onsdag 4 augusti 2010

Certifiering för kosttillskott

(Text: Anki Sundin, NGruppen)
Certifiering för kosttillskott kan vara ett sätt att närma sig en ytterligare mer seriös kosttillskottsmarknad. SvD har publicerat Farliga kosttillägg säljer som smör, vilket DN också har gjort, Farliga kosttillägg säljer som smör. (Nu heter det ju inte kosttillägg, utan kosttillskott, men det är en detalj i sammanhanget.) (Bilden lånad från idealguiden.se)

Kosttillskott i Sverige faller under kategorin livsmedel, vilket innebär att det är bland annat Livsmedelsverket som hanterar frågorna om de här produkterna. Det är ett oöverskådligt stort arbete, som fortskrider kontinuerligt. Nyligen presenterade Livsmedelsverket dokumentet Uppdaterad föreskrift och vägledning om kosttillskott, som jag skrev om i bloggartikeln Slut med silver och vanadin.

Ska vara oskadligt, men inget krav på funktion
Att ett kosttillskott bjuder på makalösa påståenden och så kallade testimonials, det vill säga personliga redogörelser som förkunnar om effekten, är som bekant ingen garanti för att det fungerar. Inom kosttillskottsbranschen finns inget krav gentemot kund att produkten ska fungera. Däremot finns det krav på att ett kosttillskott inte ska vara skadligt. Men inte ens detta krav lever branschen som helhet upp till. Särskilt problematiskt är det med försäljning via telefon och internet.

Nytt certifieringssystem

För att komma tillrätta med problemet lanserar därför Svensk egenvård ett certifieringssystem, som det står att läsa i DN. Skärpta krav är ett bra steg i rätt riktning. Det jag nu skulle vilja se är krav på dokumentation som visar att en given substans i ett tillskott fungerar. På så sätt kommer nivån inom branschen höjas ytterligare ett snäpp och kunden kan känna sig ännu tryggare med att det är ett bra tillskott som man investerar i. Med tanke på att svenskar år 2008 la två miljarder kronor på tillskott av olika slag är det uppenbart att ett sådant krav behövs. Det finns ju bra kosttillskott, och ett krav på dokumentation av substansfunktion skulle ge dessa välförtjänt utrymme på marknaden.

Köper du ditt sågspån på Apoteket?

Det är värt att notera att inte ens tillskott som säljs på Apoteket har något funktionskrav på sig. Ett bantningspulver som tillhör kategorin kosttillskott måste alltså inte vara bättre än en påse sågspån, trots att du köper det av en farmaceut. (Däremot finns det naturligtvis sådana krav på läkemedel.)

7 kommentarer:

  1. Vore det inte intressant att analysera hur stort behov vi har av kosttillskott? Kan det verkligen vara nödvändigt att äta allt detta, om man håller sig till en välbalanserad kost, frisk luft, motion och måttliga mängder solsken? Man får ibland känslan av att producenterna vill sälja, verksamma eller ej, produkter som vi kanske inte ens behöver!

    AG

    SvaraRadera
  2. Nä, äter man en välbalanserad kost och allt det dú skriver tror jag nog inte man behöver direkt nåt kosttillskott. Kanske om man tränar väldigt hårt..
    Fast ibland tänker jag på att det är ganska tyst om godis tobaksmarknaden;)Det är ingen som ifrågasätter om jag skulle sälja ciggaretter ,läsk och godis

    SvaraRadera
  3. Jag håller med i att kraven borde vara högre, men det är svårt att göra i praktiken, om någon tänker sälja äppelcidervinäger i kapslar, hur ska han göra då? Större studie är i praktiken omöjligt, att bevisa hälsofördelar går inte när läkarkåren säger att biotan saknar betydelse för hälsan, jag tror inte att det hjälper att visa signifikans i en studie läkarkåren skulle bara förneka det ändå.
    Om det blev popolärt och ett hot mot big pharma så gör dom en egen studie visar den positiva resultat då publiceras den inte och man gör en ny studie med mindre äppelcidervinäger i så att effekten uteblir, sen publiceras den sista studien, jag vet att mycket dåligt säljs men det som är bra motarbetas också.

    Om någon säljer äppelcider och rekommenderar att vi använder det på sallader, ska det också förbjudas om det i studier visar positiva resultat?
    För diabetiker kanske det påverkar blodsokret positivt, (pizzasallad har jag hört att det minskar blodsockret), men då måste det klassas som läkemedel? Någon studie kommer aldrig att göras då inga pengar finns, det innebär i praktiken saluförbud, för en billig ofarlig? Behandling.

    (alt som påverkar biotan kan vara skadligt för hälsan, även hälsokostpreparat, en del personer har blivit allvarligt sjuka av penicillin, störd biota)


    Vad gör sen läkemedelsbolagen?
    Säljer statiner och mörkar biverkningarna? Finns det någon studie som visar att den totala dödligheten minskar på kvinnor? Om det inte finns något bevis varför får dom då sälja statiner till kvinnor?

    Finns det någon studie som visar att margarin är bättre än smör?
    Det är lagligt att sälja margarin, för ca 15 år sen var margarin skadligt (härdningen transfett)
    Hur kan margarin bolagen få sälja ett kostrillskott (margarin) helt utan en studie som visar att det är oskadligt? Jag vet inte vad som finns i studier men jag tror inte att dom har utfört en relevant studie du vet kanske mer än jag.
    gj

    SvaraRadera
  4. Tack för era kommentarer, alla. Här kommer några reflektioner:

    AG - i den bästa av världar äter människor optimalt genom att välja näringstät och energimässigt anpassad mat. Då behöver gemene man inga tillskott. Det finns dock två omedelbara problem: människor äter inte optimalt, och det finns människor som har särskilda behov som kan vara svåra att täcka till och med via minutiös kostföring. Det område som ligger mig närmast till hands att ge som exempel är idrottare, där vissa tillskott ger prestationsfördelar som vanlig kost inte nödvändigtvis ger och samtidigt innebär ett smidigare näringsintag på plats.
    Men jag håller med om att mycket nytta skulle komma av att människor i allmänhet sökte sig till en kostföring som ger den näring och energi som de behöver på individnivå.

    SB Massage&Fysträning - du menar att vi borde attackera problemet från andra hållet också, och minska konsumtionen av det vi vet är ohälsosamt? Det håller jag definitivt med om. Jag är glad för 18-årsgränsen på tobaksinköp och rökförbud på restauranger, och väntar nu med spänning på rökförbud på uteserveringarna. Och det påminner mig osökt om ett avsnitt av Danska hollywoodfruar, som jag såg härom veckan. Där sitter en kvinna i bilen på väg till sin botoxbehandling för att bli av med en rynka i pannan - och röker samtidigt som hon förklarar hur viktigt det är att se ung ut. Det väcker en del funderingar hos mig.

    gj - här gäller det att skilja mellan tillskott, functional foods och läkemedel. Tillskott är exempelvis vitaminer och mineraler, eller proteinpulver. Functional foods är exempelvis ett margarin med en särskild ingrediens som ger ytterligare hälsofördelar än enbart livsmedlet i sig självt (vilket kan diskuteras när det gäller just nämnda margarin, men det är i alla fall en kort definition av begreppet), medan läkemedel ju utgörs av grupp isolerade ämnen som kontrolleras hårdast och genomgår flera stadier för att komma ut på marknaden, och är ämnade att bota eller lindra ett givet tillstånd (t.ex. högt blodtryck) eller sjukdom (t.ex. psoriasis). Notera också skillnaderna mellan konventionella läkemedel och naturläkemedel (som också ingår i familjen läkemedel och sålunda hanteras av Läkemedelsverket) - kraven skiljer sig något åt för respektive, där bland annat den eller de exakta substanserna som bär ansvar för funktionen i ett naturläkemedel inte behöver vara identifierade).

    Om det skulle till ett funktionskrav på tillskott, måste inte det samtidigt innebära att substansen eller produkten i fråga inte längre får användas som en naturlig del av kosten, såsom du oroligt ger uttryck för. Du nämner exempelvis äppelcidervinäger, vilket jag förvisso vidhåller inte fungerar så som det ofta påstås i tillskottssammanhang, men likväl är en god ingrediens i vinägrett eller som måltidsdryck tillsammans med vatten. Det skulle garanterat fortsätta finnas vinäger i livsmedelsbutiken utan att någon jurist skulle höja på ögonbrynen. Eller ta mjölk, som innehåller förnämliga mängder BCAA. BCAA vet vi påverkar muskelproteinsyntesen positivt, och det har visats övertygande många gånger. Fortfarande kan vi dock köpa mjölk och mejeriprodukter i affären. En skillnad mellan livsmedlen i fråga och tillskotten för respektive är i det här fallet beredningsformer och graden av renhet. (Vinäger kommer på flaska i affären men i kapslar i hälsobutiken), och proteinpulver och BCAA är just pulver eller kapslar, medan mjölk och ost fortfarande är just mjölk och ost.

    Alltså: ett funktionskrav på tillskott betyder inte att källorna till en given substans kommer att försvinna som livsmedel. Det står var och en fritt att välja mellan mjölk för en tia litern och isolerade BCAA för hundra gånger det priset, för att hårdra mitt resonemang. Fungerar gör det likväl.

    Med vänliga hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  5. Det är sant det du säher. Att en idrottare kan behöva förstärka sitt kostintag med diverse kosttillskott håller jag för sant. Vidare kan det mycket väl finnas de som av olika skäl inte kan tillgodogöra sig allt kroppen behöver med mindre än med kosttillskott. Men frågan är om alla som äter kosttillskott verkligen behöver det. Kanske vore det spännande att se över sitt födointag och försöka den vägen fylla sina behov först innan man tillgriper dylika kosttillskott.
    Alltså, jag får en känsla av att det konsumeras kosttillskott i inödan i en hel del fall. Enkel kunskap inom grundläggande nutrition skulle sannolikt hjälpa fler, och vara kostnadseffektivare för individen. Detta skulle dock inte vara bra för de kosttillskottsproducerande företagen, och det är kanske där problemet ligger!

    AG

    SvaraRadera
  6. AG - mitt i prick, som jag ser det. Jag är övertygad om att många äter tillskott i onödan. Samtidigt är jag lika övertygad om att det finns människor som skulle behöva komplettera sin kost med utvalda näringsämnen under en övergångsperiod tills de får i sig den näringen med ordentlig mat istället.

    Kosttillskottsföretagen har en tendens att vara mer romantiska i sina budskap än övriga livsmedelsindustrin och Livsmedelsverket, och det är sannolikt därför som deras budskap når fram så effektivt till människor.
    Jag tror också att det är en generell beteendefråga - hur får vi människor att välja hälsosam kost?

    Tål att tänkas på.
    Den som kommer på svaren på det har inte helt osannolikt en förmögenhet att inkassera.

    Med vänliga hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  7. Anonym med kommentar 101006 - jag tog bort din kommentar. Om du vill göra reklam för ett företag kan du åtminstone ha den goda smaken att uppge ditt namn.

    Med vänliga hälsningar
    Anki Sundin

    SvaraRadera