Text: Anki Sundin, NGruppenDet är ohälsosamt att konsumera för mycket socker - det konstaterar forskningen. I Sverige konsumerar vi för mycket socker - och det bekräftar överviktsstatistiken. Frågan är hur vi löser problemet. Claude Marcus, professor och överläkare, och Stephan Rössner, professor emeritus, väcker åter igen frågan om det inte är dags för en punktskatt på sötade drycker och argumenterar för en ”söt skatteväxling”: höj priset på sötade drycker och gör frukt och grönt billigare. Men frågan är om en sådan insats kommer att ge den önskade effekten.
Marcus och Rössner konstaterar krasst i sin senaste debattartikel i Läkartidningen (1) att det inte finns något ”behov av att konsumera sötade drycker utöver de obestridliga njutningsupplevelser dessa kan ge”. Jag håller fullständigt med - med mycket få undantag finns det inga fysiologiska argument för att dricka sötade drycker. Dock ställer jag mig frågande till i vilken utsträckning som en sådan skatteväxling kommer att ge de önskade resultaten. Författarna refererar till prisutvecklingen i ett flertal delstater och länder där man i folkhälsans tecken både diskuterar ”väsentligt högre skattesatser” (Maine och New York) och redan har genomfört en sådan förändring (Rumänien med Finland hack i häl). Men svensk forskning visar att prisökningar på varor ger en mycket blygsam effekt på konsumtionen (2).Jag har debatterat detta ämne tidigare i Sockerskatt en del av lösningen? och följt upp det i Socker- och fettskatt på tapeten igen, och konstaterat att jag inte har något principiellt emot förslaget. Jag är övertygad om att vi behöver politiska och ekonomiska styrmedel för att öka folkhälsan, utöver utbildning på grupp- och individnivå för att människor ska kunna göra informerade val i vardagen. Däremot bör en sådan insats inte bli en smygökning av icke öronmärkta inkomster till staten och sedan inte alls bidra till folkhälsan.
500 kr för läsken, tack!
Lek med tanken att läsken skulle kosta 500 kr burken. Hur många ungar skulle glatt springa iväg till kiosken och spendera hela sin månadspeng på 33 cl läsk? Hur många vuxna skulle köpa hem läsk till det priset? Skulle det minska konsumtionen av läsk? Skulle läsk kunna bli den nya smuggelvaran?
Var går smärtgränsen?För att en sådan skatteväxling som Marcus och Rössner föreslår behöver man således undersöka var smärtgränsen går - hur mycket dyrare ska läsken bli för att konsumtionen ska minska märkbart? Vi måste också veta hur billigt frukt och grönt måste bli för att konsumtionen av dessa livsmedel ska öka. (Att många idag anser att frukt är att likställa med godis är jag medveten om, tar avstånd från och hänvisar till tidigare artiklar för förklaring till, se Relaterade artiklar nedan. Däremot är det naturligtvis inte bra att överkonsumera något livsmedel, inte ens frukt.)
En prisökning som understiger en sådan smärtgräns kommer sannolikt inte att påverka konsumtionen i någon nämnvärd omfattning. Det kommer att generera mer pengar till staten, men i vilken utsträckning som det kommer att gynna folkhälsan är så klart öppet för debatt. Det skulle också vara intressant att höra från någon fackman på området vad som händer med den fria konkurrensen om staten skulle punktbeskatta på det sätt som diskuteras här. Skulle det innebära negativa konsekvenser för vissa företag och kanske positiva för andra? Behövs några lagförändringar eller ingrepp i övertygelsen om den fria konkurrensen?
Beslut om det ger effekt
Det står naturligtvis var och en fritt att ha åsikter kring huruvida vi bör införa högre pris på sötade drycker, men statistiken vi har för handen är tydlig: vi konsumerar mer socker än vad som är förenligt med folkhälsan, och övervikt och fetma bland både barn och vuxna är ett såväl samhällsproblem som individuellt problem med plågsamma och kostsamma följdsjukdomar i kölvattnet.
I princip skulle jag alltså inte ha något emot en prisökning på socker, såsom Marcus och Rössner föreslår i sin debattartikel. Men ska en sådan genomföras även om det inte förväntas ge effekt? Underlag till en sådan diskussion har Linda Thunström vid Umeå Universitet bidragit med. Hon har skrivit en avhandling i nationalekonomi och drar från denna slutsatsen att ”konsumenter är ganska okänsliga för höjda priser”. Hennes avhandling pekar också på flera viktiga punkter, återgivna i DN Ekonomi i artikeln Låg effekt för sockerskatt (2):
- En 1% prishöjning på frukostflingor minskar försäljningen med 0.7%
- En ”liten” skattehöjning på läsk och snabbmat i USA och Kanada har inte givit några effekter på konsumtionen pga skattehöjningen
- Långsiktiga informationsinsatser är mer effektiva än korta reklamkampanjer
Vad är nästa steg? Jag vet...I dokumentet Underlag till handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet (3) med Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet som avsändare finns frågan om skatt på utrymmesmat upptagen. Här finns också en rad andra förslag med kostnadsuppskattningar för att öka folkhälsan. Befria det här underlaget från dammiga hyllor och införliva dem i praktiken!
I min tankevärld är det hela nämligen mycket enkelt i teorin och bör vara möjligt att genomföra i praktiken utan att föregås av någon raketforskning:
- ökat utrymme för politiska och ekonomiska styrmedel för åtgärder som bevisligen främjar folkhälsan
- mer utbildning i skolan inom kost- och näringslära
- mer utbildning och upplysning till föräldrar, tränare, personal inom sjukvård, äldreomsorg och barnomsorg
- bättre utbud i restauranger, kafeterior och snabbkök
- individanpassad och kombinerad beteendeträning med kostlära vid förebyggande och behandling av övervikt och fetma
Denna artikel är dubbelpublicerad på Second Opinion.
Källor:
1: Marcus och Rössner. Punktskatt på sötade drycker - är vi där snart? Läkartidningen. 2011;5:188-9. Tillgänglig från
http://www.lakartidningen.se/includes/07printArticle.php?articleId=15910
2: http://www.dn.se/ekonomi/lag-effekt-for-sockerskatt
3: http://www.slv.se/sv/Sjalvservice/Rapporter/Mat--naring/2005---Underlag-till-handlingsplan-for-goda-matvanor-och-okad-fysisk-aktivitet/
Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Om frukt och fruktos - På återbesök i debatten om LCHF
Fruktos gör dig fet - inte frukt
Det finns inget nyttigt socker - dags att kavla upp ärmarna och skrida till verket
Äta nyttigt - så svårt kan det vara
Inlägg
Vad dumt förslag. Renlevnadsmnänniskor som straffar de som redan mår dåligt. Och vem ska bestämma vad som är dåligt och vad som är bra? Finns saker som vissa ska undvika är det dåligt för alla? Visst det är dåligt med tröstätande men de flesta som är överviktiga försöker med många saker för att bli normalviktiga och ibland går en läsk ner men det gäller smala människor med. Dessutom är alla som blivit feta inte det pga att de druckit läsk och ätit annat onyttigt, en tanke jag har bara! Ansvaret för hälsan ligger i slutändan på den enskilda individen...
SvaraRaderaBra artikel Anki! Jag håller med i sak. Dels är idén inte helt dum om man begränsar tydligt att det gäller godis, läsk, kakor och glass etc. så att man inte börjar godtyckligt förbjuda vitt bröd för att vissa hävdar att det är "giftigt" eller vice versa för smör. Det är trots allt en skillnad där.
SvaraRaderaMen jag ser hellre att grönsaker, ägg och fisk blir billigare och att det blir enklare för bönder att ställa om till ekologiskt och KRAV.
Ett ökat pris på "skräp" tror jag dessvärre bara leder till att de som redan äter lite äter ännu mindre och storkonsumenterna ändrar inget men blir fattigare. Och vi vet ju att det redan är en socioekonomisk klyfta med avseende på livsstil i samhället.
Nicklas - Tack! Här föreslår de ju just billigare frukt och grönt, men du menar att man borde utvidga det till bra mat i allmänhet? Bra förslag, tycker jag.
SvaraRaderaHåller också med dig om att det vore bra att underlätta för bönder att ställa om till ekologiskt och Krav.
Anonym - Du skriver "renlevnadsmänniskor som straffar dem som redan mår dåligt". Jag håller inte med om att det handlar om det. Mår alla som dricker söta drycker dåligt, menar du?
SvaraRaderaDet är snarare ett långsiktigt förlopp som man vill stävja med den här insatsen. Som du vet blir fler och fler både barn och vuxna överviktiga nu för tiden, och med rätta ska kostvanorna skyllas för detta till stor del. Det handlar alltså inte om att primärt komma åt eller sätta dit den som tröstäter och är överviktig, som du nämner. Inte heller handlar det om att skuldbelägga någon eller att den som är överviktig har (enbart) sin läskkonsumtion att hänvisa sin övervikt till. Problemet är som bekant mycket mer komplext än så.
Det här förslaget ska snarare ses ur ett större folkhälsoperspektiv, där man vill öppna för större möjligheter för alla att istället konsumera mer näringsrika livsmedel. Det gynnar alla, oavsett kroppsvikt. Det har sina frågetecken, men på det hela taget tror jag att vi är på rätt väg med den här typen av styrmedel.
Hej Anki,
SvaraRaderaJag dricker själv i princip aldrig läsk och håller mig ifrån socker i största möjliga utsträckning. Trots det tycker jag du är helt fel på det, om du tycker det är ok med en reglering av marknaden på det sättet som en punktskatt på socker skulle innebära. Och konsekvent som jag är tycker jag det är lika fel att subventionera grönsaker, eller liknande. Vi kan inte tvinga på folk en viss livsstil. Det är möjligt att vi skulle få en marginellt bättre folkhälsa, även om jag ställer mig tveksam till det. Oavsett är kostnaderna för stora. Vi får nämligen i så fall ett än mer utpräglat förmyndarsamhälle än vi redan har. Jag tror det i sig är dåligt för folkhälsan.
Fri konkurrens är alltid att föredra. Bildning av folket, vilket du bidrar till, är vägen att gå. Regleringar leder oftast till elände. Dessutom - vem har du tänkt ska bestämma vad som är rätt och fel? SLV? Glöm i så fall inte bort att mat är godare en proteintillskott och att det senare är onödigt när man tränar. Osv. :)
Kanske lite off topic, men läs gärna på Johan Norbergs blogg. Han kommenterade just sockerskatt (bl.a.) här: http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=07&year=2010
"...förmynderi och moralism..." leder inte till något gott. Tyvärr läser jag in lite sådant i ditt inlägg. Dina fyra sista punkter i inlägget är betydligt bättre. Eller, tre av de fyra. Vad kafeterior, etc har för utbud måste de få välja själva.
Lösningen är alltså utbildning av folket. Kanske inte rocket science, men tyvärr kommer det att ta tid.
/Moses
Hej Moses,
SvaraRaderaDu har så klart rätt att tycka vad du vill och jag välkomnar dina åsikter. Jag vidhåller dock att en marknadspolitiska åtgärder skulle kunna tjäna folkhälsan i vissa sammanhang. Om jag får jämföra med rökförbud på restauranger, på arbetsplatser och så vidare så är ju det en åtgärd som sannolikt har minskat exponeringen för tobaksrök hos både rökare och icke-rökare. (Sedan diskuteras alltjämt om passiv rökning är cancerframkallande eller inte, men det finns andra aspekter än just denna sjukdom som gör att de flesta nog håller med om att åtgärden i fråga bidrar till ökad folkhälsa i allmänhet.)
Att vi ska ha frihet att äta vad vi vill håller jag fortfarande med om i stort men med vissa undantag, och det är därför som jag menar att en viktig del i det här arbetet är att öka kunskapen kring kost- och näringslära. Då har människor möjlighet att fatta hälsosamma beslut - om och när de vill det.
Om just en punktskatt på socker verkligen är rätt åtgärd är just det jag ifrågasätter i min artikel här. Jag har alltså inte läst Thunströms avhandling, men jag har tagit del av innehållet som refererats till i tidningsartikeln jag länkar till ovan. Enligt denna skulle alltså en punktskatt inte ha något större inverkan på konsumtionen, och då menar jag att en punktskatt inte är rätt väg att gå. Jag ifrågasätter således Rössner och Marcus förslag, även om jag delar deras vision om minskad sockerkonsumtion bland människor i allmänhet för folkhälsans skull. Om du sedan vill dricka en läsk eller äta en kaka har jag inga mandat att ha åsikter om det. Vi kan bara konstatera att en så stor konsumtion av socker som vi som folk uppvisar idag inte är förenlig med folkhälsan.
Håller med dig om betydelsen av fri konkurrens. Dock är jag inte säker på att det ska gälla allt och alla. Låt oss ta inköp av tobaksvaror som exempel igen, eftersom det är så konkret. 18-årsgräns är ingen garanti i just det här fallet för att ingen under 18 år röker - det vet vi. Däremot försvårar det något för en minderårig att införskaffa tobaksvaror, och det markerar att staten har tagit ställning emot tobaksbruk bland minderåriga. Hur och om det skulle kunna översättas till livsmedel kan jag bara spekulera i och kan i dagsläget inte ta ställning för eller emot, men det kan vara en intressant fråga att väcka.
Ett litet inlägg från en ensamstående mamma.
SvaraRaderaJag skulle gärna se att frukt och grönsaker blir billigare. Har tänkt på det där många gånger att det känns som det är billigare med godis och tomma kolhydrater. Vitt rostbröd för under en tia. (Nu bkar jag iofs själv om jag ska äta bröd...men ändå).
Har själv lagt om kosten och mina ekonomiska förutsättningar är inte de bästa alltid.
Det får bli det som är billigt. Underbart bra med vitkål, morötter och groddar. :-)
Men fredagsmys med fruktsallad eller fredagsmys med chips och godis? Tycker oftast det är extrapris på chips eller godis...men mer sällan på bra frukt.
Så lite i mina ögon är det definitivt en ekonomisk fråga, och det vore väldigt bra om det blev LÄTTARE att köpa frukt och grönsaker än godis och läsk.
Nina - jag tror att det är många som håller med dig här. Jag tror också att det är viktigt att vi präglar barnen så att de kan uppskatta annat fredagsmys än det mer konventionella chips, godis och läsk. Det är säkert inte gjort i en handvändning, särskilt inte med lite större barn som också får influenser från andra familjer via sina vänner, men vi kanske kan ha en gemensam ambition att stötta varandra i detta.
SvaraRaderaOch definitivt bör det bli lättare att köpa frukt och grönt än godis och läsk, inte minst placeringsmässigt i affärerna.
Med vänliga hälsningar
Anki