-9): 5.0
Linolsyra (18:2 ω-6): 1.8

Men kolesterolet då?
I samma brasilianska studie som jag skrev om i stycket ovan (Assunção et al. 2009) visar även resultaten att totalkolesterol och LDL var signifikant högre i sojabönsoljegruppen medan HDL minskade. Detta kunde inte ses i kokosfettgruppen, där resultatet istället tyder på en ökning av HDL. Vi har ju alltid fått höra att mättat fett ökar risken för hjärtkärlsjukdom men detta verkar inte gälla för kokosfett som är rikt på MCT. Kokosfett som inte är (delvis) hydrogenerat, eller härdat, det vill säga inte innehåller några transfettsyror, har i flera undersökningar visat sig öka HDL medan LDL och totalkolesterolet inte förändrats (Goonaratna et al. 2006).

Effekterna av tre olika fettkällor (smör, kokosfett och tistelolja) på kolesterolet undersöktes bland invånare på Nya Zeeland som ursprungligen kom från Söderhavsöarna (Cox et al. 1998). Från att mestadels använt kokosfett i sin matlagning går många över till att använda smör och fleromättade fettsyror (från till exempel tistelolja) när de flyttar "modernare" länder såsom Nya Zeeland.

När kokosfett intogs observerade man det lägsta värdet på lathosterol/kolesterol-kvoten medan högst värde sågs när smör intagits. Denna kvot är idag oftast det man mäter då man undersöker kolesterolsyntesen. Lathosterol är ett förstadie till kolesterol som bildas efter det hastighetsbegränsande steget (som styrs av enzymet HMG CoA-reduktas) och sedan läcker ut ur cellen i proportion till hur mycket kolesterol som bildas i cellen. Vissa kolesterolsänkande mediciner hämmar HMG CoA-reduktas vilket också påverkar lathosterol som även det minskar.
Återigen kan vi notera att högst HDL kunde ses när kokosfett intagits (Cox et al. 1998). Betydelsen av kolesterol ur ett hälsoperspektiv har tagits upp tidigare på NGruppens blogg, se Relaterade artiklar nedan.

Dags att skilja agnarna från vetet
Med tanke på vad studier har visat vad gäller kokosfettets inverkan på hälsan är det dags att vi slutar dra allt fett över en kam. Det är hög tid att vi börjar prata fettsyror istället för enbart fett. De medellånga triglyceriderna som det finns mycket av i kokosfett har inte samma effekt på våra kärl som de längre mättade triglyceriderna. En annan fördel med MCT är att det ökar omsättningen av fett. (Detta ska dock inte tolkas som att MCT är ett "fettförbränningspreparat".)

En del befolkningsgrupper har länge använt i stort sett enbart kokosfett som fettkälla. Frågan är om det är ett riktigt drag att gå över till en mer omättad fettsyraprofil, eller om det finns hälsomässiga skäl till att fortsätta att konsumera kokosfett.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Kolesterol - risk eller inte?
Skillnaderna mellan smör och margarin
Fetthypotesen - ska det vara mättat eller inte?

Referenser:

Goonaratna C et al. (2006). Coconut fats. The Ceylon Medical Journal, vol. 51 (2), ss. 47-51.

Assunção et al. (2009). Effects of Dietary Coconut Oil on the Biochemical and Anthropometric Profiles of Women Presenting Abdominal Obesity. Lipids, vol. 44, ss. 593-601.

Papamandjaris et al. (2000). Endogenous fat oxidation during medium chain versus long chain triglyceride feeding in healthy women. International Journal of Obesity, vol. 24, ss. 1158-66.

Cox et al. (1998). Effects of dietary coconut oil, butter and safflower oil on plasma lipids, lipoproteins and lathosterol levels. European Journal of Clinical Nutrition, vol. 52, ss. 650-54.

Kolesterol - risk eller inte?

Text: Anki Sundin, NGruppen

Mättat fett, "ont" kolesterol (LDL) och risken för hjärt-kärlsjukdomar har diskuterats hett den senaste tiden.

Är kolesterol en riskfaktor? är rubriken på en artikel som Lars Werkö, Tore Scherstén och Ralf Sundberg skrivit i dagens SvD, där de tar upp frågan igen och menar att LDL (det "onda" kolesterolet) inte ska betraktas som en riskfaktor längre.

Det ska bli intressant att följa Livsmedelsverkets reaktion på detta. Ser vi näringsrekommendationer som inte nödvändigtvis begränsar intaget av mättade fettsyror inom rimlig framtid? Eller ska stödet för kopplingen mellan mättat fett, kolesterol och hjärt-kärlsjukdomar fortfarande betraktas som starkt och välgrundat?

I några av NGruppens tidigare inlägg tas denna fråga upp:
Intresset för fettdebatt mättat?
Ägg och kolesterol - ingen fara!
Fetthypotesen - ska det vara mättat eller inte?

Fetthypotesen – ska det vara mättat eller inte?

Text: Mela Pettersson, © NGruppen

Fetthypotesen säger att mättade fettsyror ökar mängden kolesterol i blodet, vilket i sin tur konventionellt anses kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Omättade fettsyror däremot sänker kolesterolet i blodet och kan på så sätt minska risken för dessa sjukdomar.

Många kritiker
Det finns olika läger av kritiker till denna fetthypotes. Gemensamt för dem är att de hävdar att denna fetthypotes är felaktig, det vill säga att mättade fettsyror inte är farliga.

Fetthypotesen härstammar från en studie, utförd på 1950-talet av Ancel Keys, som manipulerat sina resultat för att de skulle styrka hans uppfattning i frågan. Bland annat anklagas han för att ha uteslutit resultat från en rad länder för att få bättre statistik. (Sedan dess har de forskare som delar Keys uppfattning presenterat fler studier som stödjer fetthypotesen, men debatten rasar likväl.)

Totalkolesterol och LDL
Det som skiljer kritikerna till fetthypotesen åt är att det ena lägret hävdar att totalkolesterol är oväsentligt, och att det snarare är kvoten mellan HDL, det ”goda” , och LDL, det ”onda”, kolesterolet som är avgörande.

Det andra lägret menar att inte ens LDL egentligen i sig är särskilt skadligt. Snarare framhålls att det är andra kolesterolrelaterade produkter, VLDL och oxiderat LDL, som står för den faktiskt faran. Det har också framlagts en teori om att LDL snarare speglar ett patogent (sjukdomsframkallade) inflammationstillstånd än själv orsakar sjukdom.

Olika kolesterolpartiklar
Kolesterol är inte vattenlösligt, och transporteras därför i ”kapslar” – lipoproteinerna.

• Very Low Density Lipoprotein – VLDL
• Low Density Lipoprotein – LDL (det onda kolesterolet)
• High Density Lipoprotein – HDL (det goda kolesterolet)

VLDL är relativt stora partiklar och transporterar både kolesterol och triglycerider. När VLDL kommer ut i cirkulationen omvandlas det efter ett tag till LDL. LDL har ett relativt lågt innehåll av protein och högt innehåll av kolesterol och en tendens att släppa ifrån sig kolesterol på vägen.

I hela kroppen finns celler med receptorer för LDL. Dessa tar emot kolesterolet och använder det där det behövs. Om det finns mer kolesterol i blodet än vad receptorerna kan ta emot uppstår ett överskott som leder till förhöjda LDL-nivåer. LDL är farligt först sedan det oxiderat, (härsknat). Det tas då upp i kärlväggen och kan orsaka åderförkalkning.

Vad säger forskningen idag?
Den som vill göra sig en bild av forskningen på området har inte någon lätt uppgift. Det finns en lång rad forskningsartiklar att läsa, en sökning på ”saturated fat AND heart” på Pubmed genererar 999 träffar per dagens datum. Bifogat nedan finns en rad referenser till relativt nyligen publicerade artiklar för den som vill läsa mer.

Högst trovärdighet tillskrivs ofta Cochranes forskningssammanställning. Här finns en sammanställning som visar på en något minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom, hos människor som begränsar sitt intag av mättat fett. Översatt till kostråd skulle detta betyda att mindre fett i kosten ger en måttligt sänkt risk för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och höga kolesterolnivåer.

Efterlysning: Nya analyser
Fettförespråkarna framhåller att nya resultat från så kallade primärpreventiva interventionsstudier med ett minskat intag av såväl totalfett som mättade fettsyror inte visar någon signifikant effekt på risken att insjukna i cancer eller hjärt–kärlsjukdom. De efterlyser en ny vetenskaplig debatt och strukturerade systematiska analyser av hela det publicerade underlaget för att klargöra sambandet mellan fettintag och allvarliga sjukdomar. Först då, menar de, kan nya, vetenskapligt grundade kostrekommendationer utarbetas.

Referenser
För de nuvarande kostråden om ett minskat intag av mättat fett:

J Hum Nutr Diet. 2006 Dec;19(6):401-19. Dietetic guidelines on food and nutrition in the secondary prevention of cardiovascular disease - evidence from systematic reviews of randomized controlled trials (second update, January 2006).

J Am Diet Assoc. 2008 Nov;108(11):1881-7. Incident Heart Failure Is Associated with Lower Whole-Grain Intake and Greater High-Fat Dairy and Egg Intake in the Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) Study.

Curr Atheroscler Rep. 2008 Dec;10(6):460-6. Saturated and trans fatty acids and coronary heart disease.

För en ändring av de nuvarande kostråden – d.v.s. mättat fett är inte farligt:

Scand Cardiovasc J. 2008 Aug;42(4):244-9. Cholesterol does not cause coronary heart disease in contrast to stress.

Am J Clin Nutr. 2005 Oct;82(4):894-900. High-fat dairy food and conjugated linoleic acid intakes in relation to colorectal cancer incidence in the Swedish Mammography Cohort.

Scand Cardiovasc J. 2008 Aug;42(4):236-9. The fallacies of the lipid hypothesis.

Altern Med Rev. 2007 Sep;12(3):228-45. An examination of the evidence supposrting the association of dietary cholesterol and saturated fats with serum cholesterol and development of coronary heart disease.

Ägg torde vara nyttigt också för barn!

Text: Anki Sundin, © NGruppen

Så får vi höra igen att ägg inte är bra på grund av dess kolesterolinnehåll. Dagens läsarfråga i SvD med rubriken ”Hur mycket ägg bör man hålla sig till” får svar från Growingpeople, där experten i fråga ger en förälder rådet att begränsa sitt barns intag av ägg. På bloggen Kost och hälsa ger Johanna Söderlund (som så många gånger tidigare) ett bra svar på tal när hon hänvisar till den solida kunskap vi har som säger att kolesterolet i maten inte påverkar våra blodfetter negativt hos en frisk person. Jag håller inte nödvändigtvis med henne i allt hon skriver, men i många sammanhang delar vi uppfattning. Detta är ett.

Jag väntar med spänning på att Johanna får svar från Growingpeople så att jag också kan ta del av detta och få veta vilken forskning de har hämtat sin information från.

Läs gärna NGruppens andra inlägg på detta tema.

Ägg och kolesterol – ingen fara!

Det är inte farligt att äta ägg eller andra kolesterolrika livsmedel. Det är en myt, bland många andra inom området kost och näringslära.
Livsmedelsindustrin har med rätta sökt öka vår konsumtion av ägg, bland annat genom att locka med "omega 3-ägg". Omega 3-fettsyrornas effekter på hälsan är välstuderad och har resulterat i ett imponerande stort antal hyllmetrar av vetenskapliga studier. Och det för oss alltså tillbaka till den ständigt aktuella frågan om kolesterol. Henrik Ennarts artikel i SvD i februari tar upp just denna fråga och belyser de olika uppfattningar om kolesterol som finns på myndighets- och organisationsnivå, och de kostråd som följer härav.

Jag vet inte hur det kommer sig att rädslan för kolesterol är så hårt cementerad. Det är nämligen en felaktig uppfattning. Hos en frisk människa påverkar inte kolesterolet i maten blodets kolesterolvärde, något som också nämns i artikeln. Det är klarlagt, och bör därför inte utmynna i kostråd som varnar för en hög äggkonsumtion. Ägg är en bra källa till ett brett spektrum av näringsämnen och får därför gärna ingå på daglig basis hos alla friska människor. Hos personer med så kallad familjär hyperkolesterolemi finns det dock anledning att vara försiktig med sitt intag av kolesterol, men i övrigt är det kroppens egen produktion av kolesterol som avgör nivåerna av kolesterol i blodet. Dessa nivåer har kopplats till ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, även om denna uppfattning med rätta har utmanats hårt den senaste tiden.

Du behöver således inte vara försiktig med ditt intag av ägg med avseende på kolesterolet. (Utomlands finns fortfarande problemet med salmonella i ägg, men det är en annan fråga.) Praktiskt taget kan du äta hur många du vill, varje dag, år ut och år in. Särskilt för idrottare är ägg att betrakta som ett mycket värdefullt livsmedel, eftersom det innehåller en ansenlig mängd protein (ca 7 gram per ägg), och är en bra källa till såväl vitaminer som mineraler. För dig som behöver minska din fettvikt av hälsoskäl är ägg och andra proteinrika livsmedel värdefulla ingredienser i din kosthållning.