tag:blogger.com,1999:blog-27846607580521974752024-02-19T09:55:43.647+01:00NGruppenVetenskaplig kost- och näringslära. Fokus på prestation i idrott, aktuella kostdebatter och ny forskning inom näringslära.Unknownnoreply@blogger.comBlogger321125tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-32851086815325984722014-11-17T03:58:00.003+01:002014-11-17T04:06:59.656+01:00Bästa boken om kost och träning på svenska: Forma kroppen och maximera din prestation 2<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8bN8MTYoVe1YQ1dzE94bfeJsYx8sa1LWn9pMZkTxpFBVVKlEPWYKf9hiC1ChHIXAcIuQC4Dbnm5TGHMZBHRdXe7rEJq_y1OVJ1D4rN2t7UXsG7TdVsU-kTbOPUzwuEu2JR8e9HYFMN0c/s1600/Framsida+Forma+kroppen+2+141117.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi8bN8MTYoVe1YQ1dzE94bfeJsYx8sa1LWn9pMZkTxpFBVVKlEPWYKf9hiC1ChHIXAcIuQC4Dbnm5TGHMZBHRdXe7rEJq_y1OVJ1D4rN2t7UXsG7TdVsU-kTbOPUzwuEu2JR8e9HYFMN0c/s1600/Framsida+Forma+kroppen+2+141117.jpg" height="200" width="126" /></span></a></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Äntligen är <b>Forma kroppen och maximera din prestation 2</b> ute, den bästa boken om kost och träning på svenska! Jacob Gudiol och Nicklas Neuman imponerar igen med bred kunskap och djupa insikter kring kost och träning. Den <b>perfekta julklappen</b> till dig själv eller någon som är lika intresserad som du av hur kroppen fungerar och hur du påverkar <b>träningsresultaten</b>.</span></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Finns att beställa på nätbokhandlarna och via <a href="http://ngruppen.se/" target="_blank">ngruppen.se</a>.</span></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Här svarar författarna själva på frågor kring boken och dess innehåll:</span></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<b><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></b></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<b><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">1. Vem riktar sig boken till?</span></b></div>
<div class="p2" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">- En bred publik med intresse för träning och kosthållning, helt enkelt. Vi förklarar grundläggande begrepp för att personer utan särskilda förkunskaper skall kunna ta till sig innehållet. Men vi har ju också höga krav på oss själva att bidra med en så pass hög vetenskaplig kvalitet som man kan hålla och samtidigt vara populärvetenskapliga. Nästa steg för läsaren är att gå in på den vetenskapliga litteraturen - den litteratur som skrivs av forskare och som används på högskoleutbildningar som kurslitteratur. Balansgången är svår men vi gör vårt bästa. Vi tror och hoppas att de som redan är inlästa på området och de som nyss fått upp ögonen skall kunna få ut något av den. </span></div>
<div class="p2" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<b><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">2. Vad är det för huvudsakliga skillnader mellan upplaga 1 och 2?</span></b></div>
<div class="p2" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">- Basen är densamma, men vi har bland annat ett <b>helt nytt kapitel om stenålderskost</b>. Det tror vi kan intressera många läsare. Vi har naturligtvis även <b>uppdaterat oss med ny forskning</b> som kommit sedan upplaga 1. Området är ju gigantiskt och ingen kan någonsin ge en fullständig bild av allt som publicerats, men vi har ändå en väldigt bred bas. Sist men inte minst så har vi båda <b>utvecklats som skribenter</b> under de här åren. </span></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">(Kommentar: Jacob har utvecklat sitt populärvetenskapliga skrivande i massor av nya fora och Nicklas har börjat forska.) </span></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">-Att skriva är ett <b>hantverk</b> och vi tror att vi helt enkelt slipat på hantverket sedan sist - denna upplaga är inte bara uppdaterad utan även en bättre skriven rent "<b>skrivtekniskt</b>".</span></div>
<div class="p2" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<b><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></b></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<b><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">3. Varför ska jag köpa boken?</span></b></div>
<div class="p2" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">- Därför att det helt enkelt är den <b>bästa som finns på den svenskspråkiga marknaden</b> om man är intresserad av träning och kost på en teoretisk nivå och inte bara vill ha en bok som bekräftar det man redan vill höra. Vill du ha en bok som säger att "Detta är den rätta, och enda rätta, vägen" eller en bok som gör anspråk på att blottlägga någon sorts "sanning" som ligger dold någonstans så är detta fel bok för dig. Vill du istället ha en som försöker ge förutsättningslösa beskrivningar av nuvarande faktaläge och som försöker härleda hyfsat välgrundade slutsatser från det faktaläget så är detta ett bra val. </span></div>
<div class="p2" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<b><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">4. Något övrigt som ni vill framhålla?</span></b></div>
<div class="p2" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<br /></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">- Vi vill <b>säga tack </b>till alla som hittills läst saker vi skrivit och sagt en massa snälla saker. Det är lika glädjande varje gång. Vi vill också säga tack till alla som fört <b>givande diskussioner</b> och gett oss <b>konstruktiv kritik</b> genom åren. Det måste alltid förekomma ett <b>öppet och kritiskt</b> samtal om vetenskapliga frågor - annars står man ju bara och trampar. Men det är i alla fall viktigt att våra läsare vet om att det <b>verkligen uppskattas</b> på riktigt.</span><br />
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Läs mer från författarna på <a href="http://www.tranastyrka.se/" target="_blank">TränaStyrka</a> och <a href="http://traningslara.se/" target="_blank">Traningslara.se</a></span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipMlZXqmTN1dX-tXhTN5RlAm9vxiZhfvygPvc1vxJTiXJ6bWgqEbke_tMHnLJQRIv5dTVw-XKa6mcfxhMg1MX1GDelO5OUnBCknBQwB5x-DzSgWPxB2zUNfjjYQqd5yImqcXZzy4AzHYo/s1600/Fo%CC%88rfattarpresentationer+Jacob+och+Nicklas+141117.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEipMlZXqmTN1dX-tXhTN5RlAm9vxiZhfvygPvc1vxJTiXJ6bWgqEbke_tMHnLJQRIv5dTVw-XKa6mcfxhMg1MX1GDelO5OUnBCknBQwB5x-DzSgWPxB2zUNfjjYQqd5yImqcXZzy4AzHYo/s1600/Fo%CC%88rfattarpresentationer+Jacob+och+Nicklas+141117.jpg" height="292" width="400" /></span></a></div>
<div class="p1" style="margin-bottom: 0px; margin-left: 0px; margin-right: 0px; margin-top: 0px; padding-bottom: 0px; padding-left: 0px; padding-right: 0px; padding-top: 0px;">
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-14893412261461044792014-11-05T07:53:00.000+01:002014-11-06T22:05:17.594+01:00Mjölk – det nya giftet?<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
a:link, span.MsoHyperlink
{mso-style-priority:99;
color:blue;
mso-themecolor:hyperlink;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}
a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed
{mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
color:purple;
mso-themecolor:followedhyperlink;
text-decoration:underline;
text-underline:single;}
span.highwire-cite-article-as
{mso-style-name:highwire-cite-article-as;
mso-style-unhide:no;}
span.italic
{mso-style-name:italic;
mso-style-unhide:no;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZNQw8aKab_VPuFVcBGuIKNZmnBJnViK9pLhyzx2sANX3nOub9zni9P9V_MigQDL8e1zsN9D_ZlD0r_YyV56Cj_VFR4VStVS-Wtw44YMHGUK1CVswuOIqJK-jwRE9K8o4J0Up2OWk4aW8/s1600/Mjo%CC%88lk+allas+se+141105.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZNQw8aKab_VPuFVcBGuIKNZmnBJnViK9pLhyzx2sANX3nOub9zni9P9V_MigQDL8e1zsN9D_ZlD0r_YyV56Cj_VFR4VStVS-Wtw44YMHGUK1CVswuOIqJK-jwRE9K8o4J0Up2OWk4aW8/s1600/Mjo%CC%88lk+allas+se+141105.jpg" height="199" width="200" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Av: Anki Sundin</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Mjölk har nyligen kopplats till <b>ökad dödlighet och ökad risk för
frakturer</b>. Mjölkprodukter med mindre laktos uppvisar inte den kopplingen.
Resultaten kommer från en svensk studie gjord av <a href="http://www.bmj.com/content/349/bmj.g6015" target="_blank">Michaëlsson med kollegor</a>. <i>(Bild lånad från allas.se)</i></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"> </span></h3>
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Vad är det i mjölken som kan vara farligt?</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Mjölk brukar förknippas med näringsämnen såsom <b>kalcium,
protein, vitamin B12</b> och i berikade fall <b>vitamin D</b>. Det är ämnen som vi
behöver. Hypotesen när det gäller kopplingen till ohälsa i Michaëlsson studie är
att <b>galaktos</b>, en beståndsdel i laktos (mjölksocker), orsakar oxidativ stress
och bidrar till <b>inflammationsprocesser</b>. Den hypotesen kommer från djurstudier,
där möss fått <b>injektioner</b> under huden av galaktos i mängder motsvarade <b>1-2 glas
mjölk</b>. Det är viktigt att komma ihåg att administrationssättet är viktigt för
att kunna dra slutsatser kring hur ett ämne påverkar kroppen. Vi injicerar inte
galaktos under huden, vi dricker mjölk vars mjölksocker bryts ned i
magtarmkanalen till bland annat galaktos.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Inte dags att sluta med mjölkpropaganda</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Karin Bojs skriver i sin
artikel på DN att det nu är <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/-bojs-dags-att-sluta-med-mjolkpropaganda/" target="_blank">dags att sluta med mjölkpropagandan.</a> På basis av
Michaëlsons studie är det dock inte det, och i dagsläget finns inget
vetenskapligt stöd för att mjölk skulle vara ohälsosamt. </span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Hon <b>har förvisso rätt i</b> att mejeriprodukter<b> inte är de enda
källorna </b>till kalcium, men de torde vara de enklaste att få i sig kalcium från.
Hon skriver vidare i sin artikel att det på Livsmedelsverkets hemsida står </span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<blockquote class="tr_bq">
<div class="MsoNormal">
<i><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">”<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">svenska folkets vanligaste källor till
detta livsviktiga mineral är mjölk, fil och yoghurt, samt ost."</span></span></i></div>
</blockquote>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">och skriver vidare: </span><br />
<blockquote class="tr_bq">
<div class="MsoNormal">
<i><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> "Inte ett ord om
alla grönsaker, frukter, nötter och fiskprodukter som också innehåller kalcium.”</span></span></i></div>
</blockquote>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"> </span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">När jag går in på Livsmedelsverkets hemsida står det: </span></div>
<blockquote class="tr_bq">
<div class="MsoNormal">
<i><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">”<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Andra
livsmedel som innehåller kalcium är fisk, bönor, linser, nötter, frön och gröna
bladgrönsaker. Växtbaserade drycker som till exempel havre- och sojadryck
berikas ofta med kalcium till samma nivåer som i mjölk. Alla produkter är dock
inte berikade.”</span></span></i></div>
</blockquote>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Denna artikel är dock uppdaterad per
2014-11-04, och Karin Bojs artikel publicerades två dagar tidigare. Jag kan
inte svara på hur det var formulerat innan, men nu finns i alla fall en mer
utvidgad syn på kalciumkällor på Livsmedelsverkets hemsida än vad Bojs uppger. </span></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Men låt oss ta en titt på </span><b>”alla
grönsaker, frukt, nötter…”</b> som också innehåller kalcium. Mjölk innehåller 120
mg kalcium per deciliter, vilket många av de berikade ersättningsprodukterna
(sojadryck, havredryck, mandeldryck osv) också gör. Låt oss för sakens skull
utvidga begreppet ”grönsaker” att omfatta även bönor och linser.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<ul>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Grönkål: 157 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Spenat: 93 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Kidneybönor, torkade, kokta utan salt: 79 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Sojabönor , torkade, kokta, utan salt: 73 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Broccoli: 62 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Kikärter, torkade, kokta med salt: 47 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Gröna ärter: 31 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Gröna linser, torkade, kokta utan salt: 26 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Bondbönor, färska, kokta utan salt: 22 mg/100 g</span></li>
</ul>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"> </span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjL0nt2cb1YbyCKPv8WH8bchccbOwhze-zmMgvef8lhe0rvXJbdvX_KxIcnijWtg4YHUInYC8gj27cl6_svXYKWJWemFTMCRx_nX7LRVbC41XSIt4RBszUfJeMwxH6CzJrYg8_c8n3qWX4/s1600/Gro%CC%88nka%CC%8Al+ledgenomexempel+se.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjL0nt2cb1YbyCKPv8WH8bchccbOwhze-zmMgvef8lhe0rvXJbdvX_KxIcnijWtg4YHUInYC8gj27cl6_svXYKWJWemFTMCRx_nX7LRVbC41XSIt4RBszUfJeMwxH6CzJrYg8_c8n3qWX4/s1600/Gro%CC%88nka%CC%8Al+ledgenomexempel+se.jpeg" height="135" width="200" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Grönkål innehåller alltså mer kalcium än mjölk</b> och dess
ersättningsprodukter. Utmaningen är bara att vi behöver komma upp i 800-900 mg
kalcium per dag. 100 gram grönkål kan man säkert mumsa i sig om man är förtjust
i grönkål, men man skulle behöva <b>dryga halvkilot</b> för att nå rekommendationerna. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Per dag. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">(Om man nu skulle få sitt kalcium från bara grönkål, vilket inte är så
sannolikt att man skulle sträva efter, men bara för jämförelsens skull.) <i>(Bild lånad från ledgenomexempel.se)</i></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"> </span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Hur ligger det till med frukt, då?</span></h3>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Frukt ska ju också vara en källa till kalcium. Låt oss titta på några tabellvärden här också.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<ul>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Rabarber: 140 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Aprikoser, torkade: 45 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Apelsin: 41 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Dadlar, torkade: 32 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Päron: 11 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Vindruvor: 11 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Äpple: 4 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Banan: 6 mg/100 g</span></li>
</ul>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Rabarber ligger i topp</b> i det här urvalet, men vi har
fortfarande samma bekymmer som med grönkålen – man ska äta <b>väldigt mycket
rabarber</b> för att komma upp i de mängder som man enkelt når med mjölk eller
någon av dess berikade ersättningsprodukter. De mängderna rabarber är heller
inte att rekommendera av andra skäl.</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"> </span></div>
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Och så har vi nötter och frön </span></h3>
<ul>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Sötmandel, torkad: 265 mg /100 g</span></span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Linfrön, torkade: 255 mg/100 g</span> </span></span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Hasselnötter: 188</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"> mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Sesamfrön, torkade, utan skal: 131 mg/100 g</span></span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Solrosfrön, torkade: 116 mg/100 g</span> </span> </span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Cashewnötter: 45</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"> mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Jördnötter, rostade, saltade: 86 </span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Kokosnöt: 14 mg/100 g</span></li>
</ul>
<h3 class="MsoNormal">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSVWeFiHOZZoVzGeCrDQuPJCzgQnpvYKBKQhskCzT1Be7GciIcDcF2RCgtPEmg7XOkyMHIHbPqA4Z1vwp8PqOpihqLZDdLJYsvVcuab9X444yP-BzUxyjqDk8fSN_IA8x_LXD5PsbRbCE/s1600/no%CC%88tter.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSVWeFiHOZZoVzGeCrDQuPJCzgQnpvYKBKQhskCzT1Be7GciIcDcF2RCgtPEmg7XOkyMHIHbPqA4Z1vwp8PqOpihqLZDdLJYsvVcuab9X444yP-BzUxyjqDk8fSN_IA8x_LXD5PsbRbCE/s1600/no%CC%88tter.jpg" height="133" width="200" /></a></h3>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Nötter och frön innehåller alltså betydligt mer</b> kalcium per 100 gram än grönsaker och frukt. Här får vi dock beakta att energiinnehållet också är mycket högre. Att komma upp rekommenderade mängder av kalcium genom att äta sötmandel kräver från <b>300 gram </b>per dag om vi leker med tanken att det vore vår enda källa (vilket det aldrig ska vara), men det betyder samtidigt att vi skulle få i oss <b>1800 kcal </b>bara från nötterna. Det motsvarar i runda slängar hela dagsbehovet för en kvinna med stillasittande arbete.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><br />
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Kalcium i kött, fisk och ägg?</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<ul>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Nötfärs, stekt: 11 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Nöt grytbitar, rå: 6 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Lax, rå: 20 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Sej, rå: 12 mg/100 g</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Ägg, ekologiskt, kokt: 54 mg/100 g</span></li>
</ul>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Dessa livsmedel bidrar alltså till vårt kalciumintag, men <b>kommer inte i närheten</b> av mjölk eller dess ersättningsprodukter när det gäller just kalcium.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<i><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Källa för samtliga tabellvärden: <span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2014-10-30.</span></span></i></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Ersättningsprodukter
för mjölk</b></span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Jag hade förmånen att medverka i <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=6009289" target="_blank">Nordegren och Epstein i P1 </a>igår.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">där vi jämförde <b>havre-, soja, ris- och mandeldryck</b> med
varandra. (Inslaget ligger på ca 30 min in i avsnittet.) En kort sammanfattning
av det jag bidrog med i detta avsnitt kan du utläsa av tabellen nedan.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Jämförelse
ersättningsprodukter</b></span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"> </span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-padding-alt: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-yfti-tbllook: 1184;">
<tbody>
<tr style="mso-yfti-firstrow: yes; mso-yfti-irow: 0;">
<td style="border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 86.35pt;" valign="top" width="86"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Dryck</b></span></div>
</td>
<td style="border-left: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 76.85pt;" valign="top" width="77"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Protein</b></span></div>
</td>
<td style="border-left: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 83.8pt;" valign="top" width="84"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Socker</b></span></div>
</td>
<td style="border-left: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 78.05pt;" valign="top" width="78"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Kalcium</b></span></div>
</td>
<td style="border-left: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 70.2pt;" valign="top" width="70"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Vitamin D</b></span></div>
</td>
<td style="border-left: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 68.85pt;" valign="top" width="69"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b style="mso-bidi-font-weight: normal;">Pris</b></span></div>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 1;">
<td style="border-top: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 86.35pt;" valign="top" width="86"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Havredryck</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">berikad</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 76.85pt;" valign="top" width="77"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">0,6</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 83.8pt;" valign="top" width="84"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Ej tillsatt</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 78.05pt;" valign="top" width="78"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">120 mg</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 70.2pt;" valign="top" width="70"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">D2: 0,75 ug</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 68.85pt;" valign="top" width="69"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">13,50</span></div>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 2;">
<td style="border-top: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 86.35pt;" valign="top" width="86"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Havredryck, choklad</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 76.85pt;" valign="top" width="77"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">1</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 83.8pt;" valign="top" width="84"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Tillsatt</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 78.05pt;" valign="top" width="78"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">120 mg</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 70.2pt;" valign="top" width="70"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">D2: 1,5 ug</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 68.85pt;" valign="top" width="69"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">18,50</span></div>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 3;">
<td style="border-top: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 86.35pt;" valign="top" width="86"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Soja berikad</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 76.85pt;" valign="top" width="77"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">3</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 83.8pt;" valign="top" width="84"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Tillsatt</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 78.05pt;" valign="top" width="78"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">120 mg</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 70.2pt;" valign="top" width="70"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">D2: 0,75 ug</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 68.85pt;" valign="top" width="69"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">14,95</span></div>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 4;">
<td style="border-top: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 86.35pt;" valign="top" width="86"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Risdryck, berikad</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Ej till barn under 6 år pga tungmetaller</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 76.85pt;" valign="top" width="77"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">0,1</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 83.8pt;" valign="top" width="84"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Ej tillsatt</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 78.05pt;" valign="top" width="78"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">120 ug</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 70.2pt;" valign="top" width="70"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">D2: 0,75 ug</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 68.85pt;" valign="top" width="69"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">19,95</span></div>
</td>
</tr>
<tr style="mso-yfti-irow: 5; mso-yfti-lastrow: yes;">
<td style="border-top: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 86.35pt;" valign="top" width="86"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Mandeldryck</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 76.85pt;" valign="top" width="77"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">0,5</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 83.8pt;" valign="top" width="84"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Tillsatt</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 78.05pt;" valign="top" width="78"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">120 ug</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 70.2pt;" valign="top" width="70"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">D2: 0,75 ug</span></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 68.85pt;" valign="top" width="69"><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">24,95</span></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Sojadryck</b> kommer närmast mjölk när det gäller protein, men i
övrigt är även de andra jämförbara när det gäller kalcium och D-vitamin. Den övriga
näringsprofilen är inte medtagen i den här jämförelsen. Det är viktigt att
påpeka att vi ju <b>inte måste dricka mjölk</b> eller äta mejeriprodukter för att
åstadkomma en fullvärdig kost. Det går utmärkt att välja en mjölkfri kost om
man så behöver eller önskar. </span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJYCpLM89dtAndUwz2Ig_0EtR8hWbej4Jh3rFZX-J0mWYor0ihHQ_P0iV0mM62LKQ2xJndGBKBt7DVXNXz3Q_XPmNfKy5p9Nq9LDEpbV2jAE4UvcMTC2RWx-Wwb0yQ4jvctODNNxXcXrY/s1600/Ko+miljo%CC%88forskning+formas+se.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiJYCpLM89dtAndUwz2Ig_0EtR8hWbej4Jh3rFZX-J0mWYor0ihHQ_P0iV0mM62LKQ2xJndGBKBt7DVXNXz3Q_XPmNfKy5p9Nq9LDEpbV2jAE4UvcMTC2RWx-Wwb0yQ4jvctODNNxXcXrY/s1600/Ko+miljo%CC%88forskning+formas+se.jpeg" height="123" width="200" /></a></div>
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Mjölk är mer än näring</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Att bara prata näringslära idag blir inte komplett om man
inte också tar upp något om <b>klimat- och miljöpåverkan</b>. För många är den
djuretiska aspekten också en viktig faktor vid valet av livsmedel och vilket
märke eller sort man väljer. <i>(Bild lånad från miljoforskning.formas.se)</i></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Mjölk kostar,</b> så är det bara. Kor producerar växthusgaser
och de kräver foder och annan omsorg som har ett klimat- och miljömässigt pris.
Av det skälet är det viktigt att sätta denna <b>kostnad i relation till vad vi
får</b>. Är det försvarbart att dricka mjölk ur ett klimat- och miljöperspektiv i
förhållande till den näring vi får för det? För att besvara den frågan har en
svensk-amerikansk forskargrupp tagit fram NDCI-indexet (nutrient density
climate impact), som visar att svensk mjölk är mycket effektiv sett till
klimatpåverkan per liter mjölk. Förklaringen är mångdimensionell, men innefattar
inte minst det faktum att svenska mjölkkor inte äter soja i samma utsträckning
som kor i andra länder, att vårt klimat är mycket bra för odling av de grödor
vi istället ger korna att äta och att de själva kan gå och beta. Här kommer
även betydelsen av öppna landskap in i bilden.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Klimatpåverkan per liter producerad mjölk är därmed låg jämfört med i
många andra länder, inte minst USA och Nya Zeeland. Jag har skrivit om
<a href="http://ankisundin.se/klimatvanlig-och-naringsrik-mat/" target="_blank">NDCI-indexet och hur klimatvänlig mjölk egentligen är.</a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuUb_mMNHXMT6P-tYAloyVeFZ454UtEiYEbb0xXQhZ3LiZBZ-7thyphenhyphenm9mFTaA1A0xY8pBQ2vKwzaZyaGZad3brNPHGRQV8_p3-CZyyAXLD2_xmXDZTmqCV8OAzl5WvE4f6PWnmsBO68hRo/s1600/godis+close2u+nu+141105.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuUb_mMNHXMT6P-tYAloyVeFZ454UtEiYEbb0xXQhZ3LiZBZ-7thyphenhyphenm9mFTaA1A0xY8pBQ2vKwzaZyaGZad3brNPHGRQV8_p3-CZyyAXLD2_xmXDZTmqCV8OAzl5WvE4f6PWnmsBO68hRo/s1600/godis+close2u+nu+141105.jpg" height="83" width="200" /></a></div>
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Läsk och godis är klimat- och miljöovänligt</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Sett till vad vi får för näring är läsk, godis och liknande
så kallad utrymmesmat värdelösa och därmed också klimat- och miljömässigt
tvivelaktiga. Det kostar mycket att framställa dem, men de ger inget tillbaka i
form av bra näring. Det är en viktig aspekt att ta hänsyn till i diskussionen,
även om ingen kanske på fullt allvar dricker mjölk istället för att äta godis –
det är underförstått. <i>(Bild lånad från close2u.nu)</i></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Klimat och miljö kräver näringslära för att bli komplett</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det är mycket välkommet att klimat- och miljöaspekterna
ligger så högt på agendan när vi diskuterar allehanda problem idag. I samband
med <b>livsmedelsproduktion och näringslära</b> är det sedan ett måste att expertisen
inom klimat och miljö också kompletteras med expertis inom näringslära. Att
producera livsmedel innebär ofrånkomligt en <b>klimat- och miljöpåverkan</b>, och därför måste vi
vara på det klara med vilka val som är bäst. Men bäst innebär inte bara <b>låga
utsläpp, mindre resurskrävande processer</b> och så vidare. Vi kan inte
ersätta ost med gurka bara för att gurka kostar mindre att producera </span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">ur ett klimat- och miljöperspektiv </span>än ost.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Vad kostar berikningen?</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Många av oss inom professionen pratar gott om berikning som
fenomen. Inte minst är berikningen av mjölk med D-vitamin något som har lett
till att intaget av detta viktiga näringsämne har ökat i befolkningen. Något
som dock är oklart är hur själva berikningssubstanserna påverkar klimat och
miljö. Det är något vi idag har mycket begränsad kunskap om och är en av de faktorer som Annika Smedman på LRF poängterar när jag pratar med henne om det här.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Några svårigheter i studien</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Till sist vill jag bara plocka upp några svårigheter med
epidemiologiska studier, som Michaëlssons är en av. Att genomföra helt
vattentäta studier på befolkningsnivå är omöjligt. Det finns alltid luckor och
fallgropar, hur bra metodiken än är. Att det därför finns sådana även i
Michaëlssons undersökning är inget oväntat och kritiken av den är inget annat
än sådan som skulle ha framhållits oavsett resultatet den hade burit med sig.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det är viktigt att identifiera <b>svårigheter</b> och komplicerande
faktorer i studier för att dra lärdom och bilda sig en så objektiv syn på det
fenomen som undersöks som möjligt.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">I alla kostundersökningar som görs av den här storleken –
över 100 000 människor har deltagit – används så kallade Food Frequency
Questionnaires. Det är formulär som man får fylla i om hur ens<b> kostvanor ser ut
nu eller har sett ut historiskt</b>. I det här fallet besvarade deltagarna i
studien frågor kring det gångna årets kostvanor i form av si och så många
portioner per dag eller per vecka. Noggrannheten blir alltså därefter, men det
gäller ju alla studier av det här slaget. </span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Mjölkintag var kopplat till frakturrisk hos kvinnor, </b>men
inte hos män, samt en ökad dödlighet. Dock är det viktigt att påpeka att den
här typen av studier alltså inte kan identifiera <b>orsak och verkan</b>, utan bara
fenomen som <b>samvarierar</b>. Detta är alltså ingen studie som förklarar varför
<b>mjölk och ökad frakturrisk</b> går hand i hand, om de ens gör det.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<h3 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Sammanfattning</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Mjölk och mejeriprodukter är näringsrika, särskilt de som är
D-vitaminberikade är mycket bra källor till näring. <b>Ersättningsprodukter</b> i form
av <b>kalcium- och D-vitaminberikad</b> t.ex. soja- och havredryck är <b>jämförbara med
mjölk</b> ur de kanske viktigaste näringsperspektiven, även om den totala näringsprofilen
i mjölk fortfarande är överlägsen. Mjölk är alltså inte något nytt gift, eller
gammalt heller, för den delen. Vi ska alltid vara ödmjuka inför det faktum att
vi aldrig vet allt, och tids nog kan det komma undersökningar som får oss att överväga
huruvida rekommendationer och kostråd behöver ändras. Så har skett tidigare,
och kommer att fortsätta att ske. Men i dagsläget finns, så vitt jag bedömer
det, ingen anledning att vara orolig för att dricka mjölk ur ett
hälsoperspektiv. <b>Mjölk är alltså inget gift</b>. Om någon på allvar trodde det.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Relaterade artiklar på bloggen:</b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="http://ankisundin.se/klimatvanlig-och-naringsrik-mat/" target="_blank"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Klimatvänlig och näringsrik mat </span></a></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span> </b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Källor</b></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-weight: bold; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Livsmedelsverkets
livsmedelsdatabas version 2014-10-30. Tillgänglig från <a href="http://www7.slv.se/Naringssok/">http://www7.slv.se/Naringssok/</a></span></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Michäelsson K et al. Mjölk kopplas till ökad dödlighet. <span class="italic"><i><span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">BMJ</span></i></span><span class="highwire-cite-article-as"><span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-style: italic; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
2014;349:g6015. Tillgänglig från </span></span><a href="http://www.bmj.com/content/349/bmj.g6015">http://www.bmj.com/content/349/bmj.g6015</a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<b><a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=6009289" target="_blank"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Länk till Nordegren och Epstein 141104</span></a></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=6009289">http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=6009289</a></span> </span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Andra media som skrivit om studien:</span></b></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">SVT: Mjölkdrickande kopplat till ökad dödlighet.
Tillgängligt från: <a href="http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet">http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet</a></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-57396210417096686042014-11-01T03:47:00.000+01:002014-11-01T03:51:46.004+01:00Silver inte tillåtet<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEtpWsYLd1PjlVlPorsc5xFqrl68XZrwvasFmQRtzVKfcZwwTytwnJBEw3ihSYlHwKi2YRg5reTnpcxCQUK8PFsxB34CuirIvhhRkzuWBt6DRO4lpjI5Vdq6sQafnaZsqePZglI2KlUqI/s1600/Tillskott+alibengali+bloggspace+se" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEtpWsYLd1PjlVlPorsc5xFqrl68XZrwvasFmQRtzVKfcZwwTytwnJBEw3ihSYlHwKi2YRg5reTnpcxCQUK8PFsxB34CuirIvhhRkzuWBt6DRO4lpjI5Vdq6sQafnaZsqePZglI2KlUqI/s200/Tillskott+alibengali+bloggspace+se" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5490917650919075458" style="cursor: pointer; float: left; height: 84px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 98px;" /></a><span style="font-style: italic;">Text: Anki Sundin </span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Silver är på tapeten igen. </span>Förutom att det vetenskapliga underlaget för att kolloidalt silver som tillskott skulle hjälpa vid något tillstånd, är det inte ens tillåtet att användas som tillskott. <a href="http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Nyheter1/Uppdaterad-foreskrift-och-vagledning-om-kosttillskott/" target="blank">(SLV: Uppdaterad föreskrift och vägledning om kosttillskott</a>)
Man får nämligen inte ha vilka ämnen som helst
i en produkt, om nu någon trodde det. (Bilden lånad från
alibengali.blogspace.se)</span><br />
<h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Hårdare tag mot kosttillskottsbranschen</span></span></span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Att kolloidalt silver inte längre får användas är en <span style="font-weight: bold;">intressant vändning i den ädelmetallstrend</span> som har funnits ett tag på kosttillskottsmarknaden. Nyligen har det kommit ett nytt intresse för preparatet, något som fått <a href="http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Kolloidalt-silver/" target="_blank">Livsmedelsverket att sammanställa en rad mycket bra frågor och svar kring silver.</a></span><br />
<h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Bieffekter av silver - du blir blå</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">En av biverkningarna av silverintag är <b>blåfärgning</b>. Det kanske mest kända fallet av så kallad <a href="http://www.youtube.com/watch?v=qpP-0okXm4o" target="_blank">argyri är Paul Karason</a>, som framhärdade att hans hälsa förbättrats av kolloidalt silver. </span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<iframe allowfullscreen='allowfullscreen' webkitallowfullscreen='webkitallowfullscreen' mozallowfullscreen='mozallowfullscreen' width='320' height='266' src='https://www.youtube.com/embed/ahihGKZC5Kk?feature=player_embedded' frameborder='0'></iframe></div>
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"> Blåfärgningen är kanske den mest frapperande av bieffekterna, men inlagringen av silver i vävnaderna skulle även kunna skada de inre organen på sikt. Livsmedelsverket framhåller riskerna med partiklar i nanostorlek och bakterieresistens.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Referenser</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">SLV: Kolloidalt silver. Tillgängligt från: http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Kosttillskott/Kolloidalt-silver/</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/" target="blank"></a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Yeh GY, Eisenberg DM, Kaptchuk TJ, Pillips RS. Diabetes Care 2003;26(4):1277-94. Artikeln tillgänglig i fullängd via <a href="http://care.diabetesjournals.org/content/26/4/1277.long" target="blank">http://care.diabetesjournals.org/content/26/4/1277.long</a></span><br />
<br />
<b><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Övrig läsning om silver:</span></b><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Unintentional silver intoxication following self-medication: an unusual case of corticobasal degeneration:<br />http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19729504<br /><br />A case of generalized argyra ingestion of colloidal silver solution<br />http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19097083<br />Mycket högt intag (1 liter silverlösning per dag).<br /><br />Argyria as a result of somatic delusions<br />http://ajp.psychiatryonline.org/cgi/content/full/165/5/649-a<br /><br />Argyria associated with colloidal silver supplementation:<br />http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12839605<br /><br />Argyria following the use of dietary supplements containing colloidal silver protein<br />http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11107524<br /><br />Severe generalized argyria secondary to ingestion of colloidal silver protein<br />http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12780705<br /><br />Critical observations on the neurotoxicity of silver<br />http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17453933<br />Låg toxicitet av silver i perifera nervsystemet<br /><br />Silver products for medicinal indications: risk-benfit assessment<br />http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8632503<br />(Från 1996, men möjligen intressant ändå.)<br /><br />A case of argyria following colloidal silver ingestion<br />http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2861249/?tool=pubmed </span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-72106545399702185432014-10-29T21:44:00.001+01:002014-10-29T21:44:49.993+01:00Mjölk - livsmedel för människor eller inte?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuBmpEpzCNZ9qcK_NEjBRgTdOrpJ_g7FvcHGCAIEC2OA0-w8x8AOvF4LTtauV5ObNgsn3u9XLJnRh2WWUfz_3WRNn7LEW2yz1G_W0KBtXuis4j9WZUfve6eYXLRp_H-SgWPOo-FMfiQJk/s1600/Barn+dricker+mjo%CC%88lk+Europaparlamentet.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuBmpEpzCNZ9qcK_NEjBRgTdOrpJ_g7FvcHGCAIEC2OA0-w8x8AOvF4LTtauV5ObNgsn3u9XLJnRh2WWUfz_3WRNn7LEW2yz1G_W0KBtXuis4j9WZUfve6eYXLRp_H-SgWPOo-FMfiQJk/s1600/Barn+dricker+mjo%CC%88lk+Europaparlamentet.jpg" height="200" width="141" /></a></div>
Som nog ingen med intresse för kost- och näringslära missade så uppmärksammades idag en studie som påvisat ett samband mellan <b>mjölkkonsumtion</b> och hälsofara. Jag hade förmånen att medverka i en intervju genom <a href="http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/experterna-mjolk-fortfarande-ett-bra-livsmedel" target="_blank">SVT Nyheter, Mjölk fortfarande ett bra livsmedel. </a>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-13105460022559170292014-10-28T13:10:00.001+01:002014-10-28T13:11:34.704+01:00Extrem rawfood inte för barn<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeTpFYOSo5Iy6M3_GslzQqktwskWnyOE6I5ejY4W-3-XawkBFhTMenFG7Yfpjycd__YAbaTmkPMvinYdERpRft1NyKkxTJvmE1Cv3cA_Hs2d6IeFdmnEIkfGDBWPxqAWoWWyWLKTqpsvs/s1600/raw-food-diet-1.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeTpFYOSo5Iy6M3_GslzQqktwskWnyOE6I5ejY4W-3-XawkBFhTMenFG7Yfpjycd__YAbaTmkPMvinYdERpRft1NyKkxTJvmE1Cv3cA_Hs2d6IeFdmnEIkfGDBWPxqAWoWWyWLKTqpsvs/s1600/raw-food-diet-1.jpg" height="150" width="200" /></a></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">URplay sände nyligen <a href="http://urplay.se/Produkter/184093-Rawfood-infor-ratta" target="_blank">Rawfood inför rätta</a>, en mycket upprörande dokumentär om en kvinna som låter sin minderårige son följa en extrem variant av <b>rawfood</b>. Hon lär honom att <b>varm mat är gift</b> för kroppen och att det orsakar cancer. Själv går hon på <b>"rawfood events"</b> och lyssnar på självutnämnda pseudoexperter med tydlig sektvarning på sin gloria, och får sig till livs att <b>kalcium är orsaken till kronisk inflammation</b>. Tydligen försvinner smärta om man bara sparkar av sig skorna och går omkring på gräset en stund också.</span><br />
<h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Vuxna kan välja själva, men inte barn</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Människor är fria att välja vilken kostregim som helst, må det vara <b>rawfood, LCHF, paleo</b> eller något annat. Och en väl avvägd kost kan, i princip oavsett regim, vara fullgod även om energitillgängligheten i rawfood kan vara en utmaning för den som har ett högt energibehov. Detta oaktat är det <b>rent provocerande</b> när någon tvingar på ett barn en kost som är så energi- och näringsfattig att han i tonåren <b>ligger efter i tillväxten</b>, om vi får utgå från att det som sägs i dokumentären är sant.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFsiOX8iiQW6gBo2jik-OlobB91iiDQQuTriouOa2FsDeG0GXaVyLy8w-EY5A7eXv9KSckpFwlGMd3KyW7jU4PqUqnnqAgXwv-xjbPa5vvbPy9zIqOMAIfZblXA4PomnQiS8yTYfhufMI/s1600/no%CC%88tter.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFsiOX8iiQW6gBo2jik-OlobB91iiDQQuTriouOa2FsDeG0GXaVyLy8w-EY5A7eXv9KSckpFwlGMd3KyW7jU4PqUqnnqAgXwv-xjbPa5vvbPy9zIqOMAIfZblXA4PomnQiS8yTYfhufMI/s1600/no%CC%88tter.jpg" height="133" width="200" /></a></div>
<h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Rawfood mer än frukt och grönt</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Rawfood måste inte vara ofullständig. Eftersom "frukt och grönt" innefattar fler livsmedel rent botaniskt än begreppet frukt och grönsaker i allmänna ordalag ingår <b>bönor, linser, ärter och nötter</b> i en regelrätt rawfood-regim. Det går att tillaga livsmedel på låg värme under längre tid än annars och fortfarande hålla sig inom ramen för det som följare av denna kost anser vara rawfood. <b>Tillskott</b> av några näringsämnen skulle behövas för att komma upp i rimliga mängder, inte minst av <b>D-vitamin, B12-vitamin och essentiella fettsyror</b>, men i stort överlever man gott och väl på rawfood som det verkar. Men den kost som serveras pojken i det här programmet, av sin uppenbart utmärglade och på rawfood-smoothies fastande mor, är inte tillräcklig - om vi återigen utgår från vad den riktiga expertisen i dokumentären hävdar är sant.</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZtNhw7UFpRBfVQF-Xg2FD1K5wI7EBQg72F_LZEO3Ja9WYQmYhxbnOj-GhyphenhyphenklOUGveKno_4fFuZkj1UgURe85EaA8faV73ZD68dna2ldITVQbIsE9ZkImbyVJdoAh4wYVg7d_j_J-91IE/s1600/pH+epa+gov.gif" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhZtNhw7UFpRBfVQF-Xg2FD1K5wI7EBQg72F_LZEO3Ja9WYQmYhxbnOj-GhyphenhyphenklOUGveKno_4fFuZkj1UgURe85EaA8faV73ZD68dna2ldITVQbIsE9ZkImbyVJdoAh4wYVg7d_j_J-91IE/s1600/pH+epa+gov.gif" height="167" width="200" /></a></div>
<h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">pH-reglering inget hållbart argument</span></h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Naturligtvis blir vi här också matade med <b>löjeväckande argument</b> om lagad mat som att den är <b>surgörande</b>. <a href="http://ngruppen.blogspot.se/2010/06/ph-purist-eller-kottalskare.html" target="_blank">pH-regleringen</a> är mycket hårt reglerad och syranettot beror på vad man väljer för livsmedel, inte huruvida maten är tillagad eller inte.</span><br />
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Att vi sedan har ett <b>beteenderelaterat problem</b> i form av att mamman i programmet vill lägga en del av ansvaret på sin son och att hon vill isolera honom ytterligare från omvärlden genom att ta honom ur skolan för hemundervisning istället är en annan sak som jag kan ha tankar om men som jag överlåter åt expertisen på området att uttala sig om. En veterinär kanske kan reda ut huruvida man kan fasta bort en ögoninfektion hos en hund samtidigt, också. Själv är jag skeptisk.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<b><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Relaterade artiklar på NGruppens blog</span></b><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.se/2010/06/ph-purist-eller-kottalskare.html" target="_blank">pH-purist eller köttätare</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-6627574982229229802014-10-21T09:04:00.000+02:002014-10-21T09:05:17.676+02:00Soja - bra protein, men vän eller fiende?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCgfnvQBGFOA7Fp6plBCKBC9Nj9DlGB16kveuh3qKb6JJuI-vpreXmnOS7KRXiFBYG7kzM5F5sCCf57ivZAaaUul2YWNBvfj2Vs8MSBtkbAx_VwFgm2yKxgWatAMB2pb4tckOOJp3QJqs/s1600/Sojabo%25CC%2588nor.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCgfnvQBGFOA7Fp6plBCKBC9Nj9DlGB16kveuh3qKb6JJuI-vpreXmnOS7KRXiFBYG7kzM5F5sCCf57ivZAaaUul2YWNBvfj2Vs8MSBtkbAx_VwFgm2yKxgWatAMB2pb4tckOOJp3QJqs/s200/Sojabo%25CC%2588nor.jpg" height="132" width="200" /></a></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-style: italic;">Text: Anki Sundin </span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Huruvida <span style="font-weight: bold;">soja är hälsosamt eller inte</span> råder det tydligen många uppfattningar om. Är soja <span style="font-weight: bold;">giftigt</span>? Påverkar de hormonliknande <span style="font-weight: bold;">fytoöstrogenerna</span> oss negativt? Och kan man verkligen få <span style="font-weight: bold;">autoimmuna sjukdomar</span> av soja? (Bilden lånad från ravarumarknad.se)</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det finns många uppfattning kring soja och hur hälsosam denna baljväxt verkligen är. </span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Här nedan besvarar jag några påståenden kring soja.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Påstående</span>: Sojan innehåller <span style="font-weight: bold;">växtgifter</span> som ska skydda växten mot bland annan skadeinsekter och svampar. Exempelvis finns där <span style="font-weight: bold;">fytinsyra</span>, som hämmar upptaget av viktiga mineraler.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;"><br />Mitt svar:</span> Det stämmer att soja innehåller fytinsyra. Men det är inte bara soja som innehåller fytinsyra - det gör <span style="font-weight: bold;">nästan alla växter</span>. Detta ämne har en förmåga att <span style="font-weight: bold;">binda mineraler</span>
såsom kalcium, järn, magnesium och zink till sig och på så sätt hämma
upptaget av dem. Denna egenskap minskar dock genom diverse behandlingar
som vi tillämpar på växtbaserade livsmedel: <span style="font-weight: bold;">blötläggning, groddning och brödbakning (syrat bröd, min anm.)</span> är exempel på behandlingar som <span style="font-weight: bold;">minskar fytinsyrans förmåga </span>att binda upp mineraler. (Ur: Livsmedelsvetenskap, 2007). Det betyder att tillagad mat som innehåller fytinsyra har en <span style="font-weight: bold;">begränsad effekt på vårt upptag</span> av mineraler. Det finns, mig veterligen, inget fall av <span style="font-weight: bold;">mineralbrist</span> som beror på konsumtion av en kost där soja ingår. Dessutom ska vi komma ihåg att <span style="font-weight: bold;">källor till fytinsyra</span> samtidigt är källor till en stor mängd <span style="font-weight: bold;">mineraler</span>, och nettoupptaget av mineraler är sannolikt fortfarande positivt, trots innehållet av fytinsyra.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">
Påstående</span>: Lektiner kan passera genom <span style="font-weight: bold;">tarmväggen</span>
och orsaka en läckande tarm där proteinrester kan passera och orsaka
allergier och autoimmuna sjukdomar. Det enklaste sättat att undvika
dessa växtgifter är att inte äta dem!</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBNzy6RY1pU_W8Cc1dgtINfekFjiRlycVaVohq2pURP7GtEZ4uEmxKeB69Ps5w7ihbdu5PT9loh4y0TyRCvsz-PFdhxYO7Tmoh_Ff7x1GSoCq_4ZOIjIGwT3y0jKNbtrLIhUSEVR7Otjw/s1600/Egna+tomater.jpg"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjBNzy6RY1pU_W8Cc1dgtINfekFjiRlycVaVohq2pURP7GtEZ4uEmxKeB69Ps5w7ihbdu5PT9loh4y0TyRCvsz-PFdhxYO7Tmoh_Ff7x1GSoCq_4ZOIjIGwT3y0jKNbtrLIhUSEVR7Otjw/s200/Egna+tomater.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5608525808426081058" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 189px; margin: 0 10px 10px 0; width: 200px;" /></a><span style="font-weight: bold;">Mitt svar:</span>
Vete, majs, tomater, jordnötter, kidneybönor, ärter, bananer, linser,
svamp, ris och potatis är exempel på andra livsmedel förutom soja som
innehåller <a href="http://ngruppen.blogspot.com/2008/09/lektiner.html" target="blank">lektiner</a> i varierande mängder. Inte heller <span style="font-weight: bold;">lektiner</span> är alltså sojan förbehållen, utan förekommer lite varstans i vår kost. Att lektinerna i dessa livsmedel i sig skulle <span style="font-weight: bold;">orsaka läckande tarm</span>
(så kallad intestinal hyperpermeabilitet) ifrågaställer jag dock
starkt. När jag använder sökorden ”intestinal hyperpermeability lectin”
och ”leaky gut lectin” på PubMed*, får jag nämligen inte upp några studier alls som matchar. Att fenomenet<span style="font-weight: bold;"> läckande tarm existerar</span> är naturligtvis sant, och ett sådant tillstånd är sannolikt kopplat till <span style="font-weight: bold;">tarmsjukdomar såsom Crohns</span>, men kanske även till <span style="font-weight: bold;">allergi typ 3</span>,
som är IgG-medierad. Om vi ska undvika lektiner i allmänhet så får vi
göra radikala ingrepp i en i övrigt näringsrik kost. Frågan är dock
fortfarande vad vi skulle tjäna på det. Att lektininnehållande livsmedel
i sig skulle kunna orsaka de allvarliga sjukdomar som påstås ovan finns
det, så vitt jag kan bedöma utifrån den vetenskapliga litteraturen,
inget stöd för.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Påstående</span>:
Soja som proteinkälla är undermålig jämfört med animaliskt protein,
eftersom viktiga aminosyror som metionin och cystein saknas.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Mitt svar: </span>Soja innehåller visst både metionin och cystein. Behovet av metionin och cystein är <span style="font-weight: bold;">13 mg/kg</span> och dag för vuxna, enligt Shils et al, Nutritition i Health and Disease, 9th ed.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det betyder att en vuxen person som väger 75 kg skulle behöva 975 mg per dag.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Den mängden finns i endera</span><br />
<ul>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">415 g sojabönor</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">813 g bondbönor</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">547 g röda bönor</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">2 ägg á 70 gram</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">113 gram kyckling (dvs en halv stor kycklingfilé)</span></li>
</ul>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det är dock orimligt att utgå från att man får hela sitt <span style="font-weight: bold;">behov av två aminosyror från en enda </span>källa.
3 skivor rågbröd, 3 dl mjölk, fil eller yoghurt och 100 gram sojabönor
ger tillsammans den mängd som en vuxen person på 75 kg uppskattas behöva
enligt Shils et al. (Sifforna är baserade på SLVs Specialtabeller för
aminosyror.)</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Påstående:</span> Soja innehåller dessutom <span style="font-weight: bold;">fytoöstrogener</span>, hormoner som liknar kvinnans eget könshormon <span style="font-weight: bold;">östrogen</span>.
Ibland ser man diskussioner om huruvida fytoöstrogenerna orsakar
bröstcancer eller inte. Man brukar påstå att folk i Asien äter mycket
soja utan förhöjd cancerutveckling, men påståendet är en myt. I Asien
används soja mest som en krydda. Så anger t.ex. en förkämpe för soja,
Mark Messina, att japanerna äter i snitt 8,6 gram per dag.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Mitt svar: </span>Det finns hundratals studier på kopplingen mellan cancer och sojaintag. Följande slutsats kommer från Sang-Ah Lee et al, 2009:</span><br />
<blockquote>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">”In summary, in a <span style="font-weight: bold;">large prospective cohort study conducted among Chinese women</span>, we found that<span style="font-weight: bold;"> high soy food intake was inversely associated</span> with premenopausal <span style="font-weight: bold;">breast cancer risk</span>. These results are consistent with the cancer-inhibitory effects of <span style="font-weight: bold;">soy isoflavones</span>, which suggests that an increase in <span style="font-weight: bold;">soy food intake can reduce the risk </span>of breast cancer.”</span></blockquote>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Alltså: ett <span style="font-weight: bold;">högt intag av sojabaserade livsmedel var kopplat till en lägre risk för bröstcancer</span>. Det finns även andra cancerformer undersökta.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Angående mängden soja som konsumeras: I Korea var intaget i genomsnitt <span style="font-weight: bold;">76.4 gram </span>per dag enligt en epidemiologisk studie av Cho et al, 2010. Det lägsta intaget bland stroke-patienter i Kina var <span style="font-weight: bold;">50 gram </span>soja per dag, enligt Liang W et al, 2009</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Att
intaget skulle vara så lågt som 8.6 gram per dag ställer jag mig därmed
tveksam till, och efterfrågar källan även här (dvs mer än att Messina
skulle uppge detta.)</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Påstående</span>:
Men fytoöstrogenerna är ännu lömskare än så. Bland barn som får
sojabaserad modersmjölkersättning har man noterat östrogennivåer som
motsvarar 3-5 p-piller varje dag! Flickornas pubertet tidigareläggs och
pojkarnas senareläggs och hämmas. Flickor kan utveckla bröst och
pubesbehåring före åtta års ålder och i en del fall vid tre års ålder!
(Lierre Keith : Vegomyten Optimal Förlag s. 206)</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Mitt svar: </span>Vilken
är originalkällan till detta påstående? Att hänvisa till en
populärvetenskaplig bok är ofta tecken på att det inte finns någon
substans bakom ett påstående, men jag ska gärna läsa originalkällan och
kommentera den om jag får något svar på detta. Tills dess tar jag <span style="font-weight: bold;">fullkomligt avstånd</span> från att detta.
</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%; font-weight: bold;">Slutsats</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Än så länge blir min slutsats kring soja att det är ett <span style="font-weight: bold;">näringsrikt livsmedel</span>
som kan ingå som en del av blandkost eller vegetarisk kost. Det finns
många andra aspekter på soja än de rent näringsfysiologiska. Som bekant <span style="font-weight: bold;">odlas soja på regnskogsmark</span>, och <span style="font-weight: bold;">GMO-grödor</span> i allmänhet är sannerligen inte problemfria, men dessa aspekter överlåter jag till berörda professioner att diskutera.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">*<a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed" target="_blank">PubMed</a><a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed" target="_blank"> </a>är en sökmotor för vetenskapliga studier inom naturvetenskap.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Relaterade artiklar på NGruppens blogg:</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.se/2008/09/lektiner.html" target="_blank">Lektiner: gift och bot i vår mat</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.se/2009/01/lckande-tarm-och-vervikt-tarmhlsa-och.html" target="_blank">Läckande tarm och övervikt</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.se/2009/01/rotationssdieter-och-allergi-typ-3.html" target="_blank">Rotationsdieter och allergi typ 3</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;"><br />Referenser:</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Cho
et al. Effect of dietary soy intake on breast cancer risk according to
menopause and hormone receptor status. Eur J Clin Nutr. 2010
Sep;64(9):924-32. Epub 2010 Jun 23.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Jonsson L, Marklinder I, Nydahl M, Nylander A. Livsmedelsvetenskap, Studentlitteratur 2007, s 86-7.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Liang
W, Lee AH, Binns CW, Huang R, Hu D, Shao H. Soy consumption reduces
risk of ischemic stroke: a case-control study in southern china.
Neuroepidemiology. 2009;33(2):111-6. Epub 2009 May 30.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Sang-Ah
Lee et al. Adolescent and adult soy food intake and breast cancer risk:
results from the Shanghai Women's Health Study. Am J Clin Nutr. 2009
Jun;89(6):1920-6. Epub 2009 Apr 29.
</span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-58087793695998724832014-10-07T10:38:00.001+02:002014-10-07T10:47:55.637+02:00Höst - dags för D-vitamin!<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheQlAvONdNgTg7UcCO4x4MutoindAQGRAwMNtLzoBj098eAYblknrP41iWZRwQc4H9VruJHv0W1VcC99JsnsDCh6x1JkfHAiCFDMU1dxoS11iYJ7KfBQeX9jsr14RTHGz_GugkcpW1IuI/s1600/Ryggont+2+Nugabest+se" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheQlAvONdNgTg7UcCO4x4MutoindAQGRAwMNtLzoBj098eAYblknrP41iWZRwQc4H9VruJHv0W1VcC99JsnsDCh6x1JkfHAiCFDMU1dxoS11iYJ7KfBQeX9jsr14RTHGz_GugkcpW1IuI/s200/Ryggont+2+Nugabest+se" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5631646538564429090" style="cursor: pointer; float: left; height: 112px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 145px;" /></a><span style="font-style: italic;">Text: Anki Sundin, NGruppen. Omarbetad efter originaltext av Anki Sundin, NGruppen och Petra Lundström, Sport&Nutrition.</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Brist på D-vitamin</span> är kopplad till <span style="font-weight: bold;">diffusa smärtor i armar, ben och ryggslut, depression och benskörhet. </span>För den som tränar är det extra intressant med D-vitamin, eftersom brist<span style="font-weight: bold;"> försämrar muskelproteinsyntesen. Nu är det höst </span>och vi får inget mer D-vitamin från solen. Fram med<span style="font-weight: bold;"> lax och tillskott!</span><a href="http://www.expressen.se/halsa/1.2504517/varning-for-kosttillskott" target="blank"><br /></a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">De rekommendationer som finns idag i Sverige för <span style="font-weight: bold;">D-vitamin är 10 ug* </span>per dag (1). Den mängden skiljer sig väsentligt från de <span style="font-weight: bold;">15 ug som rekommenderas i USA och Kanada </span>sedan
en kortare tid tillbaka (5). Sverige och resten av Norden ser just nu
över våra rekommendationer för att se om de behöver förändras.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-style: italic;">*ug står för mikrogram, det vill säga 1/1000 000 gram.</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%; font-weight: bold;"><br />Brist på vitamin D allvarligt</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Brist
på D-vitamin är allvarlig och är kopplad till bland annat
"översjuklighet i tjocktarmen, diabetes typ 1 och 2, MS, benskörhet,
hjärtsvikt, stroke och depression" (4). Det är värt att nämnas att även
diffusa smärtor i armar, ben och ryggslut kan bero på D-vitaminbrist
(6-8). Hos små barn kan D-vitaminbrist leda till rakitis, det vill säga
skelettdeformation på grund av för mjukt skelett. Forskning visar även
på samband mellan D-vitaminbrist och Parkinsons (9) samt cancer (10). Det finns ingen lättillgänglig statistik över hur vanlig klinisk brist på vitamin D är i Sverige, men enligt Riksmaten för vuxna 2010-2011 verkar det i alla fall svårt att komma upp i de rekommenderade mängderna (11)</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_1Z0aHF1kthB6-yWTYG0O4XLWQfxn6aMElhHgpBNSQoWwWak_xUB9WlGu3-D7MJz4zBGmnQZjc7gJScMsVVXFlhy0chF335ZMeNYxlzZaqC5k0SSJuqzpPeLgY-oBQpY5nEcc7fr0NYA/s1600/Sol+Thisismenilla+blogspot+com"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_1Z0aHF1kthB6-yWTYG0O4XLWQfxn6aMElhHgpBNSQoWwWak_xUB9WlGu3-D7MJz4zBGmnQZjc7gJScMsVVXFlhy0chF335ZMeNYxlzZaqC5k0SSJuqzpPeLgY-oBQpY5nEcc7fr0NYA/s200/Sol+Thisismenilla+blogspot+com" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5631647461112796610" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 200px; margin: 0 10px 10px 0; width: 131px;" /></a><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Svårt för många att möta behovet</span></span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det är ett faktum att det för många är <span style="font-weight: bold;">svårt att komma upp i rekommenderade mängder</span> av D-vitamin med kosten på grund av deras livsmedelsval i allmänhet.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Väljer
vi bra mat som bas går det att nå upp till dessa mängder, men om man
har en dålig kostföring är det hart när omöjligt. På <span style="font-weight: bold;">sommarhalvåret bildar vi själva</span> en viss mängd D-vitamin när vi exponerar huden för solljus, men bara under soliga dagar. När det är <span style="font-weight: bold;">mulet</span> försämras våra förutsättningar för den egna produktionen, och under <span style="font-weight: bold;">vinterhalvåret bildar vi i stort sett inget D-vitamin alls</span> på våra breddgrader.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Därför
är det viktigt att vi väljer bra råvaror och till och med
D-vitaminberikade livsmedel för att få i oss tillräckligt. Berikade <span style="font-weight: bold;">mjölk- och mejeriprodukter</span> brukar uppges som en goda källor till D-vitamin, men även <span style="font-weight: bold;">ägg, fet fisk och fett kött</span> innehåller en del. Notera alltså att <span style="font-weight: bold;">mjölk och smör ”naturligt sett” inte är några betydande källor</span> till D-vitamin, utan att de måste berikas för att bli det.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4OV-WJxgV1TSFwzeZ82NI9aRXoIUojArEEywnjrVV-7Djp7Dnngs60NbjSZVxg_TM32V_tX68cmlC3V-GBT26WIm9qp3oNOYJ80evnxlEWtl7fvBdpHJAUeSAQ2UhqkuU6bREWHLZRc4/s1600/Lax+Gourmetodling+com"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4OV-WJxgV1TSFwzeZ82NI9aRXoIUojArEEywnjrVV-7Djp7Dnngs60NbjSZVxg_TM32V_tX68cmlC3V-GBT26WIm9qp3oNOYJ80evnxlEWtl7fvBdpHJAUeSAQ2UhqkuU6bREWHLZRc4/s200/Lax+Gourmetodling+com" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5631649694746438546" style="cursor: pointer; float: left; height: 107px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 143px;" /></a><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Rekommendationer översatta till livsmedel</span></span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Låt
oss översätta några näringsvärden till livsmedel, för att sätta
rekommendationerna i relation till portionsstorlekar. (Bild lånad från
gourmetodling.com)</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">En deciliter D-vitaminberikad mjölk
innehåller 0.38 ug D-vitamin. Det betyder att den rekommenderade mängden
om 10 ug motsvarar 2,6 liter berikad mjölk per dag </span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det är mängder som <span style="font-weight: bold;">överstiger</span> vad som av de flesta i befolkningen torde uppfattas som en <span style="font-weight: bold;">rimlig konsumtion</span>. Därför ska vi komma ihåg att det finns andra livsmedel som också innehåller D-vitamin.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">D-vitamininnehåll i ett antal utvalda livsmedel</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Mängder anges per 100 g.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Källa: SLV:s livsmedelsdatabas (2)</span><br />
<ul>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Lax, kokt: 16.55 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Bregott, 80%, havssalt: 7.5 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Kycklingdelar, kött m skinn, marinerade: 1.50 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Ägg, ekologiskt, kokt: 1.47 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Fläskkarré, gris, stekt i sky: 0.92 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Högrev, kokt: 0.84 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Sej: 0.80 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Fläskfilé, gris, stekt i sky: 0.79 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Alpro soya (värde från alprosoya.se): 0.75 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Oatly Havredryck (värde från Oatly.se): 0.75 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Biff, ryggbiff, nöt, stekt: 0.66 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Kycklingbröstfilé: 0.63 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Köttfärs, nötfärs, fett 10%, stekt: 0.50 ug</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Älgfärsbiffar, stekta: 0.16 ug</span></li>
</ul>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det betyder att endera <span style="font-weight: bold;">9 ägg, 130 gram Bregott, 1,3 liter berikad havre- eller sojadryck eller 60 gram kokt lax</span> ger de 10 ug som motsvarar nuvarande rekommendationerna för vitamin D.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Översatt till vad som skulle kunna ligga på tallriken hemma i stugorna blir det till exempel <span style="font-weight: bold;">3 mackor med smör, 3 kokta ägg, 3,5 dl berikad mjölk eller 2 dl berikad havre- eller sojadryck samt 260 gram fläskkarré</span>
under en dag. (Observera att dessa livsmedelsmängder enbart avser
rekommenderade D-vitaminmängder - inte totalt energibehov eller allmänt
näringsbehov för genomsnittspersonen.)</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Eller så äter man sammanlagt <b>420</b><span style="font-weight: bold;"> gram lax per vecka</span>, så kommer man upp i rekommendationen för D-vitamin. D-vitamin är ju ett <span style="font-weight: bold;">fettlösligt vitamin</span>, så ett lågt intag ena dagen kan kompenseras genom ett högre intag en annan dag.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Standardmjölk ingen D-vitaminkälla: Om berikning med D-vitamin</span></span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">I
Sverige är det obligatoriskt att berika mjölk med fetthalt om högst
1,5%, margarin och matfettsblandningar med D-vitamin (3). Det betyder
att <span style="font-weight: bold;">mini-, lätt- och mellanmjölk är berikad </span>med D-vitamin, men <span style="font-weight: bold;">inte standardmjölk eller ”gammaldags” mjölk</span>. (Motsvarande filsorter är berikade, men oftast inte de kravmärkta.) Detta ger ytterligare en aspekt åt ”<span style="font-weight: bold;">standardivrarna</span>” som menar att <span style="font-weight: bold;">standardmjölk är nyttigare än de mindre feta</span>
varianterna. Särskilt viktig blir denna aspekt när man på håll
diskuterar om barn och vilken slags mjölk som ska och inte ska serveras i
<span style="font-weight: bold;">skolor och förskolor</span>.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Slutsats</span></span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Med
rätt kost är det fullt möjligt att nå upp till rekommendationen för
vitamin D, som den idag är satt. Källor till vitamin D såsom berikad
mjölk, ägg, fisk och kött är mycket näringsrika i allmänhet och, som
alla oraffinerade livsmedel, också fria från tillsatt socker och
transfettsyror från industriellt härdat fett. Genom vettiga kostval kan
vi således främja hälsan och öka förutsättningarna att nå upp till
rekommendationerna för de olika näringsämnena. Det ska också bli
intressant att se på vilken nivå som rekommendationerna för D-vitamin
kommer att hamna på efter revideringen av näringsrekommendationerna
under nästa år.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Omvandling IE-ug för vitamin D</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">1 ug = 40 IE</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">1 IE = 0.05 ug</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Relaterade artiklar på NGruppens blogg:</span> </span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.com/2011/05/13-liter-lattmjolk-inte-nodvandigt-for.html" target="blank">13 liter lättmjölk inte nödvändigt för att täcka behovet</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.com/2010/08/certifiering-for-kosttillskott.html" target="blank">Certifiering för kosttillskott</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.com/2010/06/lchf-och-vitamin-d-upptag.html" target="blank">LCHF och vitamin D-upptag</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.com/2011/07/tillskottens-vara-och-icke-vara-inom.html" target="blank">Tillskottens vara och icke vara inom idrotten</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.com/2008/06/tillskott-och-idrott.html" target="blank">Tillskott och idrott</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Källor:</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">1:
NNR 2012. Tillgänglig från http://www.norden.org/en/theme/nordic-nutrition-recommendation/nordic-nutrition-recommendations-2012.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">2: SLV:s livsmedelsdatabas. Tillgänglig från http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">3: SLV om Berikning. Tillgänglig från http://www.slv.se/sv/grupp2/Livsmedelsforetag/Berikning/</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">4: Bejerot, Gardner, Humble. D-vitaminbrist - vems ansvar? Läkartidningen. 2011;14(108):812.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">5:
SLV: USA och Kanada höjer rekommendation för vitamin D. Tillgänglig
från:
http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Kommentarer/USA-och-Kanada-hojer-rekommendation-for-vitamin-D/</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">6:
Heidari B, Shirvani JS, Firouzjahi A, Heidari P, Hajian-Tilaki KO.
Association between nonspecific skeletal pain and vitamin D deficiency.
Int J Rheum Dis. 2010 Oct;13(4):340-6. doi:
10.1111/j.1756-185X.2010.01561.x. Epub 2010 Aug 16.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">7: McBeth J,
Pye SR, O'Neill TW, Macfarlane GJ, Tajar A, Bartfai G, Boonen S,
Bouillon R, Casanueva F, Finn JD, Forti G, Giwercman A, Han TS,
Huhtaniemi IT, Kula K, Lean ME, Pendleton N, Punab M, Silman AJ,
Vanderschueren D, Wu FC; EMAS Group. Musculoskeletal pain is associated
with very low levels of vitamin D in men: results from the European
Male Ageing Study. Ann Rheum Dis. 2010 Aug;69(8):1448-52. Epub 2010 May
24.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Atherton K, Berry DJ, Parsons T, Macfarlane GJ, Power C,
Hyppönen E. Vitamin D and chronic widespread pain in a white
middle-aged British population: evidence from a cross-sectional
population survey. Ann Rheum Dis. 2009 Jun;68(6):817-22. Epub 2008 Aug
12.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">8. C. Anneweiler Vitamin D-related changes in physical
performance: A systematic review. The Journal of Nutrition, Health
& Aging©Volume 13, Number 10, 2009.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">9. Kones R.
Parkinson’s disease: mitochondrial molecular pathology, inflammation,
statins, and therapeutic neuroprotective nutrition. Nutr Clin Pract.
2010 Aug;25(4):371-89.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">10. R Zhang, D P Naughton. Vitamin D in health and disease: Current perspectives. Nutr J. 2010 Dec;9:65.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">11. Riksmaten för vuxna 2010-2011. Tillgänglig från http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/2012/riksmaten_2010_2011.pdf </span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-84416223133937838802014-10-04T05:33:00.000+02:002014-10-04T06:46:09.632+02:00Svar på tal om protein - hajp, bluff, skadligt?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_9AnLgUx3qmeGxq-oTVhHMk6pczlUX3p51-asyz552soINDH6gXA1XBuedTzb0NfB2YSmwi5B4c2WlQTzGl8dkOROS2D1CnlerkovXJm3yxkmWgrbpfClO__FJ4ramtWpl2mstEfSnms/s1600/Biceps.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_9AnLgUx3qmeGxq-oTVhHMk6pczlUX3p51-asyz552soINDH6gXA1XBuedTzb0NfB2YSmwi5B4c2WlQTzGl8dkOROS2D1CnlerkovXJm3yxkmWgrbpfClO__FJ4ramtWpl2mstEfSnms/s1600/Biceps.jpg" height="200" width="200" /></a></div>
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; text-align: center;"><i>Av: Anki Sundin</i></span><br />
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><a href="http://www.metro.se/nyheter/proteinpulverhajpen-bara-en-bluff/EVHnjb!2jTiLiAhyKizk/" target="_blank">Proteinpulverhajpen bara en bluff</a> kunde
vi läsa i Metro i veckan. Men är proteinpulver i sig en "bluff", ska
vi vara oroliga för njurskador, och ökar det verkligen risken för benskörhet?</span><br />
<div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Att protein går
åt som smör (oavsiktligt ordskämt i skuggan av LCHF-trenden….) är ingen nyhet.
Att många skulle behöva lägga pengarna på bra mat istället för proteintillskott
är väl heller inget som är kontroversiellt. Men själva rubriken att ”<b>hajpen är
en bluff</b>” är lite olycklig, eftersom det lätt framstår som om protein som
näringsämne egentligen inte är så viktigt. Jag kan komma på en rad tillskott
som begreppet ”bluff” bättre skulle passa in på. Dock faller ingen skugga på de
intervjuade personerna i artikeln här – det är inte de som sätter rubriken.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmDB68AIWDwoHWN8k8G2XRhqfLAZX-8p71FfEnlZtSIeD7j5PF-trI86zIdgVKCt_c1I0fV8uuBX03GVSXaKR37vhH8rDTzarsUYLGiAocxL0dbAxG0Uts-i9yZITxoEZHheaPVSkM07o/s1600/Kesella.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjmDB68AIWDwoHWN8k8G2XRhqfLAZX-8p71FfEnlZtSIeD7j5PF-trI86zIdgVKCt_c1I0fV8uuBX03GVSXaKR37vhH8rDTzarsUYLGiAocxL0dbAxG0Uts-i9yZITxoEZHheaPVSkM07o/s1600/Kesella.jpg" height="200" width="200" /></a><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Lätt att få i sig protein med vanlig mat</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Att få i sig
<b>tillräckligt mycket protein</b> är för de allra flesta motionärer inga problem om
man bara äter proteinrika livsmedel till varje måltid. Det är ganska enkelt att
komma upp i runt 1,5 g/kg och dag, en mängd som säkert räcker för de allra
flesta ur ett hälso- och återhämtningsperspektiv. Ska vi däremot åstadkomma en
viktminskning finns det flera fördelar med att öka på proteinintaget
ytterligare några tiondels gram per kilo och dag – fortfarande inga större
problem om man bara väljer ”rätt” livsmedel. Att många sedan väljer att inte
äta enligt konstens alla regler är en annan sak. Vid hård träning är så klart
<b>proteinbehovet också</b> högre än hos friska motionärer. Här kan proteintillskott
vara en enkel genväg till tillräckliga mängder protein, även om det med
proteinrika livsmedel inte är några större bekymmer att få i sig ens runt 2
gram protein per kilo och ännu mer, beroende på hur mycket energi vi totalt kan
och vill få i oss. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Här håller jag med Petra Lundström när hon säger att protein
vid träning ger positiva effekter, men att marknadsföringen av proteintillskott
många gånger får oss att tro att just tillskott är ett måste för att nå de
mängder som ger denna effekt. För den som har ett generöst intag av protein är
heller inte tillgången på protein någon flaskhals för muskeluppbyggnad. Mer än
runt 2 gram per kilo och dag ger i normala fall inte mer muskelmassa än högre
mängder, så vitt vi vet idag. Det gäller under förutsättning att vi inte ligger
i negativ energibalans eller har ett <b>avsiktligt lågt intag</b> av <b>kolhydrater</b>
och/eller <b>fett</b>, vilket gör att mer protein i så fall går åt för att ge energi.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMzbDuV7q_9wcUspLGwEpJ5SjrJbUGUTzK4HzqzWxRpmzuzw4vMAu7yVkPQ44HewFTSztsq3Ejam7SkYeiZKBU4nolVFiRn2b8mfiHX4gYj1YUblQrry5DQLyBKohdrKX5lA32LxKBJ-8/s1600/Fett+SVD.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMzbDuV7q_9wcUspLGwEpJ5SjrJbUGUTzK4HzqzWxRpmzuzw4vMAu7yVkPQ44HewFTSztsq3Ejam7SkYeiZKBU4nolVFiRn2b8mfiHX4gYj1YUblQrry5DQLyBKohdrKX5lA32LxKBJ-8/s1600/Fett+SVD.jpg" height="180" width="200" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<o:p><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif; font-size: large;">Protein och magen</span></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Men låt oss ta
några påståenden som inte lika självklart är sanna. I artikeln sägs att
proteinpulver kan ställa till problem med magen. Som jag ser det är det inget
problem i sig – märker man att <b>magen</b> far illa behöver man ju inte ta något
proteintillskott, och är man från början ovan större mängder protein är oftast
dessa bekymmer övergående. Att stora mängder protein mättar och gör att vi får
i oss ”för lite kolhydrater” är verkligen inget bekymmer som Metros
huvudsakliga målgrupp har. Det är snarare något som den som tränar på hög nivå
kan behöva tänka på. (bild lånad från svt.se)<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="font-size: large;">Protein behövs
för skelettet</span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Att större
mängder protein skulle kunna orsaka <b>benskörhet</b> är verkligen ett påstående som
kräver sin förklaring. Protein från källor såsom <b>kött, fisk och sädesprodukter</b> ger
ett så kallat <b>syraöverskott</b>, och det finns en koppling mellan syraöverskott från
kosten och förlust av kalcium (Barzell och Massey, 1998, <span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Abelow
et al, 1992, Frassetto et al, 2000</span>). </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Misstanken om att protein skulle bidra till försämrad benhälsa behöver dock ett
starkare underlag än så. En
uppenbar felkälla i epidemiologiska undersökningar kan dock vara att ett högt
intag av animaliskt protein kanske snarare <b>speglar okända kostfaktorer eller
en viss livsstil</b>. Det måste inte nödvändigtvis betyda att just animaliskt
protein som sådant skulle vara ohälsosamt. När det gäller frakturrisken har den
kopplingen visat sig gälla framför allt när man samtidigt har ett <b>lågt
kalciumintag</b>. När <b>kalciumintaget</b> motsvarar det rekommenderade är kopplingen
mellan proteinintag och frakturrisk inte lika uppenbar (Dargent-Molina et al,
2008). Dessutom är protein en viktig beståndsdel i <b>skelettet</b>, och ett
”tillräckligt högt” intag av protein är snarare hälsosamt för skelettet än
tvärt om. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Vi ska också komma ihåg att <b>frukt och grönt</b> har den buffrande effekt
på syraöverskottet som kalcium annars får ta, så äter vi upp ärtorna på
tallriken minskar vi syraöverskottet och behöver mindre kalcium för att buffra
resten.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjaKbEUBHhF-UX6lZ_oqvcWwllHuWgkrEohyphenhyphenspgbnw55PImj_Lr2rHW2FwAVmRffD7Tpugq5Lxg0xGvyAJBoB2Bbv_QIPYmkAujj7Y1r_JE9y2BAnEGCmtUuHLhvaJLwAyHsUNEdwLKMoU/s1600/pH+epa+gov.gif" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjaKbEUBHhF-UX6lZ_oqvcWwllHuWgkrEohyphenhyphenspgbnw55PImj_Lr2rHW2FwAVmRffD7Tpugq5Lxg0xGvyAJBoB2Bbv_QIPYmkAujj7Y1r_JE9y2BAnEGCmtUuHLhvaJLwAyHsUNEdwLKMoU/s1600/pH+epa+gov.gif" height="167" width="200" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="font-size: large;">Svårt kvantifiera
faktisk syrabas-belastning</span><span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><br />
Det ska nämnas att det inte är helt enkelt att uppskatta den faktiska effekten av
syrabas-balansen från kosten. Det är framför allt ett <b>metodologiskt bekymmer</b>.
Det saknas fullfjädrade metoder för att uppskatta hur kroppen kompenserar för
pH-inverkan via kosten.<br /><br />
</span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Det hävdas exempelvis ibland att urin innehåller mer kalcium efter ett intag av
animaliskt protein, eftersom den <b>försurande effekten av proteinet buffras av
kalcium</b>. Det har tidigare tolkats som att skelettet skulle ta skada av
animaliskt protein, eftersom man har föreställt sig att kalciumet i urin måste
ha lakats ur skelettet (Remer och Manz, 1994).<br />
<br />
Snarare verkar det dock som om kalciumet kommer från <b>tarminnehållet</b>.
Dessutom varierar upptaget av olika <b>näringsämnen</b> från person till
person, och därför kan vi inte rakt av säga att en viss kost skulle vara sämre
än en annan ur ett pH-perspektiv på individnivå. Vi kan relativt säkert säga
hur stor utsöndringen av syrabildande ämnen kommer att bli genom att via en
vanlig kostregistrering vikta basiska ämnen mot sura, men det ger i sig ingen
uppfattning om hur kroppen <b>kompenserar</b> för att hålla rätt pH på rätt
plats. Det är vanskligt att dra slutsatser från såväl epidemiologiska studier
som mindre korttidsstudier.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Att det i själva verket tycks vara ett
lågt intag av frukt och grönt, snarare än proteinintaget i sig, som ska
poängteras när vi pratar om denna så kallade låggradiga, kroniska acidos som
uppkommer av typisk västerländsk kost med mycket protein och lite vegetabilier
(Adeva och Souto, 2011) är nog det vi i första hand bör fokusera på när vi
pratar protein och benskörhet.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuPZ0qmcUz92wp4ni7svNCbei0HqKYLIzS0IoRRcniW4iD-8jUXE-vsRwLIyOamWsynaAQFi5dsWjMBxPD6bbDYfGNJBRFyq7DtSM5zJX1OL6nC4uCqIC0h1NSg2J3FJ_S03s0RGAV7ZU/s1600/Apelsin+med+blad.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuPZ0qmcUz92wp4ni7svNCbei0HqKYLIzS0IoRRcniW4iD-8jUXE-vsRwLIyOamWsynaAQFi5dsWjMBxPD6bbDYfGNJBRFyq7DtSM5zJX1OL6nC4uCqIC0h1NSg2J3FJ_S03s0RGAV7ZU/s1600/Apelsin+med+blad.jpg" height="150" width="200" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="font-size: large;">Bra näringsintag hela tiden är bättre
än enstaka nedslag</span><o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">Jacob Gudiol tar på slutet av artikeln
upp problemet med folk som sköter kosten direkt före en match men sedan
struntar i hur de äter i övrigt. Där har vi en stor del av problemet för folk i
allmänhet – enstaka nedslag i näringsintaget gör knappast någon skillnad för
hälsa i allmänhet, utan det är det regelbundna intaget av tillräckligt mycket
näring som ger den kostmässiga effekten.</span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="font-size: large;">Metros huvudsakliga
läsare är inte träningstidningarnas</span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Här får vi också
komma ihåg att Metros huvudsakliga målgrupp är den breda massan, inte den som
tränar på hög nivå och som av det skälet har särskilda näringsbehov. Det gör
att uttalet om att proteinpulver inte behövs har ett visst
existensberättigande, även om det så klart vore önskvärt att ge en kortare bakgrund
till påståendet. Jag tror i och för sig att den som läser nischade tidningar
och sidor såsom <a href="http://body.se/" target="_blank">Body</a>, <a href="http://tyngre.se/" target="_blank">Tyngre</a>, <a href="http://www.runnersworld.se/" target="_blank">Runners World</a> och liknande inte hämtar sina råd
om näringslära från vanliga dagstidningar, så i viss mån får vi ha förståelse
för att all information i alla tidskrifter inte kan vara anpassad efter alla.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="font-size: large;">Proteinpulver i
sig inte en bluff, men behövs inte bland massan</span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Så, svaret på om
proteinpulver i sig är en bluff stämmer inte. Protein kan mycket väl vara ett
nödvändigt inslag hos många som tränar hårt och av något skäl inte kan eller
vill äta så stora mängder mat att det motsvarar behovet. Det finns aspekter på
detta som kan behöva gås igenom, men inte inom ramen för den här bloggartikeln.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Att den stora
massan behöver tillskott av protein stämmer inte om vi betraktas de allmänna
näringsrekommendationerna som ett slags riktmärke. De flesta kommer upp i de
1,3 g/kg och dag som rekommenderas, så länge man inte livnär sig på bara kakor
och bullar. Men ska vi nå större hälsoeffekter behöver vi bli medvetna om vilka
livsmedel som är bra källor till protein, eftersom de inte bara ger protein
utan också en rad olika näringsämnen såsom järn, magnesium och en rad vitaminer
och även kostfiber om vi pratar vegetabilier. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Att proteinpulver många gånger är
hajpat håller jag med om, och tror man att proteinpulver är svaret på allt har
man gått på en nit. Men bara för sakens skull tål det att poängteras att
protein som sådant behövs i kroppen – i första hand bör protein komma från den
vanliga, näringsrika kosten, och i vissa fall är det befogat att överväga ett
tillskott av protein eller vissa aminosyror om man ligger på en hög
träningsnivå.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="font-size: large;">Relaterade
artiklar på NGruppens blogg</span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.se/2010/06/ph-purist-eller-kottalskare.html" target="_blank">pH-purist ellerköttälskare?</a> <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<a href="http://ngruppen.blogspot.se/2011/01/bara-halva-sanningen-om.html" target="_blank"><span style="color: blue; font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Bara halva sanningen om proteintillskott</span></a></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span style="font-size: large;">Referenser</span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Adeva%20MM%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=21481501" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Adeva MM</a><sup style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">1</sup><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">, </span><a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Souto%20G%5BAuthor%5D&cauthor=true&cauthor_uid=21481501" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Souto G</a><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">. Diet-induced metabolic </span><span class="highlight" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">acidosis</span><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">. </span><a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21481501" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;" title="Clinical nutrition (Edinburgh, Scotland).">Clin Nutr.</a><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> 2011 Aug;30(4):416-21. doi: 10.1016/j.clnu.2011.03.008. Epub 2011 Apr 9.</span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Abelow BJ, Holford TR, Insogna KL.
Cross-cultural association between dietary animal protein and hip fracture a
hypothesis. Calcif Tissue Int. 1992;50:14–8.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Barzell
U.S. och Massey L.K. Excess Dietary Protein Can Adversely Affect Bone. J
Nutr. 128: 1051 – 1053, 1998. Tillgänglig från <a href="http://jn.nutrition.org/content/128/6/1051.full.pdf+html">http://jn.nutrition.org/content/128/6/1051.full.pdf+html</a><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Dargent-Molina P, Sabia S, Touvier M,
Kesse E, Bréart G, Clavel-Chapelon F, Boutron-Ruault M-C. Proteins, Dietary
Acid Load, and Calcium and Risk of Postmenopausal Fractures in the E3N French
Women Prospective Study. J Bone Mineral Res. 2008;23(12).<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Frassetto LA, Todd KM, Morris RC Jr,
Sebastian A. Worldwide incidence of hip fracture in elderly women: relation to
consumption of animal and vegetable foods. J Gerontol A Biol Sci Med Sci.
2000;55: M585–92.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<span style="mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Remer T, Manz, F: Estimation of the
renal net acid excretion by adults consuming diets containing variable amounts
of protein. Am J Clin Nutr. 1994;59:1356-61.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<br /></div>
<!--[if gte mso 9]><xml>
<o:DocumentProperties>
<o:Revision>0</o:Revision>
<o:TotalTime>0</o:TotalTime>
<o:Pages>1</o:Pages>
<o:Words>1673</o:Words>
<o:Characters>8654</o:Characters>
<o:Company>NGruppen</o:Company>
<o:Lines>151</o:Lines>
<o:Paragraphs>44</o:Paragraphs>
<o:CharactersWithSpaces>10283</o:CharactersWithSpaces>
<o:Version>14.0</o:Version>
</o:DocumentProperties>
<o:OfficeDocumentSettings>
<o:AllowPNG/>
</o:OfficeDocumentSettings>
</xml><![endif]-->
<!--[if gte mso 9]><xml>
<w:WordDocument>
<w:View>Normal</w:View>
<w:Zoom>0</w:Zoom>
<w:TrackMoves/>
<w:TrackFormatting/>
<w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone>
<w:PunctuationKerning/>
<w:ValidateAgainstSchemas/>
<w:SaveIfXMLInvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid>
<w:IgnoreMixedContent>false</w:IgnoreMixedContent>
<w:AlwaysShowPlaceholderText>false</w:AlwaysShowPlaceholderText>
<w:DoNotPromoteQF/>
<w:LidThemeOther>SV</w:LidThemeOther>
<w:LidThemeAsian>JA</w:LidThemeAsian>
<w:LidThemeComplexScript>X-NONE</w:LidThemeComplexScript>
<w:Compatibility>
<w:BreakWrappedTables/>
<w:SnapToGridInCell/>
<w:WrapTextWithPunct/>
<w:UseAsianBreakRules/>
<w:DontGrowAutofit/>
<w:SplitPgBreakAndParaMark/>
<w:EnableOpenTypeKerning/>
<w:DontFlipMirrorIndents/>
<w:OverrideTableStyleHps/>
<w:UseFELayout/>
</w:Compatibility>
<m:mathPr>
<m:mathFont m:val="Cambria Math"/>
<m:brkBin m:val="before"/>
<m:brkBinSub m:val="--"/>
<m:smallFrac m:val="off"/>
<m:dispDef/>
<m:lMargin m:val="0"/>
<m:rMargin m:val="0"/>
<m:defJc m:val="centerGroup"/>
<m:wrapIndent m:val="1440"/>
<m:intLim m:val="subSup"/>
<m:naryLim m:val="undOvr"/>
</m:mathPr></w:WordDocument>
</xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml>
<w:LatentStyles DefLockedState="false" DefUnhideWhenUsed="true"
DefSemiHidden="true" DefQFormat="false" DefPriority="99"
LatentStyleCount="276">
<w:LsdException Locked="false" Priority="0" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Normal"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="heading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="9" QFormat="true" Name="heading 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 7"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 8"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" Name="toc 9"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="35" QFormat="true" Name="caption"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="10" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" Name="Default Paragraph Font"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="11" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtitle"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="22" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Strong"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="20" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="59" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Table Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Placeholder Text"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="1" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="No Spacing"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" UnhideWhenUsed="false" Name="Revision"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="34" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="List Paragraph"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="29" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="30" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Quote"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 1"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 2"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 3"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 4"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 5"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="60" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="61" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="62" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Light Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="63" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="64" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Shading 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="65" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="66" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium List 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="67" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 1 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="68" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 2 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="69" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Medium Grid 3 Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="70" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Dark List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="71" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Shading Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="72" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful List Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="73" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" Name="Colorful Grid Accent 6"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="19" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="21" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Emphasis"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="31" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Subtle Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="32" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Intense Reference"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="33" SemiHidden="false"
UnhideWhenUsed="false" QFormat="true" Name="Book Title"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="37" Name="Bibliography"/>
<w:LsdException Locked="false" Priority="39" QFormat="true" Name="TOC Heading"/>
</w:LatentStyles>
</xml><![endif]-->
<!--[if gte mso 10]>
<style>
/* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
{mso-style-name:"Normal tabell";
mso-tstyle-rowband-size:0;
mso-tstyle-colband-size:0;
mso-style-noshow:yes;
mso-style-priority:99;
mso-style-parent:"";
mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
mso-para-margin:0cm;
mso-para-margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;}
</style>
<![endif]-->
<!--StartFragment-->
<!--EndFragment--><br />
<div class="MsoNormal" style="mso-margin-bottom-alt: auto; mso-margin-top-alt: auto; mso-outline-level: 1;">
<br /></div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-76397546799487126752014-09-27T17:38:00.001+02:002014-10-22T02:13:28.724+02:00Är standardmjölk bättre än lättmjölk?<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmZ8SIlnKVy7bdF6LnVX7CH4Hk4YwrCLfsCbAVwaQjmYo_dXrQBv-fbbBtyFy2OZdtHaG2X3C7Fbi76qXw4LDnAcObnwByvO6zUzqJL6bm96js0TUSNdW2a4EP682YZlRCV0cVbhPNdVg/s1600/Barn+dricker+mj%25C3%25B6lk+Europaparlamentet.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmZ8SIlnKVy7bdF6LnVX7CH4Hk4YwrCLfsCbAVwaQjmYo_dXrQBv-fbbBtyFy2OZdtHaG2X3C7Fbi76qXw4LDnAcObnwByvO6zUzqJL6bm96js0TUSNdW2a4EP682YZlRCV0cVbhPNdVg/s200/Barn+dricker+mj%25C3%25B6lk+Europaparlamentet.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5693412529561112882" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 200px; margin: 0 10px 10px 0; width: 142px;" /></a><i>Text: Anki Sundin </i></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Är
standardmjölk bättre än lätt- och mellanmjölk? Ska barn i skola och
förskola få standardmjölk eller inte? Och vilken mjölk är mest naturlig?
Dessa frågan diskuteras ihärdigt i olika sammanhang. Här kommer några
påståenden med svar på tal:</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>"Standardmjölk är naturligare."</b></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">-Fetthalten
i standardmjölk är 3%. Det är inte den fetthalten som mjölken har
direkt från kon. Den varierar snarare kring 4%. Standardmjölk är alltså
lika bearbetad som lätt- och mellanmjölk med avseende på fetthalten.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>"Standardmjölk innehåller inga tillsatser, men det gör den andra mjölken."</b></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">-Lätt- och mellanmjölk är berikade med D-vitamin och ibland A-vitamin. A- och D-vitamin är så kallade berikningsämnen, inte tillsatser per definition. Mjölken är fri från tillsatser, det vill säga det många refererar till som "E-ämnen".</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>"Standardmjölk innehåller naturligt D-vitamin och är därför nyttigare."</b></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">-Oberikad
mjölk är ingen bra källa till D-vitamin överhuvud taget. Standardmjölk
innehåller inte mer än 0.02 ug D-vitamin per deciliter, att jämföra med
de 0,45 ug som lätt- och mellanmjölk innehåller tack vare berikningen.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>”Det är konstgjort D-vitamin som används vid berikning.”</b></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">-D-vitaminet kommer från fårull. Det är alltså ingen syntetisk produkt <i>per se</i>. Formen är kolekalciferol, som finns i maten och är den form av D-vitamin som kroppen använder sig av.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>”Standardmjölk är bättre för barn.”</b></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">-Eftersom
standardmjölk är fetare än lätt- och mellanmjölk, så serveras inte den
längre i skola och förskola. (Det finns säkert undantag på sina håll.)
Det beror på att barn överlag får i sig mer energi än de behöver idag,
vilket ofelbart leder till övervikt. Att skylla barns övervikt på
standardmjölk och ”riktigt smör” är dock att sila mygg och svälja
kameler - det är sannolikt utrymmesmaten och begränsat med fysisk
aktivitet som ligger till grund för detta eskalerande problem, men skola
och förskola drar sitt strå till stacken genom att servera näringstät
och något mindre energität mat. </span><br />
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Dessutom
är inte standardmjölken D-vitaminberikad, vilket blir ett problem
eftersom det kan vara svårt för många att nå upp till den mängd som
rekommenderas på befolkningsnivå.</span><br />
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Relaterade artiklar på NGruppens blogg:</b></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.se/2014/10/host-dags-for-d-vitamin.html" target="_blank">Höst - dags för D-vitamin</a></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.com/2011/05/13-liter-lattmjolk-inte-nodvandigt-for.html" target="blank">13 liter lättmjölk inte nödvändigt för D-vitaminbehovet</a></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.com/2010/06/lchf-och-vitamin-d-upptag.html" target="blank">LCHF och vitamin D-upptag</a></span></div>
</div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-17138945541470673462014-09-25T07:00:00.000+02:002014-09-25T07:00:04.485+02:00Sötningsmedel - problem eller lösning?<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9pJtBuJPiHYzJ_68MAV3riU_WyC5vQdHjEblPhFc45Ai4T-mqbANMlnQsZ5X4V69LpMAAl_X-OXPQhauZWhyJGYohDWZDRUKger4GvkV5RriQKOYMT1Vjbrdf-V7UPY_MC15w24rQaks/s1600/Funlight+se" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9pJtBuJPiHYzJ_68MAV3riU_WyC5vQdHjEblPhFc45Ai4T-mqbANMlnQsZ5X4V69LpMAAl_X-OXPQhauZWhyJGYohDWZDRUKger4GvkV5RriQKOYMT1Vjbrdf-V7UPY_MC15w24rQaks/s320/Funlight+se" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5602228751205089586" style="cursor: pointer; float: left; height: 134px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 179px;" /></a><span style="font-style: italic;">Text: Anki Sundin, NGruppen</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Frågan om sötningsmedlens vara och icke vara är ständigt pågående. Senast var det <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/light-produkter-kan-vara-halsofarliga/" target="_blank">DN</a> som lyfte en mycket liten studie kring sötningsmedel och hur de påverkar tarmbakterier. Är det <span style="font-weight: bold;">farligt</span> att dricka lightläsk? Går man<span style="font-weight: bold;"> upp i vikt</span> av aspartam? Kan man få i sig <span style="font-weight: bold;">för mycket sötningsmedel</span>?
Här följer några av de frågor jag ofta får, och jag har valt att
besvara dem i korta ordalag. Det är en återpublicerad bloggartikel sedan en tid tillbaka. (Bilden lånad från funlight.se)</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Vad är ett sötningsmedel?</span></span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Begreppet sötningsmedel innefattar alla ämnen som tillsätts livsmedel för att ge <span style="font-weight: bold;">sötma</span>. Det betyder att vanligt <span style="font-weight: bold;">socker</span> betraktas som ett sötningsmedel.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Vilka olika sötningsmedel finns det?</span></span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det finns två huvudgrupper av sötningsmedel. Dessa är de <span style="font-weight: bold;">energigivande</span> och <span style="font-weight: bold;">icke-energigivande</span> sötningsmedlen.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Till de energigivande sötningsmedlen räknas vanligt <span style="font-weight: bold;">socker</span> (sackaros), glukos och fruktos. Även sockeralkoholer såsom <span style="font-weight: bold;">xylitol</span> och <span style="font-weight: bold;">sorbitol</span> ingår bland de energigivande sötningsmedlen.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmN4SjcVdFYXuCoTlj-sTZnRrIclymv_dpBWLZ1PoqjjTuikWdYN5xDWce1vBPVbp1R-1H-bhDVZmaQPdMGnDMK2l_XadXkpqsJNTuxAPxKnu274r6e9zyoICvaGlEmBcxy0T6F7cpzao/s1600/Stevia.jpg"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmN4SjcVdFYXuCoTlj-sTZnRrIclymv_dpBWLZ1PoqjjTuikWdYN5xDWce1vBPVbp1R-1H-bhDVZmaQPdMGnDMK2l_XadXkpqsJNTuxAPxKnu274r6e9zyoICvaGlEmBcxy0T6F7cpzao/s200/Stevia.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5602229679986189298" style="cursor: pointer; float: left; height: 115px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 86px;" /></a>De icke-energigivande sötningsmedlen innefattar både icke-syntetiska (”<span style="font-weight: bold;">naturliga</span>”) och syntetiska eller artificiella sötningsmedel. Exempel på icke-syntetiska sötningsmedel är <span style="font-weight: bold;">neohesperidin</span> och <span style="font-weight: bold;">stevia</span>, som kommer från apelsin respektive växten <span style="font-style: italic;">Stevia rebaudiana</span> (på bilden). Bland de syntetiska sötningsmedlen återfinner vi bland annat <span style="font-weight: bold;">aspartam</span>, <span style="font-weight: bold;">sukralos och sackarin</span>.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">När jag skriver "sötningsmedel" i det här sammanhanget använder jag dock begreppet för att benämna de så kallade <span style="font-weight: bold;">icke-energigivande sötningsmedlen</span>, av vilka just aspartam kanske är ett av de mest allmänt kända.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%; font-weight: bold;"><br />Är aspartam farligt?</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Nej, inte om man inte har <span style="font-weight: bold;">PKU</span>.
PKU är en genetisk sjukdom som påverkar möjligheten att omsätta
fenylalanin. Fenylalanin är en aminosyra tillika en av beståndsdelarna i
aspartam. Det påstås i vissa ovetenskapliga sammanhang att aspartam
skulle vara farligt för att det ombildas till <span style="font-weight: bold;">metanol, </span>det vill säga träsprit.
Att så sker stämmer, men mängden är mindre än den som bildas av vanlig
tomatjuice. Att påstå att aspartam kan leda till exempelvis blindhet
bara för att metanolförgiftning kan göra det är alltså helt förryckt. Då
skulle i så fall människor bli lika blinda av <span style="font-weight: bold;">tomatjuice</span>.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%; font-weight: bold;"><br />Kan aspartam orsaka hjärntumörer?</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Nej. Fler frågor på det?</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFYYPdfP2DGfRFztolkXNciR3loTUBn7yL4_3wIErIvrWJZeTZcHrxPqDBeDQX_YqGElanRi3oxoN7kxswteQlM7jixed1kxjS4LIqYqHoo9vGOw1J4Btbn327VsE0exz-jxRMb2ziQzU/s1600/Gaffel+pinnypony+blogg+se"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFYYPdfP2DGfRFztolkXNciR3loTUBn7yL4_3wIErIvrWJZeTZcHrxPqDBeDQX_YqGElanRi3oxoN7kxswteQlM7jixed1kxjS4LIqYqHoo9vGOw1J4Btbn327VsE0exz-jxRMb2ziQzU/s320/Gaffel+pinnypony+blogg+se" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5602229286355976706" style="cursor: pointer; float: left; height: 93px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 150px;" /></a><span style="font-size: 130%; font-weight: bold;">Går man upp i vikt av sötningsmedel?</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Nej. Viktuppgång är enbart kopplad till <span style="font-weight: bold;">energitillgänglighet</span>.
Om du äter mer energi än du gör av med går du upp i vikt.
Icke-energigivande sötningsmedel ger dock ingen energi. (Bilden lånad av
pinnypony.blogg.se)</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Den förkrossande majoriteten av interventionsstudier visar att icke-energigivande sötningsmedel <span style="font-weight: bold;">inte ger någon viktökning</span> (Mattes et al, 2009). För en tid sedan publicerades artikeln <a href="http://www.nyheterna.se/1.2110098/2011/04/24/sotningsmedel_leder_till_fetma" target="blank">Sötningsmedel leder till fetma</a> på Nyheterna.se, där det uppges att <span style="font-weight: bold;">sötningsmedel stimulerar </span>andra receptorer än socker och att de därför inte kommunicerar med systemen för <span style="font-weight: bold;">aptitreglering</span>. Jag efterlyser de studier som visat detta och att det ger en effekt på praktisk nivå.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Resultaten från observationsstudier är däremot <span style="font-weight: bold;">blandade</span>. Exempelvis fann man en koppling mellan en lägre viktökning och konsumtion av sötningsmedel i the <span style="font-weight: bold;">Nurses’ Health study </span>(Schulze et al, 2004). Intressant nog visade en annan observationsstudie, <span style="font-weight: bold;">Antonio Heart Study</span>, raka motsatsen (Fowler et al, 2008).</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Vi
ska dock komma ihåg att observationsstudier inte kan klargöra
orsakssamband, utan bara återspegla faktorer som råkar gå hand i hand
med varandra. Exempel på en annan sådan koppling som saknar
orsakssamband är att <span style="font-weight: bold;">högutbildade</span> människor i större omfattning är <span style="font-weight: bold;">normalviktiga</span> än lågutbildade människor. Det betyder inte att själva <span style="font-weight: bold;">utbildningen</span> i sig ger normalvikt.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Frisätter icke-energigivande sötningsmedel insulin?</span></span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Nej, åtminstone inte i någon utsträckning som är <span style="font-weight: bold;">fysiologiskt betydelsefull</span>. Inget icke-energigivande sötningsmedel som man hittills har undersökt har kunnat konstateras öka frisättningen av <span style="font-weight: bold;">insulin</span>.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det finns en hypotes om att <span style="font-weight: bold;">aspartam</span>,
på grund av en eventuell inverkan på GLP-1-receptorer i magtarmkanalen,
skulle kunna påverka frisättningen av insulin. Stödet för det lyser
dock hittills med sin frånvaro. Om aspartam hade frisatt betydande
mängder insulin skulle vi rimligtvis ha drabbats av <span style="font-weight: bold;">hypoglykemi</span>
(kliniskt lågt blodsocker) eller åtminstone ett något sänkt blodsocker
vid konsumtion av till exempel lightläsk. Det finns emellertid inga
undersökningar som visar att så skulle bli fallet. Dessutom är det
rimligt att anta att personer med diabetes skulle påverkas av <span style="font-weight: bold;">sötningsmedel</span> och behöva justera sina läkemedel vid konsumtion av lightprodukter, men så är det inte heller.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Vidare har sötningsmedlet <span style="font-weight: bold;">stevia</span> felaktigt tillskrivits potential som kompletterande <span style="font-weight: bold;">diabetesbehandling</span>, men det har avfärdats efter många års forskning på området (Maki et al 2008).</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"> <span style="font-weight: bold;">Kan man få i sig för mycket sötningsmedel?</span></span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Ja. I synnerhet <span style="font-weight: bold;">barn</span> med diabetes, som konsumerar mycket lightprodukter, riskerar att få i sig för mycket. En vuxen person måste dock dricka runt <span style="font-weight: bold;">10 burkar lightläsk</span>
per dag för att nå gränsvärdet för aspartam - om lightläsken hade varit
sötad med enbart aspartam, vilket den aldrig är. 10 burkar låter
mycket, men faktum är att det förekommer att människor konsumerar sådana
mängder och mer därtill. Det är alltså sannolikt inte hälsosamt.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5vu193P4qVYYzegrtRui8z3jIrDMDu79aPPnypF3GygZ2RGnblgHBYj8O6EYIC2z_F5nIwF1QByXFcz0HuOncZm-Br3YHpaAsUi3j3fk4FDleRiicLacHm7emjbzoyt9VJbQAV2TfcDw/s1600/Apa+roligabilder+org"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5vu193P4qVYYzegrtRui8z3jIrDMDu79aPPnypF3GygZ2RGnblgHBYj8O6EYIC2z_F5nIwF1QByXFcz0HuOncZm-Br3YHpaAsUi3j3fk4FDleRiicLacHm7emjbzoyt9VJbQAV2TfcDw/s200/Apa+roligabilder+org" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5602230567841627186" style="cursor: pointer; float: left; height: 150px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 200px;" /></a><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Varför ökar BMI hos befolkningen trots att vi konsumerar så mycket sötningsmedel?</span></span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Den
trenden orsakas inte av konsumtion av sötningsmedel, men det stämmer
att ett högt BMI och konsumtion av sötningsmedel i många
observationsstudier tycks följas åt. Det kan ligga många faktorer bakom,
till exempel att många människor strävar efter att <span style="font-weight: bold;">minska sitt energiintag </span>och
därför byter ut socker mot sötningsmedel i någon utsträckning när de
väl blivit överviktiga. Det kan också spegla en livsstil som i allmänhet
orsakar övervikt och fetma, inte minst <span style="font-weight: bold;">ohälsosamma livsmedelsval och otillräcklig fysisk aktivitet</span>. (Bilden lånad från roligabilder.org).</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%; font-weight: bold;">Tycker du att man ska dricka lightläsk?</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Vad jag tycker är irrelevant. Mitt professionella budskap vill jag dock formulera så här: <span style="font-weight: bold;">sötningsmedel är onödigt</span>.
De är bara tillsatta för att ge en god smak. Sötma i sig kan möjligtvis
bidra till bekymmer, inte minst hos den som är drabbad av övervikt och
fetma, genom att det stimulerar vår aptit efter mera sött. Att äta en
sockersötad kaka då och då, eller dricka en läsk eller ett glas saft
bortemellanåt, är däremot inte skadligt för de allra flesta. Vi får
också komma ihåg att alla sötningsmedelssötade livsmedel inte är fria
från energi. Vissa varianter av fruktyoghurt är ett sådant exempel. Det
betyder att man inte kan vräka i sig mat bara för att det inte finns
något socker i utan att det ger konsekvenser.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Kanske kan vi sluta oss till att det är bättre för kropp och aptitreglering att äta något <span style="font-weight: bold;">sockersötat ibland </span>än <span style="font-weight: bold;">sötningsmedelssötat ofta</span>.
Om vi däremot inte upplever några bekymmer när vi konsumerar rimliga
mängder lightprodukter finns det dock ingen anledning till oro. Devisen ”<span style="font-weight: bold;">känns det bra, så är det bra</span>” gäller således även här.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Relaterade artiklar på NGruppens blogg:</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.com/2010/05/ata-nyttigt-sa-svart-kan-det-vara.html" target="blank">Äta nyttigt - så svårt kan det vara</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Mycket läsvärda artiklar i SvD resp Traningslara.se av Jacob Gudiol:</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://www.svd.se/traning-och-halsa/riskerna-med-sotningsmedel-ar-overdrivna_3886654.svd" target="_blank">Riskerna med sötningsmedel är överdrivna</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://traningslara.se/angaende-larmet-om-sotningsmedel/" target="_blank">Kan sötningsmedel ge diabetes? </a></span><br />
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Övriga</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/light-produkter-kan-vara-halsofarliga/" target="_blank">Light-produkter kan vara hälsofarliga </a></span><br />
<br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-weight: bold;">Referenser:</span></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Fowler
SP, Williams K, Resendez RG, Hunt KJ, Hazuda HP, Stern MP. Fueling the
obesity epidemic? Artificially sweetened beverage use and long-term
weight gain. Obesity (Silver Spring) 2008;16:1894–900.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Mattes
RD, Popkin BM. Nonnutritive sweetener consumption in humans: effects on
appetite and food intake and their putative mechanisms. Am J Clin Nutr.
2009;89:1–14.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Maki, K.C., Curry, L.L., Reeves, M.S.,
Toth, P.D., McKenney, J.M., Farmer, M.V., Schwartz, S.L., Lubin, B.C.,
Boileau, A.C., Dicklin, M.R., Carakostas, M.C., Tarka, S.M., 2008.
Chronic consumption of rebaudioside A, a steviol glycoside, in men and
women with type 2 diabetes mellitus. Food Chem. Toxicol. 46/7S, S47–S53.</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Schulze
MB, Manson JE, Ludwig DS, et al. Sugar-sweetened beverages, weight
gain, and incidence of type 2 diabetes in young and middle-aged women.
JAMA 2004;292:927–34.</span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-31573629098232086482014-09-24T07:30:00.000+02:002014-09-24T07:30:01.003+02:00Naturliga kosttillskott bättre?<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-style: italic;">Text: Anki Sundin, NGruppen</span></span> <br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Jag får ofta frågan om <span style="font-weight: bold;">naturliga kosttillskott är bättre än syntetiska</span>
eller konstgjorda. Frågeställarna avser med begreppet ”naturlig”
vitaminer, mineraler och andra näringsämnen som framställts ur en
naturlig källa såsom olika växtdelar. Vice versa betyder i det här
sammanhanget konstgjort något som framställts på lab med olika
kemikalier.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbyWjxoR_4QPeyG2V5jhJx33fiIDogSVbpELOy2rFC-bcB7SyfJZEVI3akUFVxA-e9R0c7FONnahlMO9O_JO1q4F0m5tWaB0rH-_HWJxs1rxNGofLv5_ZxH_bxVLpiYmMR69KVpO1oIe8/s1600-h/Aloe+vera.gif" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhbyWjxoR_4QPeyG2V5jhJx33fiIDogSVbpELOy2rFC-bcB7SyfJZEVI3akUFVxA-e9R0c7FONnahlMO9O_JO1q4F0m5tWaB0rH-_HWJxs1rxNGofLv5_ZxH_bxVLpiYmMR69KVpO1oIe8/s200/Aloe+vera.gif" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5280642659030053538" style="cursor: pointer; float: left; height: 159px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 152px;" /></a><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%; font-weight: bold;"> </span></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%; font-weight: bold;">Allt är kemikalier</span></span><br />För att kunna närma oss frågeställningen är det först och främst viktigt att klargöra att <span style="font-weight: bold;">allt </span>är uppbyggt av <span style="font-weight: bold;">kemiska ämnen</span>. Ett schampo utan kemiska ämnen kan inte vara något schampo, ens om det påstås vara ett naturligt schampo. <span style="font-weight: bold;">Vanligt vatten</span> är som bekant uppbyggt av de <span style="font-weight: bold;">kemiska ämnena</span>
väte och syre, och varje dag äter du ett helt spektrum av kemiska
ämnen, även om du är en av dem som bara äter kravmärkta livsmedel utan
tillsatser.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Så ”kemiska ämnen” <span style="font-weight: bold;">betyder inte per definition</span> något som är <span style="font-weight: bold;">dåligt </span>eller syntetiskt eller på annat sätt främmande för kroppen.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Om
vi med kemikalier menar ämnen som är framställda på ett laboratorium av
kemister, börjar vi närma oss kärnan i diskussionen. Sådana ämnen kan
vi kalla för konstgjorda eller syntetiska. Dock måste inte sådana vara
sämre för kroppen i alla avseenden än dem vi gärna kallar för naturliga.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%; font-weight: bold;">Vitaminer och mineraler är bundna - lite kemi för den vardagsintresserade</span></span><br />Problemet vi har med vanliga, syntetiska kosttillskott är att många vitaminer och mineraler är <span style="font-weight: bold;">bundna till salter</span>
eller andra molekyler som är svåra för kroppen att bryta ned. Saltdelen
från ett näringsämne måste ofta spjälkas bort så att näringsämnet
frigörs och kan tas upp genom tarmen. Så är fallet med det klassiska
exemplet <span style="font-weight: bold;">magnesium</span>, som i de allra flesta tillskott är bundet till <span style="font-weight: bold;">oxid</span>. Kroppens förmåga att lösa upp magnesiumoxid är mycket begränsat, och därför är inte magnesiumoxid en bra källa till magnesium.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-weight: bold;">Karbonater </span>är något bättre, men överlägsna är de så kallade organiska salterna, till exempel <span style="font-weight: bold;">citrat </span>och <span style="font-weight: bold;">fumarat</span>.
(Ett organiskt salt innehåller kolföreningar, till skillnad från
oorganiska salter som inte gör det – det är den enda skillnaden ur ett
kemiskt perspektiv.)</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Varför är inte alla tillskott organiskt bundna?</span></span></span><br />Dessvärre är de <span style="font-weight: bold;">organiska salterna</span> både <span style="font-weight: bold;">stora och dyra </span>för
industrin, och användningsområdet är därmed begränsat. (Kunder vill ju
sällan ta fyra tabletter om det räcker med en, och vill ogärna betala
den extra kostnaden det innebär att använda en organiskt bunden mineral
som källa trots det överlägsna upptaget.) Det är heller inte alltid
nödvändigt att ett näringsämne binds till ett organiskt salt - många
gånger räcker det med ett billigare, oorganiskt för att ge önskad
effekt.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Fördelar med organiskt bundna näringsämnen</span></span></span><br />Fördelen med organiskt bundna näringsämnen är alltså att <span style="font-weight: bold;">upptaget </span>generellt blir <span style="font-weight: bold;">bättre</span>.
Kalciumcitrat är mer lättlösligt än kalciumkarbonat, och skulle således
vara en bättre källa till kalcium för en person som har en försämrad
produktion av magsyra eller som står på syrahämmande läkemedel. Så är
många gånger fallet med äldre människor, men så länge du är frisk och
ung är det inga problem att tillgodogöra sig ett karbonatbundet
näringsämne. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyZy00PQEUEufRNM37cwiPlMejkbHB3pftlX2tNsCHLgHLeQGOC8XeS7z1m-eb64cF1YxTzllIPBimNndWsi_CUaV-UbZMmAdPr9twRU_Im5LqLGPdZVf6k9csCYJMMH0-zyI8QFCRvdY/s1600-h/Piller.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyZy00PQEUEufRNM37cwiPlMejkbHB3pftlX2tNsCHLgHLeQGOC8XeS7z1m-eb64cF1YxTzllIPBimNndWsi_CUaV-UbZMmAdPr9twRU_Im5LqLGPdZVf6k9csCYJMMH0-zyI8QFCRvdY/s200/Piller.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5280641222891222450" style="cursor: pointer; float: left; height: 132px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 200px;" /></a><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;"> </span></span></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Är det någon skillnad mellan syntetiska och naturliga vitaminer?</span></span></span><br />Så
länge den molekylära strukturen på ett näringsämne är exakt densamma,
blir effekten också exakt densamma. Här är det på upptagsnivån som det
skiljer sig. Och här avgörs frågan av hur lätt näringsämnet i fråga kan
lösa upp sig, vare sig det är syntetiskt eller naturligt.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Problem med tillskott</span></span></span><br />Ett bekymmer med tillskott i ren form är att <span style="font-weight: bold;">kroppens förmåga att selektera</span>
sitt upptag sätts ur spel. Om vi leker med tanken att du skulle äta
flera kilo blodpudding om dagen i flera veckor, skulle kroppen kunna
begränsa sitt upptag och lagring av järn om den inte behöver mer.
Överskottet skulle hamna i toaletten, för att uttrycka det krasst.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Om
du däremot skulle äta motsvarande mängder av järn i tillskottsform, är
den selekterande förmågan inte lika självklar. Därför kan du hamna i en
situation där <span style="font-weight: bold;">överdosering </span>uppkommer om du dels äter alla näringsämnen i den mängd vi behöver via livsmedel, dels tar ett <span style="font-weight: bold;">tillskott</span>. Vi kan sällan <span style="font-weight: bold;">överdosera ett näringsämne</span> om vi äter stora mängder via vanliga <span style="font-weight: bold;">livsmedel</span>, men risken för överdosering ökar drastiskt om vi tar ett <span style="font-weight: bold;">rent tillskott</span> med ett eller ett fåtal näringsämnen i stora mängder.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Några exempel ur verkligheten</span></span></span><br />Det har exempelvis förekommit att människor tagit tillskott av <span style="font-weight: bold;">zink </span>och fått <span style="font-weight: bold;">brist på koppar</span>
samtidigt och tvärt om, eftersom båda dessa ämnen tävlar om samma
upptagsmekanism. Då spelar det ingen roll om tillskottet av zink är
syntetiskt framställt eller om det är framställt och renat från en växt.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">För att ta ett annat exempel: <span style="font-weight: bold;">Blutsaft </span>är
ju ett ”naturligt” tillskott av järn, men innehåller samtidigt en rad
olika upptagshämmande faktorer som finns i de växter som det är
framställt av. Därmed är inget negativt sagt om just detta tillskott –
på många sätt är det bättre än ett tillskott av oorganiskt järn,
eftersom det exempelvis inte tenderar att ge samma magbesvärligt som
många tabletter med järn. Dessutom har generellt sett <span style="font-weight: bold;">flytande tillskott</span> en <span style="font-weight: bold;">bättre </span>upptagsgrad
än tillskott i tablettform. Dock är det alltså inte sagt att ett
naturligt preparat alla gånger måste vara överlägset ett som vi
betraktar som syntetiskt.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Tillskott aldrig en enkel historia</span></span></span><br />Så det här med tillskott är ingen enkel historia. Från fall till fall måste vi titta på <span style="font-weight: bold;">vilken form</span>
av näringsämnet i fråga som tillskottet innehåller. Om tillskottet
sedan är ett extrakt av växter och innehåller även andra ämnen, blir
bedömningen genast ännu svårare, eftersom <span style="font-weight: bold;">interaktionen </span>mellan både kända och okända ämnen i de koncentrationer det kan bli fråga om kan ge högst <span style="font-weight: bold;">oönskade bieffekter</span>.
Så var ju fallet med Cuur, extraktet av grönt te som marknadsfördes som
ett viktminskningspreparat men som i de koncentrationer som var
aktuella gav orsakade leverskador hos flera personer.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYsgfi57SSZ-eSn7iBW7HvRcyYZQApP8x6euKvO-PmoXNrkg3VEOwgdZtyFa6raKmt_JNYqdZl7a78EbQlx-98sqrDKHiuT27Z7ijbqqZePJsqq46ptbI1NzYKTvk8OOeFbQtMsFW806o/s1600-h/Gr%C3%B6nt+te.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiYsgfi57SSZ-eSn7iBW7HvRcyYZQApP8x6euKvO-PmoXNrkg3VEOwgdZtyFa6raKmt_JNYqdZl7a78EbQlx-98sqrDKHiuT27Z7ijbqqZePJsqq46ptbI1NzYKTvk8OOeFbQtMsFW806o/s200/Gr%C3%B6nt+te.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5280644447191278498" style="cursor: pointer; float: left; height: 112px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 142px;" /></a><span style="font-weight: bold;">Grönt te</span> är nyttigt att dricka, men i mycket koncentrerad form kan det bli skadligt, trots att grönt te är ”naturligt”. Det gäller även <span style="font-weight: bold;">kanel</span>,
som i råttförsök också har visat sig kunna ge leverskador. Därmed är
inte sagt att kanelbullar eller kanel på gröten är skadligt för oss,
även om det var det som media spann vidare på när den tiden begav sig…</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">"Naturliga tillskott" kan vara farliga i stora mängder</span></span></span><br />Så,
slutsatsen är alltså att även "naturliga tillskott" kan bli skadliga vid
överdosering, precis som syntetiska. Tumregeln är att du behöver veta
vilka näringsämnen du eventuellt har ett för lågt intag av innan du
börjar leta i tillskottshyllorna efter vitaminer och mineraler. Om du
tar ett tillskott av något du redan äter tillräckligt av, kan
överskottet ge oönskade effekter, vare sig det är naturligt eller
syntetiskt framställt.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_eAs0Gc2woTTCBUbz7O2ShBw6ppDUW5VmJh8bwZ_HjoZ6gQH0pGRNqNZousG0UC43DudI7KQ76uxAlj5uumkhPyL-I7S-ZKbIy9zEAZw9ckWNoZLeEL53AzAWR5tYo6b72wVypWgvMDU/s1600-h/Smart+barn.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_eAs0Gc2woTTCBUbz7O2ShBw6ppDUW5VmJh8bwZ_HjoZ6gQH0pGRNqNZousG0UC43DudI7KQ76uxAlj5uumkhPyL-I7S-ZKbIy9zEAZw9ckWNoZLeEL53AzAWR5tYo6b72wVypWgvMDU/s200/Smart+barn.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5280642430339034466" style="cursor: pointer; float: left; height: 168px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 200px;" /></a><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;"> </span></span></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Till sist - se upp för luddiga påståenden</span></span></span><br />Luddiga påståenden såsom <span style="font-weight: bold;">”Innehåller inga kemikalier”</span>, "<b>100% naturligt</b>" eller <span style="font-weight: bold;">”Innehåller bara naturliga ämnen”</span>
har ingen förankring i lagstiftningen. De behöver inte betyda det vi
vill eller med sunt förnuft föreställer oss att det skulle betyda. <span style="font-weight: bold;">Läs alltid innehållsförteckningen</span> på produkter om du vill veta vad de faktiskt innehåller.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-79865197579584853752014-09-23T12:25:00.001+02:002014-09-23T12:25:28.764+02:00Hyperaktiv av socker?<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEjHup9UDo8NdoVrC7HSpzMCGIFUTKYMV1E07Y5g5ElWRVI_lhJ4dFjc8hVSMANV3Ir02uwGri6YtzNqkqXnmMeHDxUv8uAio3B6SaT3Helo8I3nm36FYZkAQZaBbQy8WwmZvfO7n0RKY/s1600/Godis.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhEjHup9UDo8NdoVrC7HSpzMCGIFUTKYMV1E07Y5g5ElWRVI_lhJ4dFjc8hVSMANV3Ir02uwGri6YtzNqkqXnmMeHDxUv8uAio3B6SaT3Helo8I3nm36FYZkAQZaBbQy8WwmZvfO7n0RKY/s200/Godis.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5696077721987893042" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 111px; margin: 0 10px 10px 0; width: 200px;" /></a></span><br />
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><i>Av: Anki Sundin, NGruppen</i></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Blir man hyperaktiv av socker eller inte? Nej, inte om man följer det psykiatriska diagnosprotokollet. Ja, om man frågar föräldrar som observerar sina barn när de har fått godis och läsk. Låt oss reda ut det hela.<b><br /></b></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: 130%;">Hyperaktiv inte samma sak som uppspelt</span></b></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det är faktiskt en <b>myt att socker orsakar hyperaktivitet</b>. Det påståendet kan möjligen provocera inte minst föräldrar som upplever att deras barn blir "hyperaktiva" när de fått sitt lördagsgodis. </span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Men frågar man en doktor blir alltså frågan nej, eftersom "hyperaktiv" är ett psykiatriskt tillstånd. De
kriterier som ska uppfyllas för att klassas som hyperaktiv hittar vi i
det internationella diagnosprotokollet DSM IV
(http://www.ldawe.ca/DSM_IV.html).</span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigpSXU8ve8kK4WFPTjrqXeWmyZxxhGieWkbJtt5DQFGFCOcdgawze0S390xGCNbL4HXg60gh5NlsXfvSBkZVc7O9cgg-ePeRqpKfA-Pf6KralMJuqNMEVC6qrhIYD2Hh1qQ8SD00wmM8w/s200/Barn+kl%25C3%25A4ttrar+ergoholds+com.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5696079426193885122" style="cursor: pointer; float: left; height: 200px; margin-bottom: 10px; margin-left: 0px; margin-right: 10px; margin-top: 0px; width: 200px;" /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">En doktor som använder begreppet hyperaktiv avser sannolikt det <b>kluster av beteenden</b> som beskrivs i detta <b>diagnosprotokoll</b> (se nedan). </span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">En lekman använder begreppet friare och kanske skulle kalla ett barn för hyperaktivt bara det blir lite <b>uppspelt</b>.
Att bli ”uppspelt” är därmed inte samma sak som att vara hyperaktiv.
Sålunda har Claude Marcus rätt när han säger att det är en myt att man
blir <b>hyperaktiv av socker</b>, vilket han har stöd för i forskningen (Kim Y, Chang H, 2011; Krummel et al 1996). </span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Däremot finns det <b>många föräldrar som kan vittna om</b> att barnen <b>snurrar upp rejält</b> när de får sitt lördagsgodis. Ingen har fel här - problemet ligger i att olika personer använder ett begrepp på olika sätt.</span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><i>Hyperaktivitet, saxat ur DSM IV-TR</i></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">(a) often fidgets with hands or feet or squirms in seat</span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
(b) often leaves seat in classroom or in other situations in which remaining seated is expected
</span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">(c)
often runs about or climbs excessively in situations in which it is
inappropriate (in adolescents or adults, may be limited to subjective
feelings of restlessness)
</span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">(d) often has difficulty playing or engaging in leisure activities quietly</span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
(e) is often “on the go” or often acts as if “driven by a motor”</span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
(f) often talks excessively </span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Referenser</b></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Kim
Y, Chang H. Correlation between attention deficit hyperactivity
disorder and sugar consumption, quality of diet, and dietary behavior in
school children. Nutr Res Pract. 2011 Jun;5(3):236-45. Epub 2011 Jun
21.</span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Krummel DA, Seligson FH, Guthrie HA. Hyperactivity: is candy causal? Crit Rev Food Sci Nutr. 1996 Jan;36(1-2):31-47.</span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">DSM IV-TR för Hyperaktivitet: <a href="https://www.msu.edu/course/cep/888/ADHD%20files/DSM-IV.htm" target="blank">https://www.msu.edu/course/cep/888/ADHD%20files/DSM-IV.htm</a></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Relaterade artiklar på NGruppens blogg</b></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.com/2011/07/byta-lask-mot-broccoli.html" target="blank">Byta läsk mot broccoli?</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.com/2010/04/sockerskatt-en-del-av-losningen.html" target="blank">Sockerskatt en del av lösningen?</a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.com/2011/02/sot-skattevaxling-under-luppen-igen.html" target="blank">Söt skatteväxling under luppen igen</a></span></div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-63971329125464541832014-09-21T17:00:00.000+02:002014-09-21T17:00:00.631+02:00Får det vara en kopp kaffe?<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7WL7ju97CAA1GdzcF-tmsjX3hnUVnzk7-3rMfC3gpKy05DAGTFVHF9fPd5S3vq1msCl0LQasBMlAXZ3V1B2P9dSY0U8rGzHeFZmSNBKm8tCgEVDenuswaX4LAJAT_PymllWVNLq3vFnc/s1600/Kaffe+kaffezmurfen+blogg+se.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7WL7ju97CAA1GdzcF-tmsjX3hnUVnzk7-3rMfC3gpKy05DAGTFVHF9fPd5S3vq1msCl0LQasBMlAXZ3V1B2P9dSY0U8rGzHeFZmSNBKm8tCgEVDenuswaX4LAJAT_PymllWVNLq3vFnc/s200/Kaffe+kaffezmurfen+blogg+se.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5471956013376385634" style="cursor: hand; cursor: pointer; float: left; height: 200px; margin: 0 10px 10px 0; width: 150px;" /></a></span><br />
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><i>Text: Anki Sundin, NGruppen</i></span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><b>Fråga:</b> Kaffe innehåller antioxidanter. Men blir det någon skillnad om man mal sina bönor själv? Här kommer en fråga från en läsare.</span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Hej! Jag undrar om du vet om det finns någon information om att andelen <b>antioxodanter i kaffe</b> skulle öka om man använder hela bönor, mal själv och brygger kaffe direkt efter?</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><b>Svar:</b> <b>Antioxidantnivåerna</b> i kaffe är i stor utsträckning kopplad till bland annat <b>rostningsgraden</b>.
Det är i själva rostningsprocessen som en stor del av de antioxidanter
som finns i kaffe bildas (Bekedam et al 2008) och det verkar som om
mediumrostat kaffe innehåller en större mängd antioxidanter än
mörkrostat. (Bilden lånad från kaffezmurfen.blogg.se)</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Därför skulle jag i första hand säga att <b>rostningsgraden</b> är en viktigare faktor än om man köper <b>rostade bönor, maler själv och brygger direkt</b>.
Det köpta kaffet är ju också vakuumförpackat och det bevarar mycket
antioxidanter eftersom det då är skyddat från syret i luften. När du
sedan har öppnat förpackningen och kaffet får stå i kontakt med luft, är
det dock sannolikt att antioxidantnivåerna skulle kunna förändras
något, särskilt om det får stå väldigt länge.</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Jag har
inte hittat någon studie på just hur syreexponeringen förändrar
antioxidantnivåerna i kaffe över tid. Däremot är det rimligt att anta,
att om du maler endast det kaffe du ska brygga för varje tillfälle så <b>kan antioxidantnivåerna i det kaffet vara något högre</b> än det skulle vara om du skulle brygga kaffet på färdigmalet kaffe som stått i en öppnad förpackning en längre tid.</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Samtidigt skulle jag dock vilja flagga för att dessa slutsatser med all säkerhet inte har någon <b>praktisk betydelse för oss i vardagen</b>,
även om det kan vara intressant att diskutera dem på ett teoretiskt
plan. Skälet till att jag har denna uppfattning är att det är så många
andra faktorer som påverkar vårt antioxidantintag från just kaffe. <b>Olika kaffesorter</b> har olika <b>antioxidantinnehåll</b>
och olika proportioner av de olika antioxidanterna, vilket kanske i sig
är en så stor felkälla att det är helt oväsentligt om vi mal själva
eller köper färdigmalet.</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Dessutom kan det på praktisk nivå också finnas skäl att beakta vad vi <b>intar</b><b> tillsammans med kaffet</b>. En del har mjölk i (vilket i sig påverkar upptaget av antioxidanter), andra använder <b>socker</b>, och några äter <b>kaffebröd</b>
till. Om vi rekommenderar folk att dricka kaffe för att det är nyttigt,
kanske det finns en "risk" att vi i allmänhet börjar äta mer
raffinerade kolhydrater i form av socker och fikabröd. Raffinerade
kolhydrater bidrar i sig till en ökad belastning av <b>fria radikaler</b>,
vilket då skulle kullkasta det rationella i tanken med att mala sitt
eget kaffe för att eventuellt få det extra antioxidantrikt.</span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><b>Referens:</b></span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Bekedam
EK, Schols HA, Cämmerer B, Kroh LW, van Boekel MA, Smit G. Electron
spin resonance (ESR) studies on the formation of roasting-induced
antioxidative structures in coffee brews at different degrees of roast.
J Agric Food Chem. 2008;56(12):4597-604.</span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-33992801331275187052014-09-17T08:48:00.002+02:002014-09-17T08:49:19.938+02:00Varning för socker<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgV7m4dP66sB_TBCBs7-syO0MYg7tCvcMdsaBYhZWPXxdLTL_pvsItQjkUYg_oCfJCNwZOD54DeAoXAKNyK10VBniZ9lPqktO1ADwaO3RiixQ8w98KVKMjD_mvj0Bc1q74WeJe7a38NDis/s1600/Avokado.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><br /></a></span>
<br />
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div>
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPc09VPAHxTnDUvQ2DsFwU_Z6uV0sOywPxdyq1FiG0cnwwiD7YkZE56UBBaH_M8cy2Yrmce_krEXIVEGYsTxDJjaI50oyHNBgsunw24Ch9ZH5V_yxif6wEa1y1zxuDf2g4N2BHJsPzwv8/s1600/Godis.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiPc09VPAHxTnDUvQ2DsFwU_Z6uV0sOywPxdyq1FiG0cnwwiD7YkZE56UBBaH_M8cy2Yrmce_krEXIVEGYsTxDJjaI50oyHNBgsunw24Ch9ZH5V_yxif6wEa1y1zxuDf2g4N2BHJsPzwv8/s1600/Godis.jpg" height="110" width="200" /></a><span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><i>Text: Anki Sundin, NGruppen</i></span></span><br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"></span>Vad är nyttig mat? Hur informerar vi om vad nyttig mat är? Och hur får vi människor att vilja äta nyttig mat?</span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Den som kan svara på dessa bedrägligt enkla frågor har <b>svaret på folkhälsan i sin hand</b>. (Och kommer förmodligen att bli mångmiljonär inom en överskådlig framtid.)</span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Nyttigt ur ett näringsfysiologiskt perspektiv</span></b></span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Idag aktualiserar DN frågan om socker igen i <a href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/forskare-varnar-for-socker/" target="_blank">Forskare varnar för socker</a>. Max 3 energiprocent (E%) socker menar några brittiska forskare borde vara den maximala rekommendationen, snarare än de 10 E% eller max 50 gram per dag som de nordiska näringsrekommendationerna gör gällande idag. DN:s artikel fokuserar på tandhälsa i första hand, ska nämnas. </span><br />
<br />
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Då kan vi fråga oss vad "nyttig mat" egentligen är. Ur
ett näringsfysiologiskt perspektiv är det inte helt enkelt att svara på. Det finns ingen definition på "nyttig" i det här
sammanhanget. <b>Ingen äger heller tolkningsföreträde</b> här, vare sig man tillhör professionen, är idealist eller hobbytyckare. </span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Några <b>minsta gemensamma nämnare</b> kan vi dock identifiera utan att ta i från tårna; att minska på intaget av <b>socker</b> och andra snabba kolhydrater i stora mängder vågar jag påstå att vi är <b>överens om</b> över gränsern. </span></div>
<div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOkGQ81LzmNRm1Yy7XYTqETIveLXwvvw9ADaHHCvn0bnCfjx2naZUj_K-_b8PmGnPBpQKCLNe5UWpOcZHDCaOKE4IKsAtEbWUS1q_vs0tnYH5X6Ps-2XRJYNgHhTUs1Pb6_dNXrcZLB8U/s1600/Pengar.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOkGQ81LzmNRm1Yy7XYTqETIveLXwvvw9ADaHHCvn0bnCfjx2naZUj_K-_b8PmGnPBpQKCLNe5UWpOcZHDCaOKE4IKsAtEbWUS1q_vs0tnYH5X6Ps-2XRJYNgHhTUs1Pb6_dNXrcZLB8U/s1600/Pengar.jpg" height="200" width="194" /></a></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Marknadens perspektiv</span></b></span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Och det finns en annan aspekt på det hela, nämligen marknaden. Livsmedelsindustrin förser oss med de livsmedel som <b>vi begär och som de vill att vi ska begära</b>,
och här kommer vår lokala livsmedelsbutik in som sista länk i kedjan
innan vi står med matkorgen vid kassan och ska betala. Det är alltid <b>lätt att ropa</b> efter "nyttig" mat, men trots det konsumerar vi uppskattningsvis över <b>20 kilo socker</b>
per person och år i Sverige. Ingen i dagens samhälle tror väl att det
är nyttigt (även om det bevisligen finns de som inte tror att det är
onyttigt). Ändå lassar vi upp allt från <b>glass, godis och läsk</b> till <b>sockrad färdigmat</b> på rullbanden.</span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Vilket
ansvar har marknaden för att vi ska få tillgång till nyttig mat (vad
det nu är), och vilka medel kan den tillämpa för att <b>vägleda</b><b> oss konsumenter i rätt riktning</b>? Vad händer då med den <b>fria konkurrensen </b>på marknaden? Och kan vi betrakta de stora livsmedelsjättarnas möjligheter att <b>exponera sina produkter i ögonhöjd</b> i butikerna som en del av den fria konkurrensen, när de mindre producenterna som vill sälja sina<b> nyttiga, kravmärkta eller rättvisemärkta</b> produkter ibland får låta sig nöjas med en plats längst ned, längst in i gång 19?</span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;"><span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgV7m4dP66sB_TBCBs7-syO0MYg7tCvcMdsaBYhZWPXxdLTL_pvsItQjkUYg_oCfJCNwZOD54DeAoXAKNyK10VBniZ9lPqktO1ADwaO3RiixQ8w98KVKMjD_mvj0Bc1q74WeJe7a38NDis/s1600/Avokado.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgV7m4dP66sB_TBCBs7-syO0MYg7tCvcMdsaBYhZWPXxdLTL_pvsItQjkUYg_oCfJCNwZOD54DeAoXAKNyK10VBniZ9lPqktO1ADwaO3RiixQ8w98KVKMjD_mvj0Bc1q74WeJe7a38NDis/s200/Avokado.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5467757625647688722" style="float: left; height: 139px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 143px;" /></a></span>Så komplext är de</span><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">t</span></b></span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Det är inte bara socker som är problemet.<b> Hur komplext det hela är</b>
har Solveig Wikström, Martin Hedbom och Ludvig Thuresson på
Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, skrivit en
rapport om.</span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><a href="http://www.hur.nu/web/Den_vardefulla_maltiden.aspx" target="blank">Den värdefulla måltiden</a>
heter forskningsrapporten, som är en sammanfattning av
forskningsprojektet "Måltidens intressenter’’. Den problematiserar
"nyttig mat" ur såväl konsumenternas som leverantörernas och handelns
perspektiv.</span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Precis som den undersökning som Livsmedelsverket lät göra 2010, och som jag skrev en bloggartikel om med rubriken <a href="http://ngruppen.blogspot.com/2010/04/2-av-5-kanner-sig-lurade-i-affaren.html" target="blank">2 av 5 känner sig lurade i affären</a>, framträder bland annat hur konsumenter upplever <b>oro och misstro</b> gentemot inte minst tillsatser, ekologisk märkning och prissättning.</span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj15FqRUA-Iir9AIPpFrWu9NK6WMZzWjX9P_Uy5IiyDSCmAc9sJMZE7spMTEyz55jypEyewrDtfT5kJjLJHHeWGU-_a3Cx_QyIj_cBX8dC_hx3GSEaAOenLEmwqVdVBOw9qnpiqnFXWYLQ/s1600/va%CC%88gskylt.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj15FqRUA-Iir9AIPpFrWu9NK6WMZzWjX9P_Uy5IiyDSCmAc9sJMZE7spMTEyz55jypEyewrDtfT5kJjLJHHeWGU-_a3Cx_QyIj_cBX8dC_hx3GSEaAOenLEmwqVdVBOw9qnpiqnFXWYLQ/s1600/va%CC%88gskylt.jpg" height="133" width="200" /></a></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b><span class="Apple-style-span" style="font-size: large;">Vad är din lösning - hur vägleder vi rätt?</span></b></span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Hur
vi ska komma till rätta med detta och kunna vägleda konsumenter på ett
enkelt sätt till livsmedel som vi gärna betecknar som <b>hälsosamma</b> är alltså en öppen fråga. Uppenbarligen är den information som finns idag<b> inte tillräcklig för att intressera alla</b> eller ens nå alla.</span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-family: Georgia,"Times New Roman",serif;">Hur ser du på problemet att långt fler människor behöver "äta nyttigt", och vad är din lösning?</span></div>
Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-52962916347803287182014-09-15T18:03:00.000+02:002014-09-15T18:03:10.010+02:00Klimatvänlig och näringsrik mat
<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
-->
</style>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEin6LLNZQQtP-1Slthj0e8MmZKa-vCccbDoUBLh6vn8DRjRkk8iVnfQuO8y4Nr4M432-fakJZGJRv-5Ir2f48rrBzZfSRUYRHMyDK2muX4prJoeZ6OF3L-q_MUcvd_cuP6dJ6N7znhRpXs/s1600/Barn+dricker+mjo%CC%88lk+Europaparlamentet.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEin6LLNZQQtP-1Slthj0e8MmZKa-vCccbDoUBLh6vn8DRjRkk8iVnfQuO8y4Nr4M432-fakJZGJRv-5Ir2f48rrBzZfSRUYRHMyDK2muX4prJoeZ6OF3L-q_MUcvd_cuP6dJ6N7znhRpXs/s1600/Barn+dricker+mjo%CC%88lk+Europaparlamentet.jpg" height="200" width="141" /></a></div>
<div class="MsoNormal">
<i><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Av: Anki Sundin, NGruppen</span></i><br /><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Nötkött, gris,
fågel och ägg är <b>miljöbovar</b>. Det som ofta utgör basen på våra tallrikar leder
till stora utsläpp av <b>växthusgaser</b> och påverkar dessutom miljön negativt. Att
mat bara är en fråga om kost- och näringslära är inte sant längre. Idag kan vi
<b>inte prata mat och näring </b>utan att också prata miljö och klimat. Att avgöra
miljöpåverkan för ett livsmedel är en mycket komplicerad process, och utfallet
beror förstås på vilka parametrar man tar hänsyn till och hur man väger dessa
mot varandra.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Som alla säkert
vet idag är produktionen av animaliska livsmedel, såsom <b>kött och mjölk</b>,
förknippat med utsläpp av större mängder växthusgaser än produktionen av
vegetabiliska livsmedel, såsom bönor, linser och ärter.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">En fransk studie
(Masset et al, 2014) använde tre parametrar för att undersöka de vanligaste
franska livsmedlen ur ett miljöperspektiv:</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><ul>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Växthusgasutsläpp
(gram CO2-ekvivalenter)</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Luftförsurning
(gram svaveldioxidekvivalenter)</span></li>
<li><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Övergödning av
sötvatten (milligram fosfatekvivalenter)</span></li>
</ul>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Dessa tre
parametrar analyserades genom hela livscykeln av ett livsmedel, dvs från
produktion till avfall via förädling, förpackning, distribution och
förbrukning. </span>
</div>
<h2 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDN-9d3oFSutJEoNG4yB-C57PJKvtQGjunjMYFAwHV0eCMqiVwaug4wjIG1XtTXb0X_pwTa13zaa-T2obxso4h2RdpFyUeU74fEvmH0iLc6k5VDUHCYG5SDFgSDWCMsKioxCuthzjU0YM/s1600/Korv+langosvagnen+se.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDN-9d3oFSutJEoNG4yB-C57PJKvtQGjunjMYFAwHV0eCMqiVwaug4wjIG1XtTXb0X_pwTa13zaa-T2obxso4h2RdpFyUeU74fEvmH0iLc6k5VDUHCYG5SDFgSDWCMsKioxCuthzjU0YM/s1600/Korv+langosvagnen+se.jpg" height="175" width="200" /></a>Skräpmat en stor miljöbov</span></h2>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Växthusgasproduktion</b>
och <b>luftförsurning</b> var enligt denna undersökning störst för <b>nötkött</b>, medan
<b>övergödningen</b> var högst för <b>gris, fågel och ägg.</b> Inom de här produkttyperna var
variationerna också mycket hög. ”<b>Skräpmat</b>”, här definierad som ett högt
innehåll av mättade fettsyror, socker och salt, hamnade intressant nog något
över medel för sin <b>miljöpåverkan</b>. Den enda livsmedelsgrupp som i denna studie
som fick maximal hållbarhetsranking med animaliskt innehåll var <b>mjölk, yoghurt</b>
utan tillsatt socker och några <b>soppor med fisk eller kött</b>. När man relaterade konsumentpriset
per kilo till denna ranking och även tog hänsyn till näringstäthet, låg mjölk
och yoghurt utan tillsatt socker fortfarande kvar i topp, tillsammans med
fruktjuice, stärkelserika livsmedel (framför allt baljväxter, men inte bröd),
och vegetabiliska oljor. Det ska påpekas att priset per kilo avser den franska
marknadens pris, inte den svenska, eftersom studien gjordes i Frankrike.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Näringstäthet</b> i
det här fallet klassades som innehållet av protein, kostfiber, kalcium, vitamin
C och järn. I vissa fall användes vitamin D som markör för näringstäthet.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><h2 class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Näringsrekommendationer
och klimatpåverkan i samma ranking</span></h2>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Att analysera
livsmedel utifrån både näringstäthet och klimatpåverkan verkar vara ett bra
steg mot att få en mer heltäckande metod för att avgöra vilka livsmedel som är
värda att äta och producera ur <b>hälso-, miljö- och klimatperspektiv</b>. En grupp forskare
från Sverige och USA har också tillfört en tredje parameter i form av antalet
näringsämnen som motsvarar minst 5% av det rekommenderade intaget (Smedman et
al 1, 2010). Denna variant av analys kallas <b>NDCI-indexet</b>, där NDCI står för
Nutrient Density to Climate Impact (fritt översatt till svenska blir det just
”näringstäthet i relation till klimatpåverkan”). Rankar man flytande livsmedel
enligt NDCI-indexet hamnar mjölk i topp, vilket alltså är positivt för både
konsument och klimat följt av juice och sojadryck. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Detta index har dock inte
passerat utan kritik. Scarbourough och Rayner (2010) uppmärksammar att mjölk
hamnar i topp när man använder gränsen på just 5% av det rekommenderade mängden,
så även om man skulle sätta gränsen på 10%. Om man däremot skulle använda en
gräns på minst 20% blir mjölken med nöd och näppe omkörd av juice, och om man
skulle nöja sig med 1 resp 2% skulle istället sojadryck hamna i topp. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Jag har
haft förmånen att kommunicera med <b>Annika Smedman</b>, en av forskarna bakom
NDCI-indexet och numera nutritionist på LRF, för att få en kommentar på denna
kritik. </span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">-Det är mycket
viktigt att ta med nutritionsperspektivet i miljö- och klimatdebatten. Om vi
inte tar hänsyn till vilken näring maten ger så riskerar vi att dra felaktiga
slutsatser när vi ger råd om hur vi ska äta för att påverka miljö och klimat så
lite som möjligt. De senaste åren har det börja komma mer forskning på det här
området, och det är jättebra!</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Annika påpekar
också att NDCI-indexets gräns om 5% av det rekommenderade för de näringsämnen
inte är slumpmässigt valt såsom Scarbourough och Rayner (2010) menar i sin kritik.
Inte heller är i den satt för att ge mjölk en topplacering.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">-Att vi i den
svensk-amerikanska studien hade en cut off (en gräns, min anm.) beror på att
artikeln har ett tydligt fokus på <b>näringsinnehållet</b>, säger Annika. Vi ville få
en modell som återspeglar <b>näringsrikedom</b> och <b>näringsbredd</b> på ett bra sätt.
Ursprungligen räknade vi med CODEX gräns för det som enligt denna definieras
som ”källa till” för drycker. Då är det gränsen 7,5 %, som gäller. Men det
resulterade i att endast två av dryckerna fick något NDCI-index över noll.
Modellen blev då inte tillämpbar. Därför sänkte vi den något så att fler
drycker kunde komma med i jämförelsen. (Läs även gärna det publicerade svaret
på kritiken via länken under Smedman et al 2 nedan.)</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Att inte juice
kan jämföras med mjölk rent näringsmässigt är självklart – juice saknar många
näringsämnen som mjölk erbjuder, bland annat protein. I de berikade
mjölkvarianterna finns även vitamin D. Enligt NDCI-indexet ligger<b> sojadrycken
lägre än mjölk </b>tack vare den satta gränsen om att näringsämnena i respektive
livsmedel ska motsvara minst 5% av de dagligt rekommenderade mängderna. Men här
är det den berikade mjölken man har jämfört med, något som jag undrar inte kan
ge en något skev bild av mjölk?</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">-I
artikeln har vi räknat på <b>oberikade</b> produkter för att jämföra så generiska
produkter som möjligt med deras naturliga näringsinnehåll. Alla livsmedel kan
ju sedan berikas i processledet och på så sätt bli näringsrika. I Sverige har
vi lagkrav på att berika mager mjölk med vitamin D. Därför räknade vi på mjölk
både med och utan vitamin D-, men vitamin D-berikningen påverkade bara
resultaten marginellt, förklarar Annika Smedman.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPLQO-T4XZaCDkS4x-RRcw5Y3ioDYn7mgsqgTtFNBNQ4rktCNUu8gWqV-WJi8YMefKOA9xE4sp1Aex4zRRKmv9aCvWhkvNGrrzcUvrbIkp3aOrmwQ4r6mop1KUq_cimknSGk9PMGb2S54/s1600/Ko+2.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><br /></a></div>
<h2 class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"></span><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPLQO-T4XZaCDkS4x-RRcw5Y3ioDYn7mgsqgTtFNBNQ4rktCNUu8gWqV-WJi8YMefKOA9xE4sp1Aex4zRRKmv9aCvWhkvNGrrzcUvrbIkp3aOrmwQ4r6mop1KUq_cimknSGk9PMGb2S54/s1600/Ko+2.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhPLQO-T4XZaCDkS4x-RRcw5Y3ioDYn7mgsqgTtFNBNQ4rktCNUu8gWqV-WJi8YMefKOA9xE4sp1Aex4zRRKmv9aCvWhkvNGrrzcUvrbIkp3aOrmwQ4r6mop1KUq_cimknSGk9PMGb2S54/s1600/Ko+2.jpg" height="122" width="200" /></a>Djuretik nästa parameter? </span></h2>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Att
<b>kombinera miljö- och klimathänsyn</b> med näringsmål är relativt nytt och fler
verktyg och metoder kommer säkert att komma med tiden. Något jag gärna skulle
vilja se som en fortsatt utveckling på området är en parameter som tar hänsyn
till djuretik i den utsträckning som det är möjligt. För många som väljer
blandkost framför vegetarisk kost betyder fortfarande <b>djurhänsyn</b> mycket i valet
av livsmedel, och här kanske vi kan få hjälp med att välja livsmedel som
<b>belastar miljö och klimat lite mindre, är näringsrikt </b>och fortfarande tar
hänsyn till <b>djuretiska</b> faktorer. Det är minsann inte lätt att välja bra mat!</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<b><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Referenser:</span></b></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Masset G. Identifying Sustainable Foods: The
Relationship between Environmental Impact, Nutritional Quality, and Prices of
Foods Representative of the French Diet. J Acad Nutr Diet. 2014;114:862-869.</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Scarborough%20P%5Bauth%5D">Scarborough</a> P, <a href="http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Rayner%20M%5Bauth%5D">Rayner</a> M. <span style="mso-bidi-font-weight: bold; mso-font-kerning: 18.0pt;">Nutrient Density to Climate Impact index is an inappropriate system for
ranking beverages in order of climate impact per nutritional value.</span></span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Food & Nutrition Research 2010;54:5681</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Tillgänglig på
http://www.foodandnutritionresearch.net/index.php/fnr/article/view/5681</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Smedman A et
al 1. Nutrient density of beverages in relation to climate impact. Food
& Nutrition Research 2010;54:5170</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Tillgänglig på:
http://www.foodandnutritionresearch.net/index.php/fnr/article/view/5170</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Smedman A et
al 2. Response-letter to the editor regarding nutrient density of beverages in
relation to climate impact. Food & Nutrition Research
2010;54:5732</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Tillgänglig på:
http://www.foodandnutritionresearch.net/index.php/fnr/article/view/5732</span></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><div class="MsoNormal" style="mso-layout-grid-align: none; mso-pagination: none; text-autospace: none;">
<br /></div>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span>Unknownnoreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-66627583328329428552014-07-08T13:10:00.001+02:002014-07-08T13:10:08.911+02:00Så mycket behöver du dricka vid träning<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7sqniX3ZGn7eOoc3XerfzJ8oeqX1jiNfX54Kz88n0MLU7dEUwgYOPilelYC0bUePiw1KBm8jUmhJ34buSUK6DwlHfDrwlxo992Mntdg9tGViYRh17lhevR5iTDDFvJirYDOcYbWtoChI/s1600/Vattenflaska.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg7sqniX3ZGn7eOoc3XerfzJ8oeqX1jiNfX54Kz88n0MLU7dEUwgYOPilelYC0bUePiw1KBm8jUmhJ34buSUK6DwlHfDrwlxo992Mntdg9tGViYRh17lhevR5iTDDFvJirYDOcYbWtoChI/s200/Vattenflaska.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5504818489621725010" style="cursor: pointer; float: left; height: 200px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 133px;" /></a><span style="font-style: italic;">Text: Anki Sundin, NGruppen</span><br />
Många har vi väl hört att <span style="font-weight: bold;">vi ska dricka kontinuerligt och helst innan vi ens blir törstiga</span>. Inte minst när det är <span style="font-weight: bold;">varmt</span>
behöver vi extra vatten, brukar det heta. Men vad säger den nya
forskningen om det här? Hur mycket behöver vi dricka för att hålla
kroppen i vätskebalans? Och räcker det med vatten, eller är sportdryck
bättre?<br />
<br />
<span style="font-size: 130%; font-weight: bold;"><br />Vätska viktigt för prestationen</span><br />
Vatten är den största beståndsdelen i kroppen. Vatten spelar en viktig roll för <span style="font-weight: bold;">blodcirkulationen</span>, kemiska reaktioner i <span style="font-weight: bold;">energiomsättningen</span>,
utsöndring av biprodukter och reglering av kroppstemperatur och
blodvolym. När kroppstemperaturen stiger under hård träning svettas du
för att öka <span style="font-weight: bold;">värmestrålningen</span> från kroppen. I denna process förlorar du både <span style="font-weight: bold;">vatten</span> och <span style="font-weight: bold;">salter</span>.
Om förlusten av vätska blir mycket stor försämras kroppens förmåga att
reglera temperaturen och blodcirkulationen, vilket i sin tur försämrar
din förmåga att orka träna. Därför är vätskebalansen i kroppen viktig
för prestera optimalt.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhBLnP_pIRZJvigKzSIJoc70v-d9NlhgjQd-zsFsr_zHw_v0MzVqCSIU56nXXlXAhIOCdcG_EZ0V4rEQWFOVHOIiVTlUxeDsP1oEODnIriV8pQQfbM6CPMlENkqDDYI9UC8fwKQTY6lJk/s1600/american+football+innovatieforganiseren+nl.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhBLnP_pIRZJvigKzSIJoc70v-d9NlhgjQd-zsFsr_zHw_v0MzVqCSIU56nXXlXAhIOCdcG_EZ0V4rEQWFOVHOIiVTlUxeDsP1oEODnIriV8pQQfbM6CPMlENkqDDYI9UC8fwKQTY6lJk/s200/american+football+innovatieforganiseren+nl.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5504818776970353810" style="cursor: pointer; float: left; height: 200px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 134px;" /></a><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Sättet du svettas viktigt för valet av vätska?</span></span><br />
Svettning
är vårt sätt att göra oss av med överskottsvärme. Vi svettas i stort
sett hela tiden. Hur mycket beror på vad vi gör och vilket klimat vi
vistas i.<br />
Vi har <span style="font-weight: bold;">två sätt </span>att svettas på. Det mest effektiva sättet uppstår när den omgivande luften är så <span style="font-weight: bold;">torr</span> att svetten <span style="font-weight: bold;">avdunstar</span>
från huden. I den processen avleds värme från kroppen och vår
temperaturreglering fungerar bra. (Bilden lånad från innovatie.nl)<br />
<br />
När luften är <span style="font-weight: bold;">fuktigare</span>,
eller när vi tränar med heltäckande klädsel eller skydd som förhindrar
luftväxling, blir inte vår temperaturreglering lika effektiv. Det beror
på att avdunstningen minskar och svetten istället <span style="font-weight: bold;">droppar</span> av huden. Det kan exempelvis översättas till situationen i ett <span style="font-weight: bold;">varmt gym med dålig ventilation</span> respektive en match i <span style="font-weight: bold;">amerikansk fotboll</span>. Droppsvettning avleder inte värme lika effektivt, så vi tjänar inte särskilt mycket på att svettas på det sättet.<br />
<br />
På så vis blir vi snarare <span style="font-weight: bold;">av med vätska i onödan</span>.
Eftersom all vätskeförlust fortfarande stimulerar törsten kommer dock
en följd av droppsvettningen bli att vi ändå vill dricka. Den
tillförseln av vätska kommer dessvärre inte att hjälpa
temperaturregleringen effektivt, och dricker vi litervis med vatten på
en ganska kort tid kan det istället finnas risk för att vi <span style="font-weight: bold;">rubbar saltbalansen</span> och vi blir övervätskade.<br />
<br />
Är övervätskningen stor kan vi bli <span style="font-weight: bold;">illamående</span> och få <span style="font-weight: bold;">huvudvärk</span>, och en del rapporterar om en ökad risk för <span style="font-weight: bold;">muskelkramp</span>.
Om vi har varit överdrivet ambitiösa med att dricka enbart vatten kan
det till och med i värsta fall kräva intensivvård. Jag har själv inte
hört stött på något fall i samband med styrketräning där en så allvarlig
situation har uppstått, men det finns ett antal fall dokumenterade
bland annat i samband med långa <span style="font-weight: bold;">spinningpass</span>. Dessutom finns det fall inom <span style="font-weight: bold;">maratontävlingar</span> och <span style="font-weight: bold;">ultratävlingar</span> där allvarlig övervätskning har uppstått.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUIa9Myj7tj2eu7tNQC7F2k8HO_hQL8K40OMutXS-jCRnEqoYxykIWRpliY8KkbTvQfyFyUqRXZ1Sfx93G4RqaoSgb5V6LvXwzCwrh2A7IRZaSydjoF_h0c1tuSDl2R_3eOZ1b-H2baWM/s1600/Drakflygning.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUIa9Myj7tj2eu7tNQC7F2k8HO_hQL8K40OMutXS-jCRnEqoYxykIWRpliY8KkbTvQfyFyUqRXZ1Sfx93G4RqaoSgb5V6LvXwzCwrh2A7IRZaSydjoF_h0c1tuSDl2R_3eOZ1b-H2baWM/s200/Drakflygning.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5504820020049109650" style="cursor: pointer; float: left; height: 99px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 144px;" /></a><span style="font-size: 130%; font-weight: bold;">Luftväxling viktig för temperaturregleringen</span><br />
Att
luftväxlingen är viktig att ta hänsyn till när man tränar visar en
undersökning av Mora-Rodriguez et al, 2007. Här tittade forskarna på
vätskeförlust och kroppstemperatur hos sina försöksdeltagare i fyra
olika situationer under träning på cykelergometer inomhus:<br />
<ol>
<li>utan intag av vätska eller luftväxling</li>
<li>intag av sportdryck motsvarande ca 100 procent av svettförlusten genom sportdryck </li>
<li>luftväxling (2.55 m/s via fläkt riktad mot bröstet)</li>
<li>kombination mellan vätska som i situation 2 samt luftväxling (2.55 m/s via fläkt riktad mot bröstet)</li>
</ol>
Deltagarna hade <span style="font-weight: bold;">lägst hjärtfrekvens</span> i situation 3 och 4, där de fick luftväxling. En lägre hjärtfrekvens speglar en <span style="font-weight: bold;">lägre kroppstemperatur</span>, där kroppen inte behöver kämpa lika hårt för att hålla den på rätt nivå.<br />
<br />
I
den här studien fann man alltså att kroppens möjlighet att
temperaturreglera under träning till stor del beror av luftväxlingen.
Tyvärr undersökte man inte prestationen här och hade heller ingen grupp
som bara drack vatten med eller utan luftväxling. Det är synd, eftersom
det i slutänden är <span style="font-weight: bold;">prestationen</span> som är det intressanta och i vilken utsträckning som den kan kopplas ihop med <span style="font-weight: bold;">valet av vätska</span>. Dock kan vi sluta oss till att vi förlorar möjligheten att temperaturreglera optimalt under <span style="font-weight: bold;">droppsvettning</span>, oavsett om eller vad vi dricker. Det är alltså luftväxlingen som verkar vara det mest avgörande i en sådan här situation.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixChpt94ICZ5fAYLR36u4xAG95_JeTtDw9DZYRv_svrCvGdOoavUY8Q85cuh9W4jIP3v07KM3pkL5eFzubVB_A66yU64Gq44W9knQLjFrulYAl2Qdx1fmop1IO8vdqZI0vd31je3E0beQ/s1600/F%C3%A5gel+dricker+vatten.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixChpt94ICZ5fAYLR36u4xAG95_JeTtDw9DZYRv_svrCvGdOoavUY8Q85cuh9W4jIP3v07KM3pkL5eFzubVB_A66yU64Gq44W9knQLjFrulYAl2Qdx1fmop1IO8vdqZI0vd31je3E0beQ/s200/F%C3%A5gel+dricker+vatten.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5504820658072324402" style="cursor: pointer; float: left; height: 134px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 132px;" /></a><span style="font-size: 130%; font-weight: bold;">Sportdryck inne, vatten ute?</span><br />
Samtidigt föranleder detta resultat också frågan om det kan finnas ett bra skäl att välja sportdryck under ett <span style="font-weight: bold;">långvarigt och hårt gympass </span>mitt
under högsommaren när temperaturen inne på gymmet på många håll kan bli
olidlig, eller om vi envisas med att gå ut och springa eller cykla i
hög luftfuktighet och hög värme. (Bilden lånad från farbrortorsten.com)<br />
<br />
Skulle man alltså kunna tänka sig att sportdryck kommer till sin rätt framför allt när vi <span style="font-weight: bold;">droppsvettas</span> stora mängder för att förhindra en <span style="font-weight: bold;">saltbalansrubbning</span>, och att vatten räcker alldeles utmärkt om vi ska köra ett pass på någon timme eller två med god luftväxling?<br />
Det
skulle i så fall betyda att det under gymträning i ett sommarvarmt och
undermåligt ventilerat gym skulle passa med en sportdryck om vi brukar
vilja <span style="font-weight: bold;">dricka litervis med vätska </span>när vi tränar, medan det under exempelvis löpning, cykling och liknande i svalare temperatur utomhus fungerar utmärkt med <span style="font-weight: bold;">vatten</span>.<br />
<br />
Den
som vet med sig att man lätt att drabbas av kramp eller har erfarenhet
av att drabbas av huvudvärk ”trots” att man dricker mycket vatten kanske
också gott kan prova att dricka sportdryck istället för vatten under
ett par pass och se om det blir bättre. Det här är frågor som behöver
undersökas närmare rent vetenskapligt, men som kanske kan vara värda att
på egen hand experimentera med.<br />
<span style="font-size: 130%; font-weight: bold;"><br />Vätskeförlust inte samma sak som prestationsnedsättning</span><br />
Den förhärskande uppfattningen hittills har varit, och är fortfarande bland många, att vi behöver <span style="font-weight: bold;">dricka mer än vi svettas ut</span> det för att <span style="font-weight: bold;">undvika försämrad vätskestatus </span>och
därmed prestationsnedsättning i samband med träning. Det har samtidigt
betytt att törsten inte uppfattats vara en tillräckligt <span style="font-weight: bold;">stark signal </span>för
att säkerställa att man spontant dricker tillräckliga mängder, utan att
man skulle behöva dricka mer än törsten kräver. Jag har själv haft den
uppfattning tills för en kort tid sedan, när jag började uppdatera mig
inom den senaste forskningen på området. Fortfarande finns de ”gamla”
vätskerekommendationerna för den som tränar hårt kvar via ACSM* och som
SOK** har anammat, men det alltså kan finnas skäl att överväga
uppdatering här.<br />
<br />
Att vi <span style="font-weight: bold;">förlorar vätska under träning och tävling </span>är självklart, och att olika drycker <span style="font-weight: bold;">återvätskar olika bra</span> står också klart. Sportdryck som innehåller både salt och kolhydrater återvätskar <span style="font-weight: bold;">bättre</span> än vanligt vatten på kort tid, och <span style="font-weight: bold;">chokladmjölk</span> med salt i ännu bättre än <span style="font-weight: bold;">sportdryck</span> (Shirreffs et al, 2007).<br />
<br />
Men
att vi förlorar vätska under träning och att vätska som innehåller både
salt och kolhydrater är effektivare för återvätskning på kort tid är <span style="font-weight: bold;">inte samma sak </span>som
att vätskeförlust orsakar prestationsnedsättning och rubbad
vätskebalans. Det gör att vi behöver ifrågasätta om vi först och främst
måste <span style="font-weight: bold;">dricka mer än törsten kräver</span>, och i vilket samband som <span style="font-weight: bold;">sportdryck</span> och kanske till och med chokladmjölk för den som är förtjust i det kommer till sin rätt.<br />
<br />
Merson
et al, 2008, undersökte prestationsskillnaden när deras försökspersoner
fick återvätska sig med antingen vatten eller sportdryck och fyra
timmar senare genomföra ett cykeltest till utmattning. Resultatet blev
att det inte spelade någon roll vad de drack. På fyra timmar hade de
samma blod- och plasmavolym oavsett om de fått vatten eller sportdryck
att dricka efter träningen. De presterade också lika bra i
utmattningstestet.<br />
<span style="font-size: 130%; font-weight: bold;"><br />Vätskeförlust under orealistiska förhållanden</span><br />
Frågan om vätska vid träning, i synnerhet uthållighetsträning, är föremål för mycket forskning och debatt nu. Den <span style="font-weight: bold;">officiella rekommendationen om sportdryck under träning eller tävling</span>
som håller på runt 90 minuter eller längre står fortfarande fast, och
vissa menar att ett intag av sportdryck behövs redan om man planerar att
hålla på längre än 60 minuter.<br />
<br />
En vältränad person kan under vissa omständigheter svettas så mycket som<span style="font-weight: bold;"> två liter per timme</span>,
i extrema fall tre liter (Rehrer et al, 1996), och det ger kanske i
förstone också en logik till påståendet att vi måste dricka mer än
törsten kräver. Här låter det lika logiskt att sportdryck med sina
salter och kolhydrater därför kan vara extra värdefullt. Men det är
alltså detta vi behöver ifrågasätta, inte minst med tanke på att många
av de studier som funnit någon sorts fördel med sportdryck har varit<span style="font-weight: bold;"> kopplade till företag</span>
som tillverkar sportdryck (Anastasiou et al, 2009; Horsvill et al,
2009). (Det måste inte betyda att resultaten måste förkastas, men att
det kan vara på sin plats att vara extra försiktig med författarnas egen
tolkning av sina data.)<br />
<br />
Ytterligare ett argument som
hörs i debatten mot att vätskeförlust skulle vara så
prestationsnedsättande som det många gånger hävdas är att de flesta av <span style="font-weight: bold;">försöken är utförda på löpband eller cykelergometer</span>.
Det är för många av oss orealistiska träningsförhållanden, eftersom det
inte är samma sak som att springa eller cykla fritt utomhus någon timme
eller två, eller styrketräna i välventilerad miljö inomhus. <span style="font-weight: bold;">Den svalkande luftströmmen</span>
som vanligtvis är en viktig faktor för temperaturregleringen har
således uteslutits ur många vätskestudier, och trots det är det sådana
som <span style="font-weight: bold;">vätskerekommendationerna</span> delvis är baserade på. Många av testerna är till och med gjorda i <span style="font-weight: bold;">klimatkammare</span>
med mycket hög värme för att maximera vätskeförlusterna för
experimentets skull. Den situationen är mycket olik den som vi
vanligtvis befinner sig i under ett normalt träningspass, och behöver av
det skälet inte vara direkt överförbart till verkligheten.<br />
<br />
Att <span style="font-weight: bold;">droppsvettas</span> på löpband eller på cykelergometer behöver således inte alls ge samma effekt på <span style="font-weight: bold;">temperaturreglering</span> och prestation som när svett istället får avdunsta från huden under mer realistiska träningsförhållanden.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyuC39pzKlU29A1Ke02qMNAJ7LGv90K1UtO7VklXbLSmJWjCK3AlHS_S89ik2yxZZcCShU-qom0F1yYe4jx38OUnKrM7gOwdlE2vSWgqx7bwopGh3wPaDGPSgH1ThXiUaL68_HK72C4X0/s1600/Salt+med+blomma+haft2+com.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img alt="" border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyuC39pzKlU29A1Ke02qMNAJ7LGv90K1UtO7VklXbLSmJWjCK3AlHS_S89ik2yxZZcCShU-qom0F1yYe4jx38OUnKrM7gOwdlE2vSWgqx7bwopGh3wPaDGPSgH1ThXiUaL68_HK72C4X0/s200/Salt+med+blomma+haft2+com.jpg" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5504818235537767554" style="cursor: pointer; float: left; height: 86px; margin: 0pt 10px 10px 0pt; width: 129px;" /></a><span style="font-size: 130%;"><span style="font-weight: bold;">Måttlig vätskeförlust under träning snarare bra för saltbalansen</span></span><br />
I många vätskeundersökningar har man valt att översätta ”<span style="font-weight: bold;">viktnedgång</span>” under ett träningspass med ”<span style="font-weight: bold;">dehydrering</span>”, det vill säga någon grad av uttorkning. (Bilden lånad från haft2.com)<br />
<br />
Har man gått ned ett kilo under ett träningspass har det alltså tolkats som att man <span style="font-weight: bold;">rubbat vätskebalansen</span>
med en liter. Man har också förutsatt att bibehållandet av kroppsvikten
under ett träningspass måste vara detsamma som bibehållandet av
vätskebalans. Det är dock inte sant. Att bara väga en person före och
efter träning och notera hur mycket svett som han eller hon har förlorat
säger inget om den faktiska graden av <span style="font-weight: bold;">undervätskning</span>, om det skulle föreligga en sådan. Om du skulle <span style="font-weight: bold;">svettas ut en liter vatten</span>
under ett pass, men ser till att dricka lika mycket vatten under samma
tid, betyder inte det automatiskt att du skulle vara i bättre
vätskebalans än om du inte hade druckit just en liter. Om du befinner
dig i vätskebalans eller inte måste ju rimligtvis bero på var i kroppen
vätskan befinner sig - i magtarm-kanalen, inne i cellerna eller i
plasman?<br />
<br />
Det är snarare <span style="font-weight: bold;">saltbalansen</span>
som behöver uppmärksamhet. Dricker vi för mycket vatten späder vi ut
blodet och saltkoncentrationen minskar. Det ökar risken för rubbad
saltbalans.<br />
<br />
Därför är en rimlig viktnedgång i form av vätska under träning snarare <span style="font-weight: bold;">bra för saltbalansen</span> och behöver inte innebära någon <span style="font-weight: bold;">prestationsnedsättning</span>.
Det framgår av undersökningar på framför allt löpare (Chorley et al,
2007). Att det är den omgivande miljön med temperatur och <span style="font-weight: bold;">luftväxling</span>
som är den viktigaste parametern för hur mycket vi svettas framgår
också klart av flera andra undersökningar - även här på maratonlöpare
och ultraidrottare (Noakes et al, 2005; Almond et al 2005).<br />
<br />
<span style="font-size: 130%; font-weight: bold;">Sammanfattning</span><br />
<span style="font-weight: bold;">Droppsvettning</span> minskar vår förmåga att <span style="font-weight: bold;">reglera kroppstemperaturen</span>, och ökad kroppstemperatur leder till <span style="font-weight: bold;">prestationsnedsättning</span>.
Vi orkar helt enkelt inte träna lika hårt när vi blir för varma. Därför
kan vi med rätta ställa oss frågan om någon form av kolhydrat- och
saltinnehållande dryck kan vara på sin plats under riktigt varma dagar
om vi ska träna i en dåligt ventilerad <span style="font-weight: bold;">gymlokal</span> eller utövar någon idrott där <span style="font-weight: bold;">heltäckande klädsel eller skydd </span>förhindrar
god luftväxling, när vi vet med oss att vi kommer att droppsvettas
mycket - inte för att det motverkar temperaturhöjningen i någon större
grad, utan för att det motverkar risken för saltbalansrubbning när vi
spontandricker stora mängder för att släcka törsten. Ska vi däremot ut
och springa eller cykla någon timme eller två, eller ska träna i en
lokal med god ventilation, räcker det gott med vanligt vatten.<br />
<br />
Att <span style="font-weight: bold;">törstreflexerna</span>
i de allra flesta fall är fullt tillräckliga för att bibehålla vätske-
och saltbalans även för idrottare på hög nivå börjar vi få mycket goda
underlag för att hävda nu. Vi kan därför med rätta spekulera i att en
vätskekälla med salt och kolhydrater i mängder som släcker törsten kan
vara ett bra alternativ vid <span style="font-weight: bold;">inomhusträning</span> när vi ska köra ett långpass, särskilt när vi vet med oss att vi kommer att <span style="font-weight: bold;">droppsvettas</span>
mycket. När temperaturen är behagligare, eller när vi inte droppsvettas
särskilt mycket ändå, kan vi nöja oss med vanligt vatten även inomhus,
och dricka så mycket som törsten kräver.<br />
<br />
*ACSM står för American College of Sports Medicine.<br />
**SOK står för Svenska Olympiska Kommittén.<br />
<br />
<br />
<br />
<span style="font-weight: bold;">Referenser</span><br />
Almond
CS, Shin AY, Fortescue EB, Mannix RC, Wypij D, Binstadt BA, Duncan CN,
Olson DP, Salerno AE, Newburger JW, Greenes D. Hyponatremia among
runners in the Boston Marathon. N Engl J Med. 2005;352:1550–6.<br />
Anastasiou
CA, Kavouras SA, Arnaoutis G, Gioxari A, Kollia M, Botoula E, Sidossis
LS. Exercise in the Heat When Fluid Intake Matches Fluid Loss. J Athl
Train. 2009;44(2):117–23.<br />
Horsvill CA, Stofan JR, Lacambra M,
Toriscelli TA, Eichner ER, Murray, R. Sodium balance during U.S.
football training in the heat: Cramp-prone vs reference players. Int J
Sports Med. 2009;30:789–94.<br />
Merson SJ, Maughan RJ, Shirreffs SM:
Rehydration with drinks differing in sodium concentration and recovery
from moderate exercise-induced hypohydration in man. Eur J Appl Physiol.
2008;103:585–94.<br />
Mora-Rodriguez R, Del Coso J, Aguado-Jimenez R,
Estevez E. Separate and Combined Effects of Airflow and Rehydration
during Exercise in the Heat. Med. Sci. Sports Exerc. 2007;39(10):1720–6.<br />
Noakes
TD, Sharwood K, Speedy D, Hew T, Reid S, Dugas J, Almond C, Wharam P,
Weschler L. Three independent biological mechanisms cause
exercise-associated hyponatremia: evidence from 2,135 weighed
competitive athletic performances. Proc Natl Acad Sci USA.
2005;102:18550–5.<br />
Rehrer NJ, Burke LM: Sweat losses during various sports. Aust J Nutr Diet. 1996;53:S13–S16.<br />
Shirreffs SM, Watson P, Maughan RJ. Milk as an effective post-exercise rehydration drink. Br J Nutr. 2007;98:173–80.Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-58925435362947852972014-07-02T17:35:00.004+02:002014-07-02T17:36:52.972+02:00Moderata hamburgare med grädde inte helt ok<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjnhuF0bFG-io5RrwUTz6sheFkSYA57bY5LiaWHQ0KPfVvdP6dv5CEMwr5ALt5ftoexkNXLeovGHZNdBBx1MEDYQ64SrXyCiu5lGErP72Vo52LfqZRJ0dYUFQmpYzQ5cWZy6YV7FybPAU/s1600/Hamburgare+2.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjnhuF0bFG-io5RrwUTz6sheFkSYA57bY5LiaWHQ0KPfVvdP6dv5CEMwr5ALt5ftoexkNXLeovGHZNdBBx1MEDYQ64SrXyCiu5lGErP72Vo52LfqZRJ0dYUFQmpYzQ5cWZy6YV7FybPAU/s1600/Hamburgare+2.jpeg" height="200" width="116" /></a></div>
<i>Av: Anki Sundin</i><br />
<b>Hamburgare med grädde är inte helt ok.</b> Ordförande i Dietisternas Riksförbund, <b>Elisabeth Rothenberg,</b> gjorde idag en mycket bra debatt i <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=5904516" target="_blank">Nordegren & Epstein i P1 från Almedalen</a> där hon problematiserade Moderaternas kampanjmaterial i form av en kokbok vars recept i mångt och mycket går stick i stäv med de högaktuella folkhälso- och miljöfrågorna.<br />
<br />
Flera framträdande moderater, däribland Fredrik Reinfeldt, har fått inkomma med sina favoritrecept, och denna bok har alltså använts som en plattform för Moderaternas politiska budskap. <b>Sara Qvicklund,</b> initiativtagare till boken, menar att projektet har varit en framgång eftersom den mottagits mycket väl och hävdar samtidigt att den var tänkt som en <b>lättsam variant av kampanjmaterial</b> där politiker får framträda som vanliga människor som gillar att koppla av med hamburgare en fredags- eller lördagskväll.<br />
<br />
Må så vara, men jag håller helt med Elisabeth Rothenberg om att<span data-ft="{"tn":"K"}" data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body"><span class="UFICommentBody" data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body.0"><span data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body.0.$end:0:$0:0"> ett kampanjmaterial, i det här fallet
en kokbok, från ett politiskt parti ofrånkomligen <b>kopplas ihop med det
politiska budskapet</b> - oaktat att kokboken var tänkt som en lättsam
vektor för den övriga texten. Det hade varit mer genomtänkt och politiskt korrekt att återge hur <b>favoritrecept</b> också kan vara <b>miljövänliga</b> och gå i linje med <b>folkhälsofrågan</b>.</span></span></span><br />
<span data-ft="{"tn":"K"}" data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body"><span class="UFICommentBody" data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body.0"><span data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body.0.$end:0:$0:0"><br /></span></span></span>
<span data-ft="{"tn":"K"}" data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body"><span class="UFICommentBody" data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body.0"><span data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body.0.$end:0:$0:0"><b>Tack för en bra debatt </b>- som alltså <b>INTE handlar om en kokboks</b> vara eller icke vara eller huruvida vi <b>får eller inte får äta kött</b> och mejeriprodukter, utan om hur ett politiskt parti bör gå hela vägen med sitt budskap för att stärka sin position i viktiga frågor.</span></span></span><br />
<span data-ft="{"tn":"K"}" data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body"><span class="UFICommentBody" data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body.0"><span data-reactid=".16.1:3:1:$comment667993573275744_668130083262093:0.0.$right.0.$left.0.0.1:$comment-body.0.$end:0:$0:0"><br /></span></span></span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-7002418785058699592014-07-01T08:04:00.000+02:002014-10-14T00:04:53.537+02:00Valnötter och kantareller räcker inte för en vegetarian<style>
<!--
/* Font Definitions */
@font-face
{font-family:"MS 明朝";
mso-font-charset:78;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1791491579 18 0 131231 0;}
@font-face
{font-family:"Cambria Math";
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1107305727 0 0 415 0;}
@font-face
{font-family:Cambria;
panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4;
mso-font-charset:0;
mso-generic-font-family:auto;
mso-font-pitch:variable;
mso-font-signature:-536870145 1073743103 0 0 415 0;}
/* Style Definitions */
p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal
{mso-style-unhide:no;
mso-style-qformat:yes;
mso-style-parent:"";
margin:0cm;
margin-bottom:.0001pt;
mso-pagination:widow-orphan;
font-size:12.0pt;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
.MsoChpDefault
{mso-style-type:export-only;
mso-default-props:yes;
font-family:Cambria;
mso-ascii-font-family:Cambria;
mso-ascii-theme-font:minor-latin;
mso-fareast-font-family:"MS 明朝";
mso-fareast-theme-font:minor-fareast;
mso-hansi-font-family:Cambria;
mso-hansi-theme-font:minor-latin;
mso-bidi-font-family:"Times New Roman";
mso-bidi-theme-font:minor-bidi;}
@page WordSection1
{size:595.0pt 842.0pt;
margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;
mso-header-margin:35.4pt;
mso-footer-margin:35.4pt;
mso-paper-source:0;}
div.WordSection1
{page:WordSection1;}
</style><span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">
</span><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhe-XXVgjLD4bedqdWGZcgIf5V2tBs8ORPPl0sIGKMHP_udJ1nsdpGOQ8EkiiX0b06yHLzn8_AvTTeUr3AoPINZnJYoaPSEJSPtnR_OQvSXrVomkiA1J7eFV2J7_PWofIdcPBAa3v3MY5c/s1600/Valnotter+Ha%CC%88lsa+se.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhe-XXVgjLD4bedqdWGZcgIf5V2tBs8ORPPl0sIGKMHP_udJ1nsdpGOQ8EkiiX0b06yHLzn8_AvTTeUr3AoPINZnJYoaPSEJSPtnR_OQvSXrVomkiA1J7eFV2J7_PWofIdcPBAa3v3MY5c/s1600/Valnotter+Ha%CC%88lsa+se.jpg" height="133" width="200" /></a></b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><i>Av: Anki Sundin</i></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Valnötter är ingen imponerande källa</b> till omega 3. Att
kantareller skulle vara någon större källa till vitamin D i praktiken stämmer inte heller. Det är dock vad som kan utläsas ur Livsmedelsverkets <a href="http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Rad-om-vegetarisk-mat/" target="_blank">Råd om vegetarisk mat</a>, som uppdaterades per 30 juni 2014. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Omega 3-fettsyror för vegetarianer</b></span></h3>
</div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Valnötter anges som en bra källa till omega 3-fettsyror i
Livsmedelsverkets Råd om vegetarisk mat. Med sina knappt 7% omega 3-fettsyror
tillhör denna nötsort förvisso de mest omega 3-rika nötterna, men samtidigt
består en tredjedel av den totala vikten omega 6-fettsyror, som vi anses få i
oss för mycket av i relation till 3:orna. Ur det perspektivet är kallpressad
rapsolja bättre – fortfarande inte mer än knappt 9% omega 3, men bara en
femtedel omega 6. Höjdaren är linfröolja med över hälften av vikten som utgörs
av omega 3 och bara knappt 15% omega 6. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Det finns dock fortfarande en utmaning med
vegetariska källor till omega 3, och det är att formen inte är optimal. De
optimala omega 3-fettsyrorna kallas för EPA och DHA och kan i viss mån bildas
från den form av omega 3 som finns i vegetariska källor, men inte fullständigt.
Undantaget är algolja, som torde vara den enda vegetariska källan till EPA och
DHA.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Omega 3-fettsyror är viktiga för hjärt- kärlsystemet och
nervsystemet, men även immunsystemet behöver omega 3 för att reglera
inflammationsprocesser.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_Cx6O0-L_vlA2N_mw9mWMmbH9XVX-hkrnV3M1lDZQi8CxtVlS46uhyU4CRbxtUCn4xSL8a-FrkhKe2gA8srx5ian1vWWLBR11-7msWljNrxp0qdhw4cACtSheuaLgURRdy_i2Bwxieoo/s1600/A%CC%88gg+med+sked.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_Cx6O0-L_vlA2N_mw9mWMmbH9XVX-hkrnV3M1lDZQi8CxtVlS46uhyU4CRbxtUCn4xSL8a-FrkhKe2gA8srx5ian1vWWLBR11-7msWljNrxp0qdhw4cACtSheuaLgURRdy_i2Bwxieoo/s1600/A%CC%88gg+med+sked.jpg" height="109" width="200" /></a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Vitamin B12 - två ägg</b></span></h3>
</div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Vitamin B12 finns inte i vegetariska livsmedel, oavsett vad
vissa tillverkare till diverse livsmedel påstår. För den som äter lite eller
inga animaliska livsmedel alls behövs ett tillskott. Den rekommendaterade
mängden är 2,0 mg per dag. Det finns i en halvliter mjölk, 130 gram högrev
eller 2 ägg. Vitamin B12 är viktigt för blodbildning och nervsystemets
funktion.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<h3>
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Vitamin D – 8 bitar laxsushi eller nästan 3 liter mjölk</b></span></h3>
</div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Det är glädjande att Livsmedelsverket lägget så stor
betoning på vitamin D och framhåller behovet av tillskott för den som äter helt
vegetariskt. Dock är det svårt även med en blandkost att komma upp ens i
rekommendationerna av vitamin D, så även bland resten av befolkningen skulle
det vara nödvändigt att se över sitt intag.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-Wn6dL18tkeV-VmUGnktmIzVhgZPMHA-n-oeBR-jrOOyGVR4Jy72nPtjFnVESRHpMzh4BF9wKqUitISOQv11gPnRr3fBKgyy-nQL4KA7I4pJfPJV5f5c3Fqwi961tdkR7S-CilN2m2Ag/s1600/Muskler.jpeg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-Wn6dL18tkeV-VmUGnktmIzVhgZPMHA-n-oeBR-jrOOyGVR4Jy72nPtjFnVESRHpMzh4BF9wKqUitISOQv11gPnRr3fBKgyy-nQL4KA7I4pJfPJV5f5c3Fqwi961tdkR7S-CilN2m2Ag/s1600/Muskler.jpeg" height="110" width="200" /></a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Den absolut bästa källan till vitamin D är lax med sina runt
12 ug vitamin D per 100 gram rå lax. Det rekommenderade intaget ligger på 10 ug
per dag (vilket kan anses vara i lägsta laget, men den diskussionen går bortom
temat för det här inlägget). Det motsvarar 80 gram lax.. Mängden i berikad
mjölk är i jämförelse försvinnande liten, trots att berikad mjölk ändå anses vara
en viktig källa. Med sina ca 0,45 ug /100 g behöver vi dricka 2,6 liter mjölk
per dag för att komma upp i rekommendationerna. Och kom ihåg att icke-berikad
mjölk praktiskt taget inte innehåller vitamin D alls. Livsmedelsverket lyfter
fram kantareller som vegetabilisk källa till vitamin D. Färska kantareller
innehåller 15,37 ug vitamin D per 100 gram, men konserverade enbart 2,50 ug /
100 gram. Så äter du färska kantareller skulle du komma upp i det
rekommenderade intaget med ungefär 70 gram färska eller 400 gram konserverade.
Per dag. Det är nästan orimligt stora mängder. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;">Vitamin D ingår i många processer i kroppen, inte minst
muskelbildning och nervsystem, men även skelettbildning.</span></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-Wn6dL18tkeV-VmUGnktmIzVhgZPMHA-n-oeBR-jrOOyGVR4Jy72nPtjFnVESRHpMzh4BF9wKqUitISOQv11gPnRr3fBKgyy-nQL4KA7I4pJfPJV5f5c3Fqwi961tdkR7S-CilN2m2Ag/s1600/Muskler.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><br /></a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Sammanfattningsvis</b> kan vi alltså konstatera att en
vegetarian, och i synnerhet en vegan, står inför flera näringsmässiga
utmaningar. Med kunskap inom näringslära är det inte svårt att följa en
vegetarisk kost, men det gäller att man vet vilka näringsämnen man behöver vara
extra uppmärksam på. Omega 3-fettsyror, vitamin B12 och vitamin D är tre av
dessa, som även blandkostare kan behöva ta tillskott av.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Rad-om-vegetarisk-mat/" target="_blank">Länk till Råd om vegetarisk kost, Livsmedelsverket: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Rad-om-vegetarisk-mat/</a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><b>Andra artiklar om D-vitamin på NGruppens blogg:</b></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.se/2014/10/host-dags-for-d-vitamin.html" target="_blank">Höst - dags för D-vitamin! </a></span><br />
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.se/2011/07/svart-att-fa-i-sig-d-vitamin.html" target="_blank">Svårt att få i sig D-vitamin</a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><a href="http://ngruppen.blogspot.se/2011/05/13-liter-lattmjolk-inte-nodvandigt-for.html" target="_blank">13 liter lättmjölk inte nödvändigt för D-vitaminbehovet</a></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Arial,Helvetica,sans-serif;"><br /></span></div>
Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-76043514345858432222014-06-13T20:14:00.000+02:002014-06-13T20:14:01.846+02:00Lösningsmedel i margarin. Igen.<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2mltu-UsK3eHXgW8y78Y3u-bFt6yVK_waKeTJLmL2AhIk9B3xe5yEeORBWomV0Vby3sw8Grw8TRdFPxtqCiUqCCxKfAx87Tj2zfJiovrSBm7CES6sEDTVpELpzJ4bXpsbZHqPI8fFsq0/s1600/Smo%CC%88r.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2mltu-UsK3eHXgW8y78Y3u-bFt6yVK_waKeTJLmL2AhIk9B3xe5yEeORBWomV0Vby3sw8Grw8TRdFPxtqCiUqCCxKfAx87Tj2zfJiovrSBm7CES6sEDTVpELpzJ4bXpsbZHqPI8fFsq0/s1600/Smo%CC%88r.jpg" height="200" width="200" /></a></div>
Det behövs lösningsmedel för att tillverka margarin. Det vet vi. Problemet är när resterna av lösningsmedel blir så höga att de överstiger gränsvärdena. Det har hänt nu igen.<br />
<br />
Många undrar om smör är bättre än margarin och vissa hävdar att smör skulle vara mer "naturligt". Sett till hela processen, från insemination av kon till en sannolikt smärtsam separation mellan ko och kalv i syfte att maximera mjölknettot, är det väl få av oss som skulle skriva under på att mejeriprodukter är naturliga i ordets populistiska mening. Men avskräcks man av blotta tanken på att maten kommer i kontakt med lösningsmedel så är det så klart begripligt att valet hellre blir smör än margarin. Särskilt mot bakgrund av den analys som nu alltså görs offentlig. Tack igen, Livsmedelsverket!<br />
<br />
I media: <br />
<a href="http://www.dn.se/ekonomi/coop-aterkallar-margarin/" target="_blank">DN: Coop återkallar margarin</a><br />
<a href="http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Coops-bordsmargarin-aterkallas-pa-grund-av-rester-av-losningsmedel/" target="_blank">Livsmedelsverket: Coops bordsmargarin återkallas på grund av rester av lösningsmedel</a>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-86521652393600357712013-08-23T17:48:00.000+02:002013-08-23T17:50:11.343+02:00Fel, fel, fel om kosttillskott!<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5ctWmVd1oeR2P0yV5nHTWgPjDZbfDyD4mMlwkMX6ndleHP_k2caRFHvkRoYX4q3k4AmOnrdYwEKOsZj1RlvpLA0XN9iJeJ3IaJHvizPkQpxerQdZ7OFhMFJCiQ4BijIn9JotxrEM5p_g/s1600/Kosttillskott+2.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="195" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh5ctWmVd1oeR2P0yV5nHTWgPjDZbfDyD4mMlwkMX6ndleHP_k2caRFHvkRoYX4q3k4AmOnrdYwEKOsZj1RlvpLA0XN9iJeJ3IaJHvizPkQpxerQdZ7OFhMFJCiQ4BijIn9JotxrEM5p_g/s200/Kosttillskott+2.jpg" width="200" /></a></div>
<i>Av: Anki Sundin</i><br />
Är kosttillskott meningslösa för den som tränar? Eftersom jag inte höll med professor Åke Andrén Sandgren om det så fick jag möjlighet att möta honom på TV4 Nyhetsmorgon 21 aug.<br />
<br />
Det var många som såg där han påstod att alla kosttillskott är meningslösa. Rubriken för det inslaget var ”23 av 24 kosttillskott innehåller doping”. Det var det också många som reagerade på - kanske fler än på påståendet om kosttillskott. På förslag av Jakob Richloow ska jag här fördjupa mina svar på hans påståenden från båda inslagen. Rubriken på <a href="http://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=2423769" target="_blank">inslaget där jag medverkade var ”Har kosttillskott någon effekt?”</a> och skulle alltså inte handla om dopning. Dock förstår jag att inslaget lämnade en hel del frustration hos många som tittade, eftersom det var dopningspåståendet som var mer än lovligt upprörande.<br />
<b><br />Innan jag börjar vill jag poängtera att jag INTE är knuten till tillskottsindustrin </b>och går alltså inte någon annans ärende här:<br />
a) jag konsultar inte för något företag som säljer de produkter jag hade med mig som rekvisita<br />
b) jag får ingen provision på försäljningen av några tillskott <br />
c) jag säljer själv inga tillskott. Därför kan jag agera helt oberoende. Dock fick jag låna med mig rekvisita från Gymgrossisten på Sveavägen i Stockholm inför sändningen, vilket jag är tacksam för. Då kör vi.<br />
<b><br />Påstående: ”Kosttillskott är meningslösa för alla som tränar på en rimlig nivå.”</b><br />
Mitt svar: För den som är motionär på en hög nivå och uppåt kan det finnas anledning att överväga vissa tillskott. Jag vet inte hur professor Åke Andrén Sandberg definierar ”rimlig nivå”. Själv menar jag att det inte är orimligt att träna hårt... Och ligger man på en sådan högre nivå kan det finnas anledning att överväga tillskott som <b>protein, gainers, kreatin </b>och de essentiella och grenade aminosyrorna<b> (EAA resp BCAA).</b> Det finns många övertygande studier som visar att de fungerar. Det finns starkt stöd för att det är BCAA, framför allt leucin, som har den stimulerande effekten på muskelproteinsyntesen. Referenser finns det massor av, och många har jag angivit i tidigare blogginlägg. Om någon vill ha dem uppradade igen så ordnar jag det.<br />
<br />
Som jag sa flera gånger i inslaget - <b>bra, näringrik mat är grunden</b>. De allra flesta kan möta sitt näringbehov med hjälp av vanlig mat under förutsättning att man väljer rätt. Och kosttillskott kan aldrig ersätta och kompensera för en dålig kosthållning.<br />
<b><br />Påstående: Vi använder inte tillskott inom sjukvården.</b><br />
Mitt svar: Tvärtom. Det finns mängder av olika näringslösningar inom sjukvården. Inte minst vitaminer och mineraler, men även rena energitillskott som innehåller bland annat kolhydrater och protein.<br />
<b><br />Påstående: 25% av tillskotten på hyllorna innehåller steroider.</b><br />
Mitt svar: Nej. Visa mig en enda studie på slumpvis utvalda tillskott i ett antal butiker så kan vi diskutera frågan vidare. Det felaktiga påståendet att 23 av 24 tillskott innehåller dopning var för övrigt inte professor Sandbergs, så det ska han inte behöva stå för. Fortfarande var dock hans siffra (25%) fel.<br />
<br />
Det är oerhört beklagligt att en läkare och professor inte vill skilja mellan tillskott och dopningspreparat. Han insinuerar i första inslaget att <b>tillskott är ”droger”</b>. Det är naturligtvis ett sakfel. Per definition är tillskott livsmedel. Att det sedan förekommer föroreningar och avsiktligt tillsatta förbjudna substanser i en del tillskott vet vi om, men INTE i 25% av tillskotten på hyllan. <br />
<br />
Jag vill också förtydliga en sak som en uppmärksam tittare återkopplade kring. När Åke Andrén Sandberg pratade om att lägga på sig <b>10 kg muskler på ett år </b>och att det skulle räcka med ett glas mjölk per dag för det ville jag lyfta fram att mängden aminosyror som undersökts för att stimulera muskelproteinsyntes ofta ligger runt 10 gram EAA. Därmed är inte sagt att det räcker med 10 g EAA per dag för att bygga 10 kg muskler på ett år. Allt protein (eller alla aminosyror) som vi får i oss konverteras inte till ny muskelmassa. Det vet sannolikt professorn också.<br />
<br />
Min uppfattning är att vi som arbetar med näringsfrågor i allmänhet och gentemot träningssamhället i synnerhet måste vara <b>mycket öppna när det gäller diskussionen om tillskott</b>. Vi kan inte fara med osanningar och förmedlia skräckpropagande, för det urholkar förtroendet för professionen. Det är samma sak som att säga till någon att inte titta på tv för mycket för att det kan skada synen. Tv skadar inte ögonen. Alltså:<br />
<br />
<b>1. Det finns kosttillskott som fungerar.</b><br />
<b>2. Man använder kosttillskott inom sjukvården.</b><br />
<b>3. 23 av 24 kosttillskott innehåller INTE steroider, och inte 1 av 4 heller.</b>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-30490813784610919002013-07-11T16:53:00.000+02:002013-07-11T16:54:05.017+02:005:2-dieten<i><i>Av: Anki </i>Sundin</i><br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGTyl2IiaoVEd569RvrvYukCCgajYLvpD986ET4BE5v-F0wdHqdi7olnm0PvWkjSaex8w0vnIjXJOTqxpspbFP5kkCdF1aSRDL3mo9PyZUqmOnANCXTsUk7VHSVapd5rkVaWBq6-GFy6M/s1600/5-2+mumsnet+com.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="134" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGTyl2IiaoVEd569RvrvYukCCgajYLvpD986ET4BE5v-F0wdHqdi7olnm0PvWkjSaex8w0vnIjXJOTqxpspbFP5kkCdF1aSRDL3mo9PyZUqmOnANCXTsUk7VHSVapd5rkVaWBq6-GFy6M/s200/5-2+mumsnet+com.jpg" width="200" /></a></div>
<b>Att äta 5 dagar och fasta 2 varje vecka</b> ser och hör vi en hel del om nu i olika sammanhang. Som vanligt är det här dock inget påfund som är sprunget ur någon ny näringsfysiologisk forskning. Att energibegränsning kan leda till viktnedgång är knappast någon nyhet. <b>5:2 är ingen kostmodell - det är en beteendemodell. </b><br />
<br />
<b>Låt oss göra en alltför förenklad räkneövning.</b> Den representerar inte verkligheten, men ska syfta till att ge en känsla för vad vi pratar om. Om du fastar 2 dagar i veckan så <b>kapar du 2/7, nästan 30%</b>, av ditt energiintag. Ett annat sätt att säga det på är att det är hela 4000 kcal om du vanligtvis ligger på runt 2000 kcal per dag. Även om du skulle äta lite mer de övriga dagarna, så skulle du vara tvungen att äta i genomsnitt 800 kcal extra varje dag, för de flesta en rejäl middag, för att kompensera för det energiintaget. Om fastedagarna inte är ”nollade” utan tillåter ett intag om 500-600 kcal per fastande dag så blir siffrorna lägre, men principen står sig.<br />
<br />
<b>För den som har följt forskningen </b>om NEAT, BMR och TEF är så klart en sådan räkneövning så simpel att den blir felaktig. Men om vi ändå utgår från att två dagars fasta per vecka i genomsnitt ger ett minskat energiintag, och att det kan ge en viktnedgång, så är det egentligen ingen ny kostmodell - snarare en beteendemodell. Ungefär som ”inte äta sådant som växer under jord” eller ”inte äta E-nummer”. <br />
<br />
<b>Fungerar den, då?</b><br />
<b>På kort sikt, ja -</b> <b>om</b> man inte kompenserar för den bortfallna energin. Det kan man göra genom att äta mer icke-fastande dagar eller minska sin energiutgift. Man kanske tränar mindre eller får ett minskat NEAT. En negativ konsekvens av ett minskat energiintag är att BMR också kan gå ned, något som en fortsatt träning kan motverka.<br />
<br />
<b>På lång sikt, ja - om</b> de kortsiktiga villkoren är uppfyllda och man även får i sig tillräckligt mycket av alla essentiella näringsämnen. 5:2 är knappast en modell som jag skulle rekommendera någon med träningsambitioner, så vida man inte ”fuskar” och tar tillskott av grenade aminosyror, men även då ställer jag mig tveksam till att det rent näringsfysiologiskt är den bästa modellen för att väga mindre på vågen. Så vitt jag vet finns det inga långtidsstudier som utreder hur en sådan modell påverkar träningsresultaten på längre sikt.<br />
<br />
<b>Är du motionär på lättare nivå </b>och letar efter en modell som kan hjälpa dig med vikten, så kan du ju prova om det kittlar fantasin. Det kan rent av vara positivt om du upplever att frekvent ätande triggar aptiten. <b>Tränar du på lite högre nivå </b>är det sannolikt ingen optimal modell, men du klarar säkert av att vänja dig om du vill. Ligger på du en mycket hög träningsnivå är det definitivt ingen modell av godo. <br />
<br />
<b>5:2 ingen kostmodell - det är en beteendemodell</b><br />
Näringsfysiologiskt finns det i<b>nget som talar för att just</b> <b>5:2-modellen har en särskilt positiv effekt</b> som inte en allmän energibegränsning har. Det handlar om att hitta en beteendemodell som underlättar ett begränsat energiintag men fortfarande ger så mycket energi och näring att man täcker behovet fortfarande tillåter träning. <b>5:2 är ingen kostmodell - det är en beteendemodell. </b><br />
<br />
<b>5:2 i andra medier</b><br />
<a href="http://www.expressen.se/halsa/at-som-vanligt-5-dagar-i-veckan--rasa-i-vikt/" target="blank">http://www.expressen.se/halsa/at-som-vanligt-5-dagar-i-veckan--rasa-i-vikt/</a><br />
<a href="http://www.dn.se/livsstil/halsa/olet-ar-min-stora-viktsynd/" target="blank">http://www.dn.se/livsstil/halsa/olet-ar-min-stora-viktsynd/</a><br />
<a href="http://mabra.com/glom-lchf-och-gi-sifferdieterna-ar-har/" target="blank">http://mabra.com/glom-lchf-och-gi-sifferdieterna-ar-har/</a>Unknownnoreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-25914946398450413262013-05-15T10:32:00.000+02:002013-05-15T10:39:29.578+02:00Tarmbakterier påverkar kroppsvikten?<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgj-0EieAIEBeGM0zmUKEgc9Zy-SFJJciA-pgW9Tn9OjfKqdtE2ADG5kLVL9_7sSKTL-Tn1N22E_Tx-9NtYLrOtYcxG9qbdgz98bWqUXjC1otE_SEzxaNlJQg6p1CfZHA5zu1aOtEoU-78/s1600/Diet+goldfish+kopia.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgj-0EieAIEBeGM0zmUKEgc9Zy-SFJJciA-pgW9Tn9OjfKqdtE2ADG5kLVL9_7sSKTL-Tn1N22E_Tx-9NtYLrOtYcxG9qbdgz98bWqUXjC1otE_SEzxaNlJQg6p1CfZHA5zu1aOtEoU-78/s200/Diet+goldfish+kopia.jpg" width="200" /></a></div>
<span style="font-family: georgia; font-style: italic;">Text: Anki Sundin, NGruppen</span><br />
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<span style="font-weight: bold;">Tarmbakterier </span>kan ha med <span style="font-weight: bold;">viktutvecklingen </span>att göra. Forskningen på området har funnits flera år, men <a href="http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tarmbakterie-bra-for-bantning" target="_blank">DN aktualiserar det hela i artikeln Tarmbakterie bra för bantning</a> idag. </div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
Att
övervikt och fetma är kopplat till <b>fel kostvanor och för lite fysisk
aktivitet</b> vet nog alla vid det här laget. Att fler parametrar också kan
vara involverade i utvecklingen av dessa ohälsotillstånd känner många
till – stress, sömnbrist och matmissbruk är ingredienser i den här
soppan som studeras ingående just nu. Ytterligare en faktor kan vara sammansättningen av tarmbakterierna. DN tar upp en undersökning på möss som pekar på en sådan koppling, och det finns även undersökningar på människa. En
intressant studie (1) på barn har dessutom identifierat
en <b>koppling mellan tarmbiotan</b> (dvs sammansättningen och mängden av olika
bakterier i tarmen, ibland kallat ”tarmfloran”) och utvecklingen av
<b>övervikt och fetma under barndomen.</b></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWjHrlErAEGTTs3ZFFIrFArTTYlbT6WXVpHMlEVeldOKXZqGRN0msMvUnmc6BoWhTKXgkEajc1b3131ov8vAaNPnddi-i_GwbpgqvLctyUCRNhCCjue9LjyDA6XP_Mhe39TeJ8QqIKhWs/s1600/Fett+SVD.jpg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWjHrlErAEGTTs3ZFFIrFArTTYlbT6WXVpHMlEVeldOKXZqGRN0msMvUnmc6BoWhTKXgkEajc1b3131ov8vAaNPnddi-i_GwbpgqvLctyUCRNhCCjue9LjyDA6XP_Mhe39TeJ8QqIKhWs/s200/Fett+SVD.jpg" width="200" /></a></div>
<span style="font-size: 130%; font-weight: bold;"><br />Låggradig inflammation bidrar till övervikt och fetma?</span><br />
I tarmen finns en mycket stor och viktig del av vårt immunförsvar. En av immunförsvarets uppgifter är att <span style="font-weight: bold;">dämpa inflammation</span> för att skydda oss från de skador som annars skulle kunna uppstå. </div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
<br />
I
tarmen finns också hundratals olika arter av bakterier. Några av dem är
bevisligen hälsosamma, medan andra inte är det. Såväl våra <span style="font-weight: bold;">egna tarmceller som bakterier </span>bidrar till den nettoeffekt som resulterar i en helt nödvändig <span style="font-weight: bold;">inflammationskontroll</span>.</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
<br />
Den <span style="font-weight: bold;">gemensamma nämnaren</span> hos en rad olika folksjukdomar som grupperas mer eller mindre uppenbart under hjärt-kärlsjukdomar är <span style="font-weight: bold;">inflammation</span>. I denna grupp av sjukdomar och tillstånd återfinner till exempel <span style="font-weight: bold;">diabetes typ 2, högt blodtryck, kärlförträngningar och blodproppar</span>, men även nedsatt <span style="font-weight: bold;">insulinkänslighet, övervikt och fetma</span> är kopplade hit.</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
<br />
Om man således kan lokalisera roten till inflammationen och åtgärda denna, skulle också dessa sjukdomar och tillstånd kunna <span style="font-weight: bold;">förhindras, dämpas och kanske till och med botas</span> i vissa fall.</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
<br />
Att
undersöka tarmbiotans eventuella inverkan på viktutvecklingen är därför
mycket intressant och kan leda till helt nya sätt att betrakta och
behandla övervikt och fetma.</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<span style="font-size: 130%; font-weight: bold;"><br />Så gick studien (1) till</span><br />
<span style="font-weight: bold;">25 överviktiga/feta 7-åringar</span>
matchades med 24 normalviktiga barn i samma ålder. Dessa barn ingick
redan i en så kallad follow upp-studie där man undersökte effekten av
probiotika vid allergier. Av det skälet hade man redan data på barnens
tarmbiota vid 3,6, 12, 18 och 24 månaders ålder, samt 4 och 7 års ålder,
vilket man använde sig av när man nu vid 7 års ålder gjorde kopplingen
till deras viktutveckling. </div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia; font-weight: bold;">
Fyra stora grupper av bakterier undersöktes</div>
<ul>
<li>Bacteroid-Prevotella-gruppen</li>
<li>Bifidobacterium-gruppen</li>
<li>Clostridium histolyticum-gruppen</li>
<li>Lactobacillus-Lacococcus-Enterococcus-gruppen</li>
</ul>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
Resultatet visade att de <span style="font-weight: bold;">normalviktiga barnen hade mer bifidobakterier</span> i tarmen än de överviktiga/feta. De normalviktiga barnen hade också <span style="font-weight: bold;">färre bakterier av sorten Staphylococcus aureus</span>. Detta har författarna Kalliomäki och medarbetare som utfört studien (1) i fråga tolkat som att en <span style="font-weight: bold;">stor mängd bifidobakterier och en liten mängd Staphylococcus auerus skyddar mot övervikt</span> och fetma. (De övriga bakteriegrupperna skiljde sig inte signifikant åt mellan de två grupperna.)</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<br />
Vidare
hänvisar Kalliomäki (1) till en undersökning av Vaughan et al (2), och
beskriver hur en stor mängd bifidobakterier i tarmen är typiskt för barn
som ammats, att man nyligen har kunnat kopplat <span style="font-weight: bold;">amning till en 13-22 % minskad risk för övervikt och fetma hos barnet</span>, och att <span style="font-weight: bold;">risken för övervikt och fetma minskar</span> ju längre barnet fått amma (2).</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<br />
Sammanfattningen som Kalliomäki och medarbetare (1) själva gjorde var att det verkar finnas en <span style="font-weight: bold;">koppling mellan amning och viktutveckling hos barnet</span>. I bröstmjölk finns <span style="font-weight: bold;">bifidobakterier </span>och så kallade <span style="font-weight: bold;">oligosackarider</span>,
som dessa bakterier lever av. Vissa bifidobakterier är särskild
anpassade till att leva av näringsämnen som finns i bröstmjölk, och <span style="font-weight: bold;">påverkar barnets energiomsättning</span> starkt genom den kommunikation de svarar för mellan bakteriesamhället i stort och barnets egna celler. </div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<br />
<span style="font-weight: bold;">Bröstmjölk </span>innehåller slutligen också särskilda <span style="font-weight: bold;">receptormolekyler </span>och fettsyror som påverkar immunsystemet positivt hos barnet och på så vis håller den ständigt pågående <span style="font-weight: bold;">inflammationsprocessen på rätt nivå</span>.
Mot bakgrund av det vi idag vet om låggradig inflammation och
kopplingen till övervikt och fetma skulle denna undersökning därför
kunna bidra med viktig information inför framtidens behandling av dessa
ohälsotillstånd, för att översätta artikelns slutpoäng fritt till
svenska.</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<span style="font-size: 130%; font-weight: bold;"><br />En studie gör ingen vetenskap</span><br />
En
studie är bara en studie. Resultatet från den just denna ger oss ingen
vattentät ledtråd att gå efter, men skulle kunna vara en bit i det
komplexa pussel som utgör övervikts- och fetmaproblematiken.</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<br />
Några av de hål i det här sållet än så länge är uppenbara. <span style="font-weight: bold;">Kost- och aktivitetsvanorna</span> hos de här barnen skulle vara intressanta att få ta del av, liksom <span style="font-weight: bold;">föräldrarnas inställning</span> till normal- respektive övervikt. Dessutom är frågan också om det är <span style="font-weight: bold;">tarmbiotan i sig</span> som bidrar till övervikt, eller om biotan bara <span style="font-weight: bold;">speglar den biologiska processen</span>
som leder till övervikt och fetma. Att en företeelse är kopplad till en
annan är inte samma sak som att säga att det ena orsakar det andra. En
liknelse skulle kunna vara att abnorm törst speglar obehandlad diabetes,
men att man för den skull inte får diabetes av att vara törstig.</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<br />
<span style="font-size: 130%; font-weight: bold;">Spekulationer kring framtida behandling</span><br />
Hur
läckande det här sållet än må vara än så länge, ger det oss icke desto
mindre för handen ett par intressanta framtidsapplikationer om det kan
visas att tarmbiotan verkligen påverkar viktutvecklingen. Om jag får
tillåta mig att spekulera fritt i ämnet, skulle jag gärna vilja slå
ytterligare ett slag för hänsyn till <span style="font-weight: bold;">individuell fysiologi</span>
vid behandling av övervikt och fetma. Vi bör framgent inte nöja oss med
att rekommendera ”mindre energi och mer motion” till den som av
hälsomässiga skäl behöver minska sin fettvikt, utan även satsa på att
utveckla verktyg för att identifiera underliggande faktorer som påverkar
överviktstillståndet. </div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<br />
Om tarmbiotan håller en del av svaret till varför en del ”<span style="font-weight: bold;">kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt</span>” och andra inte, skulle - i den bästa av världar - en <span style="font-weight: bold;">kombination </span>mellan antibiotika, probiotika och prebiotika kunna utgöra en del av en framgångsrik <span style="font-weight: bold;">behandlingsform</span>. I framtiden kanske vi har <span style="font-weight: bold;">individuellt framtagna, biotareglerande läkemedel och functional foods</span> (”mervärdesmat”) att erbjuda människor som skydd mot övervikt och fetma via tarmbiotakontroll.</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVcYernTqTXJc0CqHwjTh-XPLWe7o7o63BGtzpp1U4ZGfN2SXX7TG1gbuLXTdZZSuNoVPlRB_fkwNP63t-Xqr-E__7ooHFy5zdbUd7lGf7pp3K1AWPZHS3n_0w-MYoAyyepOgtoEx7Urs/s1600/Fil+och+frukt+Sannaspicknickkorg+se.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhVcYernTqTXJc0CqHwjTh-XPLWe7o7o63BGtzpp1U4ZGfN2SXX7TG1gbuLXTdZZSuNoVPlRB_fkwNP63t-Xqr-E__7ooHFy5zdbUd7lGf7pp3K1AWPZHS3n_0w-MYoAyyepOgtoEx7Urs/s200/Fil+och+frukt+Sannaspicknickkorg+se.jpg" width="158" /></a></div>
<span style="font-size: 130%; font-weight: bold;">Några alltför enkla tankeslingor för att utmynna i några kostråd…</span></div>
<ul>
<li>Inflammation orsakar bland annat oxidation i kroppen</li>
<li>Antioxidanter skyddar mot oxidation</li>
<li>Inflammationsprocesser hålls i schack av tarmbiotans bifidobakterier</li>
<li>Fil och yoghurt innehåller bifidobakterier</li>
</ul>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
</div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" face="georgia">
<span style="font-size: 130%; font-weight: bold;">…men tanken är spännande – </span><br />
Kan
nötter, frön, frukt, bär och grönsaker med sina antioxidanter och
oligosackarider, samt fil och yoghurt med sina bakterier, bidra till att
<span style="font-weight: bold;">sänka inflammationsgraden</span> i kroppen så kraftigt att det skulle ge <span style="font-weight: bold;">utslag på kroppsvikt och kroppssammansättning</span>?<br />
<br />
Och
som fortsättning på den ödmjuka frågeställningen, en på gränsen till
oavsiktligt ironisk utkristallisering av resonemanget – <span style="font-weight: bold;">kan det vara så att livsmedel som vi generellt betraktar som ”nyttiga” faktiskt ÄR det</span>, på flera plan än vi i allmänhet tänker oss?</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia; font-weight: bold;">
<br />
Relaterade inlägg på NGruppens blogg</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<a href="http://ngruppen.blogspot.se/2009/01/s-fungerar-tarmen-tarmhlsa-och-vervikt.html" target="blank">Tarmhälsa och övervikt del 1-8.</a><a href="http://ngruppen.blogspot.se/2009/01/s-fungerar-tarmen-tarmhlsa-och-vervikt.html" target="_blank"> </a>Om övervikt, läckande tarm, rotationsdieter, candidahypotesen och allergi typ 3.</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
</div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<br /></div>
<div class="MsoNormal" style="font-family: georgia;">
<span style="font-weight: bold;">Referenser:</span><br />
1: Kalliomäki <span lang="EN-GB">K,
Collado MC, Salminen S, Isolauri E. Early differences in fecal
microbiota composition in children may predict overweight. Am J Clin
Nutr. 2008;87:534-8.<br />2: Vaughan E, de Vries M, Zoetendal
E, Ben-Amor K, Akkermans A, de Vos W. The intestinal LABs.Antonie van
Leeuwenhoek. 2002;82:341-52.</span></div>
Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-13581245020797048522013-05-06T12:22:00.003+02:002013-05-06T12:23:54.132+02:00Smör eller margarin är inte frågan<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikIFk8FfrifOKzmBiHOgj-A_i4BOUL7G8HjZ0PmSR8SolzDqmgv_LY5YCp-SP6Plk05jWo95DwUI1i8YW-5P9nPKRM1QV3p_nYB5MMloeDaxvQifDyQgI8vbOfmhPoyrVcuJH6l8rnwuA/s1600/Smo%CC%88r.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikIFk8FfrifOKzmBiHOgj-A_i4BOUL7G8HjZ0PmSR8SolzDqmgv_LY5YCp-SP6Plk05jWo95DwUI1i8YW-5P9nPKRM1QV3p_nYB5MMloeDaxvQifDyQgI8vbOfmhPoyrVcuJH6l8rnwuA/s200/Smo%CC%88r.jpg" width="200" /></a></div>
Av: Anki Sundin, NGruppen<br />
<br />
<b>Smör eller margarin</b> är inte frågan, hävdar jag och många med mig bestämt. Men nu tar <a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15684671.ab?fb_comment_id=fbc_285513788231725_1888081_373635346086235#f2a44096388a788" target="_blank">Aftonbladet</a> upp frågan igen och väver på nytt in begrepp som "<b>fettskräck</b>" för att få debatten att blossa upp för n:te gången. Det är <b>inget fel på smör</b>, men lär inte vara lättmargarinets fel att folk drabbas av diabetes, fetma och andra hälsoproblem.<br />
<br />
Det är ingen inom forskarvärlden som inte känner till <b>omega
6</b>-fettsyrornas effekter på <b>inflammationsprocesser</b> och annat. Det som
glöms bort, eller ibland avsiktligt verkar ignoreras i media och den
allmänna debatten där alla idag verkar få <span class="text_exposed_show">ha
en <b>personlig åsikt</b> som är lika tung som den samlade forskningsbulken,
är att intaget av omega 3 är viktigt för att balansera fettsyraprofilen.
Omega 3 får vi huvudsakligen inte från vare sig margarin eller smör,
utan från andra livsmedel. Kan vi inte bredda diskussionen och tala om
det som verkligen har betydelse för folkhälsan? Vilket smör eller
margarin som ligger på brödet eller används i matlagningen lär vara en
detalj i ett sammanhang där folk sitter för <b>stilla</b>, konsumerar runt 20
kg <b>socker</b> per person och år, röker och dricker för mycket alkohol.</span> <br />
<br />
Om någon <b>undvika margarin</b> till fördel för smör av andra skäl än <b>fettsyrasammansättningen</b> är en annan sak, men att det skulle vara omega 6-fettsyrorna i margarinet som är en betydande faktor för hälsan idag vill jag gärna se bra forskning på. <br />
<br />Unknownnoreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-8059292906825269842013-04-03T09:08:00.002+02:002013-04-03T09:08:13.922+02:00Podintervju med Petra på Innerstrengthpod<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5pK6gyLsRW-MyuafHaYpE_eePq_BxKdDw_j4uYxQSvFoxXvQCqN4PIiH911-k7YYClWfMVXFWVMbrirpDJSPmz7PZRXMuUBHays5qDwkX8aXYtZz2oiasuHQZX-zhNdJNvFm1rA6ab3k/s1600/Petra+Axlund+Stegman+Innerstrengthpod.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="200" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5pK6gyLsRW-MyuafHaYpE_eePq_BxKdDw_j4uYxQSvFoxXvQCqN4PIiH911-k7YYClWfMVXFWVMbrirpDJSPmz7PZRXMuUBHays5qDwkX8aXYtZz2oiasuHQZX-zhNdJNvFm1rA6ab3k/s200/Petra+Axlund+Stegman+Innerstrengthpod.jpg" width="199" /></a></div>
<span class="userContent">Jag och bästa <a data-hovercard="/ajax/hovercard/user.php?id=520603762&extragetparams=%7B%22group_id%22%3A0%7D" href="https://www.facebook.com/petra.axlundstegman?group_id=0">Petra Axlund Stegman</a>
pratar kost, tillskott, LCHF och andra kosttrender, mat för prestation -
och så löser vi problemet med dålig mat i samhället. </span><br />
<span class="userContent">Varför blir vi så provocerade av att prata mat? Kan man lita på forskningen? Och hur ska man äta för att prestera? </span><br />
<span class="userContent">Lyssna på <a href="http://innerstrengthblog.com/" target="_blank">innerstrengthblog.com</a> eller på iTunes. #innerstrengthpod</span><br />
<span class="userContent">/Anki </span>Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2784660758052197475.post-48880714057166088102013-03-14T10:43:00.000+01:002013-03-14T11:40:20.847+01:0080/10/10-dieten och 30 bananer om dagen<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0OyAQM5Nw93T1sAXGrb-XZ7D2dLy2XDOHzRyvdZsxfyiSgQ1ep1AmfOsyc508R9d4UXD7r_uIxfswvfY4wbxdXpBTIbGsYohj4eATJQFy91Fb1Si62AS8U9cVhyphenhyphenXZKjzMjjTOHoqlfTs/s1600/Banan.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="150" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0OyAQM5Nw93T1sAXGrb-XZ7D2dLy2XDOHzRyvdZsxfyiSgQ1ep1AmfOsyc508R9d4UXD7r_uIxfswvfY4wbxdXpBTIbGsYohj4eATJQFy91Fb1Si62AS8U9cVhyphenhyphenXZKjzMjjTOHoqlfTs/s200/Banan.jpg" width="200" /></a></div>
<i>Text: Anki Sundin, NGruppen</i><br />
Visserligen är <b>banan</b> att betrakta som <b>nyttigt</b> på många sätt, men att mumsa i sig <b>30 stycken per dag</b> måste väl ändå vilken person som helst ifrågasätta?<br />
<br />
Jag hade förmånen att medverka i en intervjubaserad diskussion om den så kallade <b>80/10/10-dieten </b>i tidningen MåBra. Dieten går ut på att äta 80 E% kolhydrater, 10 E% protein och 10 E% fett, och i sammanhanget ligger fokus på rå vegankost. Tydligen finns det därutöver en grupp människor som förespråkar banan som bas i kosten.<br />
<br />
Som alla förstår är det en stor utmaning att gå från en "vanlig" (vad nu vanlig är...) kost till ett <b>80/10/10-upplägg</b> - dels för att fokus på kolhydrater blir så stort, dels för att <b>rå vegankost</b> inte är det enklaste att livnära sig på för den som inte är van. Det går, så klart. Allt går. Men det torde <b>inte vara optimalt</b> för någon med tanke på den mycket låga andelen protein och svårigheten att täcka behovet av <b>essentiella näringsämnen</b>. (Vegankost behöver alltså inte vara fel på något sätt, men rå kost med den fördelningen blir ytterligare flera grader utmanande.)<br />
<br />
Förespråkaren som kommenterar den här kosten hävdar utan omsvep att 80/10/10-dieten kan minska risken för en rad olika allvarliga sjukdomar. Så vitt jag vet har man inte studerat just det här upplägget vetenskapligt, så det har hon inget stöd för. Det är MYCKET allvarligt att slänga sig så lättvindigt med den typen av kommentarer. <br />
<a href="http://mabra.com/debatt-ar-30-bananer-en-halsosam-banankontakt/" target="_blank"><br /></a>
<a href="http://mabra.com/debatt-ar-30-bananer-en-halsosam-banankontakt/" target="_blank">Här kommer diskussionen i sin helhet. Vi fick frågorna var och en för sig, och därefter sattes svaren ihop oberoende av varandra. http://mabra.com/debatt-ar-30-bananer-en-halsosam-banankontakt/</a>Unknownnoreply@blogger.com0