Mjölk – det nya giftet?

Av: Anki Sundin

Mjölk har nyligen kopplats till ökad dödlighet och ökad risk för frakturer. Mjölkprodukter med mindre laktos uppvisar inte den kopplingen. Resultaten kommer från en svensk studie gjord av Michaëlsson med kollegor. (Bild lånad från allas.se)

 

Vad är det i mjölken som kan vara farligt?

Mjölk brukar förknippas med näringsämnen såsom kalcium, protein, vitamin B12 och i berikade fall vitamin D. Det är ämnen som vi behöver. Hypotesen när det gäller kopplingen till ohälsa i Michaëlsson studie är att galaktos, en beståndsdel i laktos (mjölksocker), orsakar oxidativ stress och bidrar till inflammationsprocesser. Den hypotesen kommer från djurstudier, där möss fått injektioner under huden av galaktos i mängder motsvarade 1-2 glas mjölk. Det är viktigt att komma ihåg att administrationssättet är viktigt för att kunna dra slutsatser kring hur ett ämne påverkar kroppen. Vi injicerar inte galaktos under huden, vi dricker mjölk vars mjölksocker bryts ned i magtarmkanalen till bland annat galaktos.

Inte dags att sluta med mjölkpropaganda

Karin Bojs skriver i sin artikel på DN att det nu är dags att sluta med mjölkpropagandan. På basis av Michaëlsons studie är det dock inte det, och i dagsläget finns inget vetenskapligt stöd för att mjölk skulle vara ohälsosamt.

Hon har förvisso rätt i att mejeriprodukter inte är de enda källorna till kalcium, men de torde vara de enklaste att få i sig kalcium från. Hon skriver vidare i sin artikel att det på Livsmedelsverkets hemsida står

”svenska folkets vanligaste källor till detta livsviktiga mineral är mjölk, fil och yoghurt, samt ost."

och skriver vidare:

"Inte ett ord om alla grönsaker, frukter, nötter och fiskprodukter som också innehåller kalcium.”

När jag går in på Livsmedelsverkets hemsida står det: 

”Andra livsmedel som innehåller kalcium är fisk, bönor, linser, nötter, frön och gröna bladgrönsaker. Växtbaserade drycker som till exempel havre- och sojadryck berikas ofta med kalcium till samma nivåer som i mjölk. Alla produkter är dock inte berikade.”

Denna artikel är dock uppdaterad per 2014-11-04, och Karin Bojs artikel publicerades två dagar tidigare. Jag kan inte svara på hur det var formulerat innan, men nu finns i alla fall en mer utvidgad syn på kalciumkällor på Livsmedelsverkets hemsida än vad Bojs uppger.

Men låt oss ta en titt på ”alla grönsaker, frukt, nötter…” som också innehåller kalcium. Mjölk innehåller 120 mg kalcium per deciliter, vilket många av de berikade ersättningsprodukterna (sojadryck, havredryck, mandeldryck osv) också gör. Låt oss för sakens skull utvidga begreppet ”grönsaker” att omfatta även bönor och linser.

• Grönkål: 157 mg/100 g
• Spenat: 93 mg/100 g
• Kidneybönor, torkade, kokta utan salt: 79 mg/100 g
• Sojabönor , torkade, kokta, utan salt: 73 mg/100 g
• Broccoli: 62 mg/100 g
• Kikärter, torkade, kokta med salt: 47 mg/100 g
• Gröna ärter: 31 mg/100 g
• Gröna linser, torkade, kokta utan salt: 26 mg/100 g
• Bondbönor, färska, kokta utan salt: 22 mg/100 g

Grönkål innehåller alltså mer kalcium än mjölk och dess ersättningsprodukter. Utmaningen är bara att vi behöver komma upp i 800-900 mg kalcium per dag. 100 gram grönkål kan man säkert mumsa i sig om man är förtjust i grönkål, men man skulle behöva dryga halvkilot för att nå rekommendationerna. 

Per dag. 

(Om man nu skulle få sitt kalcium från bara grönkål, vilket inte är så sannolikt att man skulle sträva efter, men bara för jämförelsens skull.) (Bild lånad från ledgenomexempel.se)

Hur ligger det till med frukt, då?

Frukt ska ju också vara en källa till kalcium. Låt oss titta på några tabellvärden här också.

• Rabarber: 140 mg/100 g
• Aprikoser, torkade: 45 mg/100 g
• Apelsin: 41 mg/100 g
• Dadlar, torkade: 32 mg/100 g
• Päron: 11 mg/100 g
• Vindruvor: 11 mg/100 g
• Äpple: 4 mg/100 g
• Banan: 6 mg/100 g

Rabarber ligger i topp i det här urvalet, men vi har fortfarande samma bekymmer som med grönkålen – man ska äta väldigt mycket rabarber för att komma upp i de mängder som man enkelt når med mjölk eller någon av dess berikade ersättningsprodukter. De mängderna rabarber är heller inte att rekommendera av andra skäl. 

Och så har vi nötter och frön 

• Sötmandel, torkad: 265 mg /100 g
• Linfrön, torkade: 255 mg/100 g
• Hasselnötter: 188 mg/100 g
• Sesamfrön, torkade, utan skal: 131 mg/100 g
• Solrosfrön, torkade: 116 mg/100 g 
• Cashewnötter: 45 mg/100 g
• Jördnötter, rostade, saltade: 86 mg/100 g
• Kokosnöt: 14 mg/100 g

Nötter och frön innehåller alltså betydligt mer kalcium per 100 gram än grönsaker och frukt. Här får vi dock beakta att energiinnehållet också är mycket högre. Att komma upp rekommenderade mängder av kalcium genom att äta sötmandel kräver från 300 gram per dag om vi leker med tanken att det vore vår enda källa (vilket det aldrig ska vara), men det betyder samtidigt att vi skulle få i oss 1800 kcal bara från nötterna. Det motsvarar i runda slängar hela dagsbehovet för en kvinna med stillasittande arbete.

Kalcium i kött, fisk och ägg?

• Nötfärs, stekt: 11 mg/100 g
• Nöt grytbitar, rå: 6 mg/100 g
• Lax, rå: 20 mg/100 g
• Sej, rå: 12 mg/100 g
• Ägg, ekologiskt, kokt: 54 mg/100 g

Dessa livsmedel bidrar alltså till vårt kalciumintag, men kommer inte i närheten av mjölk eller dess ersättningsprodukter när det gäller just kalcium.

Källa för samtliga tabellvärden: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2014-10-30.

Ersättningsprodukter för mjölk

Jag hade förmånen att medverka i Nordegren och Epstein i P1 igår.

där vi jämförde havre-, soja, ris- och mandeldryck med varandra. (Inslaget ligger på ca 30 min in i avsnittet.) En kort sammanfattning av det jag bidrog med i detta avsnitt kan du utläsa av tabellen nedan.

Jämförelse ersättningsprodukter

Dryck	Protein	Socker	Kalcium	Vitamin D	Pris
Havredryck berikad	0,6	Ej tillsatt	120 mg	D2: 0,75 ug	13,50
Havredryck, choklad	1	Tillsatt	120 mg	D2: 1,5 ug	18,50
Soja berikad	3	Tillsatt	120 mg	D2: 0,75 ug	14,95
Risdryck, berikad Ej till barn under 6 år pga tungmetaller	0,1	Ej tillsatt	120 ug	D2: 0,75 ug	19,95
Mandeldryck	0,5	Tillsatt	120 ug	D2: 0,75 ug	24,95

Sojadryck kommer närmast mjölk när det gäller protein, men i övrigt är även de andra jämförbara när det gäller kalcium och D-vitamin. Den övriga näringsprofilen är inte medtagen i den här jämförelsen. Det är viktigt att påpeka att vi ju inte måste dricka mjölk eller äta mejeriprodukter för att åstadkomma en fullvärdig kost. Det går utmärkt att välja en mjölkfri kost om man så behöver eller önskar.

Mjölk är mer än näring

Att bara prata näringslära idag blir inte komplett om man inte också tar upp något om klimat- och miljöpåverkan. För många är den djuretiska aspekten också en viktig faktor vid valet av livsmedel och vilket märke eller sort man väljer. (Bild lånad från miljoforskning.formas.se)

Mjölk kostar, så är det bara. Kor producerar växthusgaser och de kräver foder och annan omsorg som har ett klimat- och miljömässigt pris. Av det skälet är det viktigt att sätta denna kostnad i relation till vad vi får. Är det försvarbart att dricka mjölk ur ett klimat- och miljöperspektiv i förhållande till den näring vi får för det? För att besvara den frågan har en svensk-amerikansk forskargrupp tagit fram NDCI-indexet (nutrient density climate impact), som visar att svensk mjölk är mycket effektiv sett till klimatpåverkan per liter mjölk. Förklaringen är mångdimensionell, men innefattar inte minst det faktum att svenska mjölkkor inte äter soja i samma utsträckning som kor i andra länder, att vårt klimat är mycket bra för odling av de grödor vi istället ger korna att äta och att de själva kan gå och beta. Här kommer även betydelsen av öppna landskap in i bilden. Klimatpåverkan per liter producerad mjölk är därmed låg jämfört med i många andra länder, inte minst USA och Nya Zeeland. Jag har skrivit om NDCI-indexet och hur klimatvänlig mjölk egentligen är.

Läsk och godis är klimat- och miljöovänligt

Sett till vad vi får för näring är läsk, godis och liknande så kallad utrymmesmat värdelösa och därmed också klimat- och miljömässigt tvivelaktiga. Det kostar mycket att framställa dem, men de ger inget tillbaka i form av bra näring. Det är en viktig aspekt att ta hänsyn till i diskussionen, även om ingen kanske på fullt allvar dricker mjölk istället för att äta godis – det är underförstått. (Bild lånad från close2u.nu)

Klimat och miljö kräver näringslära för att bli komplett

Det är mycket välkommet att klimat- och miljöaspekterna ligger så högt på agendan när vi diskuterar allehanda problem idag. I samband med livsmedelsproduktion och näringslära är det sedan ett måste att expertisen inom klimat och miljö också kompletteras med expertis inom näringslära. Att producera livsmedel innebär ofrånkomligt en klimat- och miljöpåverkan, och därför måste vi vara på det klara med vilka val som är bäst. Men bäst innebär inte bara låga utsläpp, mindre resurskrävande processer och så vidare. Vi kan inte ersätta ost med gurka bara för att gurka kostar mindre att producera ur ett klimat- och miljöperspektiv än ost.

Vad kostar berikningen?

Många av oss inom professionen pratar gott om berikning som fenomen. Inte minst är berikningen av mjölk med D-vitamin något som har lett till att intaget av detta viktiga näringsämne har ökat i befolkningen. Något som dock är oklart är hur själva berikningssubstanserna påverkar klimat och miljö. Det är något vi idag har mycket begränsad kunskap om och är en av de faktorer som Annika Smedman på LRF poängterar när jag pratar med henne om det här.

Några svårigheter i studien

Till sist vill jag bara plocka upp några svårigheter med epidemiologiska studier, som Michaëlssons är en av. Att genomföra helt vattentäta studier på befolkningsnivå är omöjligt. Det finns alltid luckor och fallgropar, hur bra metodiken än är. Att det därför finns sådana även i Michaëlssons undersökning är inget oväntat och kritiken av den är inget annat än sådan som skulle ha framhållits oavsett resultatet den hade burit med sig.

Det är viktigt att identifiera svårigheter och komplicerande faktorer i studier för att dra lärdom och bilda sig en så objektiv syn på det fenomen som undersöks som möjligt.

I alla kostundersökningar som görs av den här storleken – över 100 000 människor har deltagit – används så kallade Food Frequency Questionnaires. Det är formulär som man får fylla i om hur ens kostvanor ser ut nu eller har sett ut historiskt. I det här fallet besvarade deltagarna i studien frågor kring det gångna årets kostvanor i form av si och så många portioner per dag eller per vecka. Noggrannheten blir alltså därefter, men det gäller ju alla studier av det här slaget.

Mjölkintag var kopplat till frakturrisk hos kvinnor, men inte hos män, samt en ökad dödlighet. Dock är det viktigt att påpeka att den här typen av studier alltså inte kan identifiera orsak och verkan, utan bara fenomen som samvarierar. Detta är alltså ingen studie som förklarar varför mjölk och ökad frakturrisk går hand i hand, om de ens gör det.

Sammanfattning

Mjölk och mejeriprodukter är näringsrika, särskilt de som är D-vitaminberikade är mycket bra källor till näring. Ersättningsprodukter i form av kalcium- och D-vitaminberikad t.ex. soja- och havredryck är jämförbara med mjölk ur de kanske viktigaste näringsperspektiven, även om den totala näringsprofilen i mjölk fortfarande är överlägsen. Mjölk är alltså inte något nytt gift, eller gammalt heller, för den delen. Vi ska alltid vara ödmjuka inför det faktum att vi aldrig vet allt, och tids nog kan det komma undersökningar som får oss att överväga huruvida rekommendationer och kostråd behöver ändras. Så har skett tidigare, och kommer att fortsätta att ske. Men i dagsläget finns, så vitt jag bedömer det, ingen anledning att vara orolig för att dricka mjölk ur ett hälsoperspektiv. Mjölk är alltså inget gift. Om någon på allvar trodde det.

Relaterade artiklar på bloggen:

Klimatvänlig och näringsrik mat

Källor

Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2014-10-30. Tillgänglig från http://www7.slv.se/Naringssok/

Michäelsson K et al. Mjölk kopplas till ökad dödlighet. BMJ 2014;349:g6015. Tillgänglig från http://www.bmj.com/content/349/bmj.g6015

Länk till Nordegren och Epstein 141104

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=6009289

Andra media som skrivit om studien:

SVT: Mjölkdrickande kopplat till ökad dödlighet. Tillgängligt från: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet

Hyperaktiv av socker?

Av: Anki Sundin, NGruppen

Blir man hyperaktiv av socker eller inte? Nej, inte om man följer det psykiatriska diagnosprotokollet. Ja, om man frågar föräldrar som observerar sina barn när de har fått godis och läsk. Låt oss reda ut det hela.

Hyperaktiv inte samma sak som uppspelt
Det är faktiskt en myt att socker orsakar hyperaktivitet. Det påståendet kan möjligen provocera inte minst föräldrar som upplever att deras barn blir "hyperaktiva" när de fått sitt lördagsgodis.

Men frågar man en doktor blir alltså frågan nej, eftersom "hyperaktiv" är ett psykiatriskt tillstånd. De kriterier som ska uppfyllas för att klassas som hyperaktiv hittar vi i det internationella diagnosprotokollet DSM IV (http://www.ldawe.ca/DSM_IV.html).

En doktor som använder begreppet hyperaktiv avser sannolikt det kluster av beteenden som beskrivs i detta diagnosprotokoll (se nedan).

En lekman använder begreppet friare och kanske skulle kalla ett barn för hyperaktivt bara det blir lite uppspelt. Att bli ”uppspelt” är därmed inte samma sak som att vara hyperaktiv. Sålunda har Claude Marcus rätt när han säger att det är en myt att man blir hyperaktiv av socker, vilket han har stöd för i forskningen (Kim Y, Chang H, 2011; Krummel et al 1996).

Däremot finns det många föräldrar som kan vittna om att barnen snurrar upp rejält när de får sitt lördagsgodis. Ingen har fel här - problemet ligger i att olika personer använder ett begrepp på olika sätt.

Hyperaktivitet, saxat ur DSM IV-TR
(a) often fidgets with hands or feet or squirms in seat


(b) often leaves seat in classroom or in other situations in which remaining seated is expected


(c) often runs about or climbs excessively in situations in which it is inappropriate (in adolescents or adults, may be limited to subjective feelings of restlessness)


(d) often has difficulty playing or engaging in leisure activities quietly


(e) is often “on the go” or often acts as if “driven by a motor”


(f) often talks excessively

Referenser
Kim Y, Chang H. Correlation between attention deficit hyperactivity disorder and sugar consumption, quality of diet, and dietary behavior in school children. Nutr Res Pract. 2011 Jun;5(3):236-45. Epub 2011 Jun 21.

Krummel DA, Seligson FH, Guthrie HA. Hyperactivity: is candy causal? Crit Rev Food Sci Nutr. 1996 Jan;36(1-2):31-47.

DSM IV-TR för Hyperaktivitet: https://www.msu.edu/course/cep/888/ADHD%20files/DSM-IV.htm

Relaterade artiklar på NGruppens blogg
Byta läsk mot broccoli?
Sockerskatt en del av lösningen?
Söt skatteväxling under luppen igen

Varning för socker

Text: Anki Sundin, NGruppen
Vad är nyttig mat? Hur informerar vi om vad nyttig mat är? Och hur får vi människor att vilja äta nyttig mat?

Den som kan svara på dessa bedrägligt enkla frågor har svaret på folkhälsan i sin hand. (Och kommer förmodligen att bli mångmiljonär inom en överskådlig framtid.)

Nyttigt ur ett näringsfysiologiskt perspektiv

Idag aktualiserar DN frågan om socker igen i Forskare varnar för socker. Max 3 energiprocent (E%) socker menar några brittiska forskare borde vara den maximala rekommendationen, snarare än de 10 E% eller max 50 gram per dag som de nordiska näringsrekommendationerna gör gällande idag. DN:s artikel fokuserar på tandhälsa i första hand, ska nämnas. 

Då kan vi fråga oss vad "nyttig mat" egentligen är. Ur ett näringsfysiologiskt perspektiv är det inte helt enkelt att svara på. Det finns ingen definition på "nyttig" i det här sammanhanget. Ingen äger heller tolkningsföreträde här, vare sig man tillhör professionen, är idealist eller hobbytyckare.

Några minsta gemensamma nämnare kan vi dock identifiera utan att ta i från tårna; att minska på intaget av socker och andra snabba kolhydrater i stora mängder vågar jag påstå att vi är överens om över gränsern.

Marknadens perspektiv

Och det finns en annan aspekt på det hela, nämligen marknaden. Livsmedelsindustrin förser oss med de livsmedel som vi begär och som de vill att vi ska begära, och här kommer vår lokala livsmedelsbutik in som sista länk i kedjan innan vi står med matkorgen vid kassan och ska betala. Det är alltid lätt att ropa efter "nyttig" mat, men trots det konsumerar vi uppskattningsvis över 20 kilo socker per person och år i Sverige. Ingen i dagens samhälle tror väl att det är nyttigt (även om det bevisligen finns de som inte tror att det är onyttigt). Ändå lassar vi upp allt från glass, godis och läsk till sockrad färdigmat på rullbanden.

Vilket ansvar har marknaden för att vi ska få tillgång till nyttig mat (vad det nu är), och vilka medel kan den tillämpa för att vägleda oss konsumenter i rätt riktning? Vad händer då med den fria konkurrensen på marknaden? Och kan vi betrakta de stora livsmedelsjättarnas möjligheter att exponera sina produkter i ögonhöjd i butikerna som en del av den fria konkurrensen, när de mindre producenterna som vill sälja sina nyttiga, kravmärkta eller rättvisemärkta produkter ibland får låta sig nöjas med en plats längst ned, längst in i gång 19?

Så komplext är det

Det är inte bara socker som är problemet. Hur komplext det hela är har Solveig Wikström, Martin Hedbom och Ludvig Thuresson på Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, skrivit en rapport om.

Den värdefulla måltiden heter forskningsrapporten, som är en sammanfattning av forskningsprojektet "Måltidens intressenter’’. Den problematiserar "nyttig mat" ur såväl konsumenternas som leverantörernas och handelns perspektiv.

Precis som den undersökning som Livsmedelsverket lät göra 2010, och som jag skrev en bloggartikel om med rubriken 2 av 5 känner sig lurade i affären, framträder bland annat hur konsumenter upplever oro och misstro gentemot inte minst tillsatser, ekologisk märkning och prissättning.

Vad är din lösning - hur vägleder vi rätt?

Hur vi ska komma till rätta med detta och kunna vägleda konsumenter på ett enkelt sätt till livsmedel som vi gärna betecknar som hälsosamma är alltså en öppen fråga. Uppenbarligen är den information som finns idag inte tillräcklig för att intressera alla eller ens nå alla.

Hur ser du på problemet att långt fler människor behöver "äta nyttigt", och vad är din lösning?

Hyperaktivitet och socker

Av: Anki Sundin, NGruppen

I Sverkers stora strid, avsnitt 2, diskuteras socker och fetma. Det mesta som sades där är väl redan sönderdiskuterat i andra forum, så jag tänkte göra ett kort nedslag i ett område som ofta tycks tas upp på lekmannanivå: socker och hyperaktivitet.

Hyperaktiv inte samma sak som uppspelt
Claude Marcus, fetmaforskare, påpekar att det är en myt att socker orsakar hyperaktivitet. I samma stund hörs missbelåtna kommentarer från publiken, där någon tydligen inte håller med. Så låt oss klargöra frågan så att inte den behöver ligga till grund för fler missförstånd:

De kriterier som ska uppfyllas för att klassas som hyperaktiv hittar vi i det internationella diagnosprotokollet DSM IV (http://www.ldawe.ca/DSM_IV.html).

En doktor som använder begreppet hyperaktiv avser sannolikt det kluster av beteenden som beskrivs i detta diagnosprotokoll (se nedan).

En lekman använder begreppet friare och kanske skulle kalla ett barn för hyperaktivt bara det blir lite uppspelt. Att bli ”uppspelt” är därmed inte samma sak som att vara hyperaktiv. Sålunda har Claude Marcus rätt när han säger att det är en myt att man blir hyperaktiv av socker, vilket han har stöd för i forskningen (Kim Y, Chang H, 2011; Krummel et al 1996).

Däremot finns det många föräldrar som kan vittna om att barnen snurrar upp rejält när de får sitt lördagsgodis. Ingen har fel här - problemet ligger i att olika personer använder ett begrepp på olika sätt.

Hyperaktivitet, saxat ur DSM IV-TR
(a) often fidgets with hands or feet or squirms in seat


(b) often leaves seat in classroom or in other situations in which remaining seated is expected


(c) often runs about or climbs excessively in situations in which it is inappropriate (in adolescents or adults, may be limited to subjective feelings of restlessness)


(d) often has difficulty playing or engaging in leisure activities quietly


(e) is often “on the go” or often acts as if “driven by a motor”


(f) often talks excessively

Jag har skrivit om socker och hyperaktivitet i min bok Sockerberoende - söt fantasi eller bitter verklighet. Läs mer om innehållet på NGruppens hemsida och gör din beställning direkt via mail: anki.sundin(at)ngruppen.se.

Referenser
Kim Y, Chang H. Correlation between attention deficit hyperactivity disorder and sugar consumption, quality of diet, and dietary behavior in school children. Nutr Res Pract. 2011 Jun;5(3):236-45. Epub 2011 Jun 21.

Krummel DA, Seligson FH, Guthrie HA. Hyperactivity: is candy causal? Crit Rev Food Sci Nutr. 1996 Jan;36(1-2):31-47.

DSM IV-TR för Hyperaktivitet: https://www.msu.edu/course/cep/888/ADHD%20files/DSM-IV.htm

Relaterade artiklar på NGruppens blogg
Byta läsk mot broccoli?
Sockerskatt en del av lösningen?
Söt skatteväxling under luppen igen

Kärleksmat är problemet - inte fredagsmyset

Text: Anki Sundin, NGruppen
Det är bra att DN uppmärksammar fredagsmyset - men felet ligger nog snarare i måndagsmyset, tisdagsfikat, det söta onsdagsmelliset och torsdagsgodisbiten, allt i kombination med ett i allmänhet sämre livsmedelsval och lägre fysisk aktivitet. (Bilden lånad från Cookies2friends.blogspot.com)

Kostdoktorn Andreas Eenfeld påpekar mycket riktigt i DN:s artikel Fredagsmysets godis tär på hälsan att chips och läsk inte är särdeles hälsosamt att äta. Han väljer att fokusera på insulinfrisättningen som följer i kölvattnet av sådana livsmedel och menar att det är bättre med nötter, oliver och ostar. Jag vill sticka ut hakan ännu mer och fråga varför vi måste "mysa" med mat och godis överhuvudtaget. Varför ska barnen lära sig att umgås och ha mysigt genom att okynnesäta?

Kärleksmat är problemet - inte fredagsmyset

Att köpa hem något speciellt att äta någon gång då och då, till och med så ofta som en gång i veckan, är sannolikt inte ohälsosamt om resten av veckan är fylld av näringsrik mat i lagom stora mängder i kombination med fysisk aktivitet. I den bästa av världar är nog alltså fredagsmyset ingen större bov i folkhälsodramat. Det är när vi väljer skräpmat att mätta oss med i tid och otid, aldrig motionerar eller ens promenerar längre sträckor och ersätter eller förstärker socialt umgänge och glädjeämnen med "kärleksmat" som problemet uppstår. Vi skulle garanterat vinna mycket om vi minskade på det söta till fredagsmyset, men det vore nog snäppet bättre att äta ordentlig mat när vi väl ska äta och skilja mellan fredagsmys och kärleksmat.

Dansk fettskatt på väg att bli verklighet

Text: Anki Sundin, NGruppen
Från och med juli 2011 inför Danmark en avgift på livsmedel med mättat fett, skriver GP.
Det ska kosta 18 kr per kilo fett att köpa mejeriprodukter, kött och bageriprodukter. Mjölk ska undantas från denna nya avgift.

Det har uppmärksammats ett flertal gånger den senaste tiden, och nu har det alltså aktualiserats igen. Jag har skrivit om fettskatt tidigare, och menar nu liksom då att förslaget att beskatta just mättat fett sannolikt inte är helt genomtänkt. Dels är risken med att marginellt höja priset på vissa livsmedel att det bara blir ytterligare en inkomst till staten utan att i praktiken tjäna det framlagda syftet, i det här fallet att gynna folkhälsan. Dels ställer jag mig också tveksam till att mättat fett bör betraktas som hälsovådligt i den utsträckning som varit den förhärskande uppfattningen så länge. Precis som många andra, till exempel Marcus Schober (se relaterade artiklar nedan), menar jag att en skatt om någon i så fall bör införas på socker och transfettsyror.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg
Lagförslag om avgift på mättat fett
Läkare mot läkare om fett
Grenade fettsyror, cancer av kött och tankar kring LCHF
Söt skatteväxling under luppen igen
Äta nyttigt - så svårt kan det vara

Relaterade artiklar på andra bloggar
Marcus Schober: Skatt på fett i Danmark
Kostdoktorn: Dansk fettskatt blir verklighet
Kostdoktorn: Dietistlarm i Expressen

Choklad medicin för hjärtat?

Text: Anki Sundin, NGruppen
Att choklad innehåller ”kärlekskemikalier” har många av oss hört - choklad är inte bara gott, tycker de flesta, utan gör oss också lyckliga. Den känslan kommer från hjärnans belöningssystem via bland annat kannabisliknande ämnen. Men det är inte bara hjärnan som påverkas av choklad, utan även hjärtat. (Bild lånad från goddag.bloggagratis.se)


Choklad bra för hjärtat?
I nya Läkartidningen (1) skriver Isak Lindstedt och Peter M Nilsson att kakao innehåller en rad intressanta ämnen ur ett hjärt-kärlperspektiv. De konstaterar att det ännu är för tidigt att använda kakao eller dess verksamma substanser som läkemedel, men framhåller en rad intressanta studier som visar en koppling mellan kakaokonsumtion och olika positiva effekter på hjärta och kärl.

Bland annat har man undersökt dess effekter på blodtrycksreglering, inflammationsgrad och skydd via antioxidativa egenskaper. (Jag hänvisar till artikeln i Läkartidningen för referenser till respektive påstående.) Här nämner de även verkan på NO-systemet, som också kan vara av intresse för den som tränar hårt. Vi har skrivit om NO i Nitrat gör grönsakerna nyttiga och NO som tillskott.

Mängder av antioxidanter
Att choklad förmodligen har en positiv effekt på hälsan har vi skrivit om på bloggen tidigare, så det är mycket spännande att Läkartidningen tar in en artikel om detta. (Bilden lånad från icakuriren.se)

Enligt den standardiserade ORAC-tabellen (2) innehåller kakaopulver imponerande 55653 ORAC-enheter per 100 gram, mätt som total-ORAC. Som mörk choklad är innehållet fortfarande 20816 ORAC-enheter, i runda slängar dubbelt mycket som de antioxidantrikaste frukterna. Till och med mjölkchoklad innehåller imponerande mängder antioxidanter, 7519 per 100 gram. Det kan vi för skojs skull jämföra med apelsin, 1819, eller blåbär, 9621. Den jämförelsen är som alla förstår så klart inte fullständigt lyckad ur ett näringsfysiologiskt perspektiv, men det kan ändå vara intressant för sakens skull.

Socker, socker, socker
Dock vill jag i skenet av den välförtjänt uppmärksammade sockerdebatten påpeka att framför allt mjölkchoklad, även om den innehåller den förmodat hälsosamma kakaon, också innehåller en hel del socker. De flesta av oss behöver dra ned på sin sockerkonsumtion, så argumentet att mumsa i sig en chokladkaka som mellanmål för att den innehåller mycket antioxidanter håller inte. Attans, också.

Referenser:
1: Lindstedt och Nilsson. Flavanoler, kakao och choklad påverkar hjärt-kärlsystemet. Läkartidningen. 2011;108:324-5.
2: USDA Database for the Oxygen Radical Absorbance Capacity (ORAC) of Selected Foods, Release 2, may 2010, USDA

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Choklad för din hälsa
Antioxidanter - grupper och källor
Antioxidanter vid träning hjälper inte
Nitrat gör grönsakerna nyttiga
Skillnad mellan socker och potatis