Text: Anki Sundin, NGruppen
Vad är nyttig mat? Hur informerar vi om vad nyttig mat är? Och hur får vi människor att vilja äta nyttig mat?
Den som kan svara på dessa bedrägligt enkla frågor har svaret på folkhälsan i sin hand. (Och kommer förmodligen att bli mångmiljonär inom en överskådlig framtid.)
Nyttigt ur ett näringsfysiologiskt perspektiv
Ur ett näringsfysiologiskt perspektiv är det inte helt enkelt att svara på vad nyttig mat är. Det finns ingen definition på "nyttig" i det här sammanhanget. Ingen äger heller tolkningsföreträde här, vare sig man tillhör professionen, är idealist eller hobbytyckare.
Några minsta gemensamma nämnare kan vi dock identifiera utan att ta i från tårna; att undvika transfettsyror och minska på intaget av socker och andra snabba kolhydrater i stora mängder vågar jag påstå att vi är överens om över gränserna. (Om någon inte håller med välkomnar jag kommentarer kring detta.)
Där slutar konsensus
Men där slutar alltså konsensus. Förespråkarna för fett till fördel för kolhydrater verkar ha blivit fler och fler, men att många människor mår bra av en kost som består av en stor andel kolhydrater (helst av så oraffinerad sort som möjligt) är heller ingen hemlighet.
Marknadens perspektiv
Och det finns en annan aspekt på det hela, nämligen marknaden. Livsmedelsindustrin förser oss med de livsmedel som vi begär och som de vill att vi ska begära, och här kommer vår lokala livsmedelsbutik in som sista länk i kedjan innan vi står med matkorgen vid kassan och ska betala. Det är alltid lätt att ropa efter "nyttig" mat, men trots det konsumerar vi över 40 kilo socker per person och år i Sverige. Ingen i dagens samhälle tror väl att det är nyttigt (även om det bevisligen finns de som inte tror att det är onyttigt). Ändå lassar vi upp allt från glass, godis och läsk till sockrad färdigmat på rullbanden.
Vilket ansvar har marknaden för att vi ska få tillgång till nyttig mat (vad det nu är), och vilka medel kan den tillämpa för att vägleda oss konsumenter i rätt riktning? Vad händer då med den fria konkurrensen på marknaden? Och kan vi betrakta de stora livsmedelsjättarnas möjligheter att exponera sina produkter i ögonhöjd i butikerna som en del av den fria konkurrensen, när de mindre producenterna som vill sälja sina nyttiga, kravmärkta eller rättvisemärkta produkter ibland får låta sig nöjas med en plats längst ned, längst in i gång 19?
Så komplext är det
Hur komplext det hela är har Solveig Wikström, Martin Hedbom och Ludvig Thuresson på Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, skrivit en rapport om.
Den värdefulla måltiden heter forskningsrapporten, som är en sammanfattning av forskningsprojektet "Måltidens intressenter’’. Den problematiserar "nyttig mat" ur såväl konsumenternas som leverantörernas och handelns perspektiv.
I dagens upplaga av Dagens Industri försvarar Wikström deras rapport mot kritik från bland annat Livsmedelsindustrierna, Li, som hävdar att konsumenterna har förtroende för matens säkerhet - en bild som inte lika tydligt målas upp i rapporten som Wikström och medförfattare har skrivit.
Precis som den undersökning som Livsmedelsverket lät göra under april i år, och som jag skrev en bloggartikel om med rubriken 2 av 5 känner sig lurade i affären, framträder bland annat hur konsumenter upplever oro och misstro gentemot inte minst tillsatser, ekologisk märkning och prissättning.
Vad är din lösning - hur vägleder vi rätt?
Hur vi ska komma till rätta med detta och kunna vägleda konsumenter på ett enkelt sätt till livsmedel som vi gärna betecknar som hälsosamma är alltså en öppen fråga. Uppenbarligen är den information som finns idag inte tillräcklig för att intressera alla eller ens nå alla.
Hur ser du på problemet att långt fler människor behöver "äta nyttigt", och vad är din lösning?
Inlägg
Ja, det är verkligen inte så enkelt det där med att äta nyttigt... Något som får mig att må bra kan vara närmast skadligt för någon annan...
SvaraRaderaDet jag försöker göra är att lyssna på min egen kropp och vad den behöver. Men det förutsätter att man kan tolka kroppens signaler rätt och det är inte alltid så lätt...
Artemis - jag håller med: det är sannerligen inte helt enkelt. Och att tolka kroppens signaler (och sedan göra som den säger) är inte direkt grundkurs för alla av oss.
SvaraRaderaSpännande, skall läsa den där rapporten, helt min grej! Det är min starka övertygelse att vissa saker är nyttigare för den ene än den andre, och det är ju detta som skapar mycket problematik. Jag har en vän som verkligen bevisar att de som drivs bäst på kolhydrater finns, och jag som drivs bättre på mer fett visar på något annat. Vi kan inte ge varann kostråd, utan för inse att vi är funtade olika. :)
SvaraRaderaMikkan - kloka ord! Jag är helt med på det - vi måste anpassa maten efter individen, inte individen efter maten.
SvaraRaderaMycket intressant inlägg Anki !!
SvaraRaderaJag håller helt med om att kosten är såpass individuell att det är svårt att anpassa en generell kostrådgivning för en befolkning och där kanske man bör tänka om lite.
Redan då Linus Pauling (ortomolekylära medicinens grundare) fick sina nobelpris stiftades i dessa biokemiska kretsar "biokemisk individualitet" vilket beskrev de individuella skillnaderna i metabolismen och således näringsläran. Detta är ett begrepp jag fullständigt håller med om. I asien finns många typer av kost utefter kroppstyp (ex ayurveda) men som saknar vetenskapligt stöd i västländerna där läkemedels och livsmedels bolag har alltför stort inflytande över begreppet hälsosamt!
Mvh Jocke
Är transfettsyror från idisslare är hälsovådligt? Står de klart?
SvaraRaderaJocke - Tack! "Biokemisk individualitet" är ett elegant uttryck. Jag tror att vi kommer att få se en hel del forskning på detta fenomen i framtiden.
SvaraRaderaOlle - transfettsyror från idisslare betraktas i dagsläget som ofarliga. Det är transfettsyrorna från industriell härdning av omättade fettsyror som har kopplats till ohälsa av olika slag.