Text: Anki Sundin, NGruppenSocker- och fettskatt är på tapeten igen. Nu är det NA som tar upp detta tidigare mycket omdiskuterade ämne, och som jag har skrivit om i bloggartikeln Sockerskatt en del av lösningen?.
Det jag efterlyser är underlag för att skatt på "onyttiga" livsmedel skulle ge de effekter på folkhälsan som artikelförfattarna i NA efterlyser. Jag har, som jag har skrivit tidigare, inget principiellt emot en höjd skatt på utrymmesmat. Men då ska man också göra en sådan höjning med en ärlig avsikt - att minska konsumtionen av utrymmesmat. Inte för att öka skatteintäkterna till staten.
500 kr för läsken, tack!
Lek med tanken att läsken skulle kosta 500 kr burken. Hur många ungar skulle gå iväg till kiosken och spendera hela sin månadspeng på 33 cl läsk? Hur många vuxna skulle köpa hem läsk till det priset? Skulle det minska konsumtionen av läsk? Och skulle läsk bli den nya smuggelvaran?
Lek med tanken att läsken skulle kosta 500 kr burken. Hur många ungar skulle gå iväg till kiosken och spendera hela sin månadspeng på 33 cl läsk? Hur många vuxna skulle köpa hem läsk till det priset? Skulle det minska konsumtionen av läsk? Och skulle läsk bli den nya smuggelvaran?
Smärtgränser - finns det sådana?
Det finns en del intressanta frågeställningar som uppkommer när det här ämnet diskuteras.
Andra som nyligen skrivit om detta ämne:
Maria Haglund - Kumla
Det finns en del intressanta frågeställningar som uppkommer när det här ämnet diskuteras.
- Hur ska utrymmesmat definieras? Hur mycket socker och/eller fett ska det vara i en produkt för att det ska klassas som onyttigt? (För det var en socker- och fettskatt det handlade om i NA här.)
- Var går smärtgränsen för konsumenterna när det gäller prishöjningar? När det gäller tobak och bensin tycks det fortfarande finnas en bra bit kvar innan folk på allvar funderar på att sluta röka eller ställa bilen. Inte heller biltullarna i Stockholm resulterade väl i någon imponerande minskning av biltrafiken, om jag inte misstar mig. Däremot föreställer jag mig att små prisökningar på den här typen av varor och tjänster bringar staten en rejäl extra pengapåse.
- Vad händer med den fria konkurrensen om staten skulle punktbeskatta på det sätt som diskuteras här? Skulle det innebära negativa konsekvenser för vissa företag och kanske positiva för andra? Som lekman på det området kan jag bara spekulera, men det skulle vara ännu mer intressant att höra någon ekonom eller motsvarande uttala sig om det.
Vad är nästa steg? Jag vet...
I dokumentet Underlag till handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet med Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet som avsändare finns frågan om skatt på utrymmesmat upptagen. I en intervju i DN Ekonomi med Linda Thunström, som skrivit en avhandling i nationalekonomi vid Umeå universitet, säger hon att "konsumenter är ganska okänsliga för höjda priser".
Så frågan är vad som är nästa steg nu. I min tankevärld är det hela mycket enkelt i teorin och svårt i praktiken: mer utbildning i skolan kring kost- och näringslära, mer utbildning och upplysning till föräldrar, tränare, personal inom sjukvård, äldreomsorg och barnomsorg, bättre utbud i restauranger, kafeterior och snabbkök, individanpassad och kombinerad beteendeträning med kostlära vid förebyggande och behandling av övervikt och fetma... Har jag glömt något?
Maria Haglund - Kumla
Inlägg
Så skönt med någon som du som tänker både två och tre varv kring detta. Du kan mer än många debattörer om näring - och i det sällskapet är det just du som efterlyser med kunskap! Lite så är det, utbildning och kompetens medför i den bästa av världar en respekt för att det behövs mer kunskap och underlag för att fatta kvalificerade beslut, en respekt för sakfrågors komplexitet.
SvaraRaderaMikkan - tack så mycket för det. Jag är emot att människor i maktposition bara "tycker" och agerar utifrån det. Jag menar att det måste finnas någon form av underlag eller stöd för att en viss åtgärd verkligen ska få den önskade effekten innan en åtgärd diskuteras på allvar.
SvaraRaderaMed vänliga hälsningar
Anki
Mikkan - tack så mycket för det. Jag är emot att människor i maktposition "tycker" och agerar utifrån det. Jag menar att det måste finnas någon form av underlag eller stöd för att en viss åtgärd verkligen ska få den önskade effekten den diskuteras på allvar.
SvaraRaderaMed vänliga hälsningar
Anki
Tyvärr är det nog så att beskattning av en produkt är ett ganska trubbigt instrument. Då jag antar att ganska många produkter skulle bli föremål för denna skatt skulle sannolikt det hela driva på inflationen. Dessutom är det ganska lätt att få ekonomi i smuggelprodukter nu för tiden. Se tobaksskattehöjningen på 90-talet.Kanske om världsmarknadspriset på socker stack i höjden så smuggling skulle vara meningslöst. Fast, då skulle andra sötningsmedel med andra ännu okända bieffekter vinna mark. Ditt förslag om utbildning är nog det kostnadseffektivaste i längden, även om det verkar lockande för vissa att använda sig av beskattning hit och dit!
SvaraRaderaAG
AG - tack för din kommentar. Jag håller med om att beskattning kan vara ett trubbigt instrument här. Och jag tror fortfarande också att definitionen skulle bli mycket svår. Vad är "för fett"? Olja? Nötter? Och vad är "för kolhydratrikt"? Potatis? Ris? I praktiken är det säkert inte så enkelt att bara beskatta godis och läsk, även om det kanske är den tanken man har här.
SvaraRaderaJag är vanligtvis ingen förespråkare för förbud, men nog måste det gå att styra upp livsmedelsutbudet i tunnelbanor, skolkafeterior, idrottsserveringar och andra platser inom inte minst den offentliga sektorn? Det handlar principiellt om vilka signaler vi vill skicka. Godis kan man få tag på hur lätt som helst, men att ta bort godisautomaterna från exempelvis tunnelbanestationerna ser jag ändå som ett viktigt led i folkhälsoarbetet. Samma sak gäller skolkafeterior. Jag har sagt det många gånger tidigare, och säger det igen: bort med begreppet skolkafeteria och inför något som signalerar en starkare hälsoprofil. Kalla det matglänta eller vad som helst och ersätt det traditionella kafeteriautbudet av bullar och läsk med bra frukost- och mellanmålsliknande livsmedel istället. För att inte tala om idrottsserveringar. Det är inte roligt att efter träningspasset i simhallen ha att välja mellan varm korv med bröd eller bländvit fralla med ost.
Angående utbildning inom skolan: En stor fördel med skolämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap är att de inte nödvändigtvis måste begränsas till just specifikt avsatta timmar. Det går att inkorporera mycket användbara kopplingar i NO- och SO-ämnena, men även matematik och språk. Det finns många uppfinningsrika lärare som redan gör det.
Med vänliga hälsningar
Anki
Precis! Allt lärande i skolan torde syfta till att eleven ska få verktygen till ett för denne bra liv. Genom okunskap "tvingas" många till ett liv av dåliga val! I ett bra liv ingår bra kost, bra fysik och ett medvetet upplyst sinne med vilket man väljer i livet, medveten om vad det innebär, både på kort och lång sikt!
SvaraRaderaAG
Hej! Nyligen bestämde jag mig för att publicera Sverigs samtliga bloggar om hälsa. Däribland ämnen såsom recept, näringslära, viktnedgång, träning, livsstil och sjukdomar. Eftersom din blogg passar in där så skulle jag väldigt gärna se att du la till den. Iden är att likartade ska hitta motivation att själv fortsätta blogga och utvecklas. Givetvis kostar det inget.
SvaraRaderahttp://www.halsoartiklar.se/bloggar/