onsdag 5 november 2014

Mjölk – det nya giftet?


Av: Anki Sundin
Mjölk har nyligen kopplats till ökad dödlighet och ökad risk för frakturer. Mjölkprodukter med mindre laktos uppvisar inte den kopplingen. Resultaten kommer från en svensk studie gjord av Michaëlsson med kollegor. (Bild lånad från allas.se)

 

Vad är det i mjölken som kan vara farligt?


Mjölk brukar förknippas med näringsämnen såsom kalcium, protein, vitamin B12 och i berikade fall vitamin D. Det är ämnen som vi behöver. Hypotesen när det gäller kopplingen till ohälsa i Michaëlsson studie är att galaktos, en beståndsdel i laktos (mjölksocker), orsakar oxidativ stress och bidrar till inflammationsprocesser. Den hypotesen kommer från djurstudier, där möss fått injektioner under huden av galaktos i mängder motsvarade 1-2 glas mjölk. Det är viktigt att komma ihåg att administrationssättet är viktigt för att kunna dra slutsatser kring hur ett ämne påverkar kroppen. Vi injicerar inte galaktos under huden, vi dricker mjölk vars mjölksocker bryts ned i magtarmkanalen till bland annat galaktos.

Inte dags att sluta med mjölkpropaganda


Karin Bojs skriver i sin artikel på DN att det nu är dags att sluta med mjölkpropagandan. På basis av Michaëlsons studie är det dock inte det, och i dagsläget finns inget vetenskapligt stöd för att mjölk skulle vara ohälsosamt.



Hon har förvisso rätt i att mejeriprodukter inte är de enda källorna till kalcium, men de torde vara de enklaste att få i sig kalcium från. Hon skriver vidare i sin artikel att det på Livsmedelsverkets hemsida står

svenska folkets vanligaste källor till detta livsviktiga mineral är mjölk, fil och yoghurt, samt ost."
och skriver vidare:
"Inte ett ord om alla grönsaker, frukter, nötter och fiskprodukter som också innehåller kalcium.”

När jag går in på Livsmedelsverkets hemsida står det: 
Andra livsmedel som innehåller kalcium är fisk, bönor, linser, nötter, frön och gröna bladgrönsaker. Växtbaserade drycker som till exempel havre- och sojadryck berikas ofta med kalcium till samma nivåer som i mjölk. Alla produkter är dock inte berikade.”

Denna artikel är dock uppdaterad per 2014-11-04, och Karin Bojs artikel publicerades två dagar tidigare. Jag kan inte svara på hur det var formulerat innan, men nu finns i alla fall en mer utvidgad syn på kalciumkällor på Livsmedelsverkets hemsida än vad Bojs uppger.



Men låt oss ta en titt på ”alla grönsaker, frukt, nötter…” som också innehåller kalcium. Mjölk innehåller 120 mg kalcium per deciliter, vilket många av de berikade ersättningsprodukterna (sojadryck, havredryck, mandeldryck osv) också gör. Låt oss för sakens skull utvidga begreppet ”grönsaker” att omfatta även bönor och linser.

  • Grönkål: 157 mg/100 g
  • Spenat: 93 mg/100 g
  • Kidneybönor, torkade, kokta utan salt: 79 mg/100 g
  • Sojabönor , torkade, kokta, utan salt: 73 mg/100 g
  • Broccoli: 62 mg/100 g
  • Kikärter, torkade, kokta med salt: 47 mg/100 g
  • Gröna ärter: 31 mg/100 g
  • Gröna linser, torkade, kokta utan salt: 26 mg/100 g
  • Bondbönor, färska, kokta utan salt: 22 mg/100 g

Grönkål innehåller alltså mer kalcium än mjölk och dess ersättningsprodukter. Utmaningen är bara att vi behöver komma upp i 800-900 mg kalcium per dag. 100 gram grönkål kan man säkert mumsa i sig om man är förtjust i grönkål, men man skulle behöva dryga halvkilot för att nå rekommendationerna. 
Per dag. 
(Om man nu skulle få sitt kalcium från bara grönkål, vilket inte är så sannolikt att man skulle sträva efter, men bara för jämförelsens skull.) (Bild lånad från ledgenomexempel.se)

Hur ligger det till med frukt, då?

Frukt ska ju också vara en källa till kalcium. Låt oss titta på några tabellvärden här också.

  • Rabarber: 140 mg/100 g
  • Aprikoser, torkade: 45 mg/100 g
  • Apelsin: 41 mg/100 g
  • Dadlar, torkade: 32 mg/100 g
  • Päron: 11 mg/100 g
  • Vindruvor: 11 mg/100 g
  • Äpple: 4 mg/100 g
  • Banan: 6 mg/100 g

Rabarber ligger i topp i det här urvalet, men vi har fortfarande samma bekymmer som med grönkålen – man ska äta väldigt mycket rabarber för att komma upp i de mängder som man enkelt når med mjölk eller någon av dess berikade ersättningsprodukter. De mängderna rabarber är heller inte att rekommendera av andra skäl. 

Och så har vi nötter och frön 

  • Sötmandel, torkad: 265 mg /100 g
  • Linfrön, torkade: 255 mg/100 g
  • Hasselnötter: 188 mg/100 g
  • Sesamfrön, torkade, utan skal: 131 mg/100 g
  • Solrosfrön, torkade: 116 mg/100 g 
  • Cashewnötter: 45 mg/100 g
  • Jördnötter, rostade, saltade: 86 mg/100 g
  • Kokosnöt: 14 mg/100 g

Nötter och frön innehåller alltså betydligt mer kalcium per 100 gram än grönsaker och frukt. Här får vi dock beakta att energiinnehållet också är mycket högre. Att komma upp rekommenderade mängder av kalcium genom att äta sötmandel kräver från 300 gram per dag om vi leker med tanken att det vore vår enda källa (vilket det aldrig ska vara), men det betyder samtidigt att vi skulle få i oss 1800 kcal bara från nötterna. Det motsvarar i runda slängar hela dagsbehovet för en kvinna med stillasittande arbete.

Kalcium i kött, fisk och ägg?


  • Nötfärs, stekt: 11 mg/100 g
  • Nöt grytbitar, rå: 6 mg/100 g
  • Lax, rå: 20 mg/100 g
  • Sej, rå: 12 mg/100 g
  • Ägg, ekologiskt, kokt: 54 mg/100 g

Dessa livsmedel bidrar alltså till vårt kalciumintag, men kommer inte i närheten av mjölk eller dess ersättningsprodukter när det gäller just kalcium.


Källa för samtliga tabellvärden: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2014-10-30.

Ersättningsprodukter för mjölk


Jag hade förmånen att medverka i Nordegren och Epstein i P1 igår.

där vi jämförde havre-, soja, ris- och mandeldryck med varandra. (Inslaget ligger på ca 30 min in i avsnittet.) En kort sammanfattning av det jag bidrog med i detta avsnitt kan du utläsa av tabellen nedan.

Jämförelse ersättningsprodukter


Dryck
Protein
Socker
Kalcium
Vitamin D
Pris
Havredryck
berikad
0,6
Ej tillsatt
120 mg
D2: 0,75 ug
13,50
Havredryck, choklad
1
Tillsatt
120 mg
D2: 1,5 ug
18,50
Soja berikad
3
Tillsatt
120 mg
D2: 0,75 ug
14,95
Risdryck, berikad
Ej till barn under 6 år pga tungmetaller
0,1
Ej tillsatt
120 ug
D2: 0,75 ug
19,95
Mandeldryck

0,5
Tillsatt
120 ug
D2: 0,75 ug
24,95



Sojadryck kommer närmast mjölk när det gäller protein, men i övrigt är även de andra jämförbara när det gäller kalcium och D-vitamin. Den övriga näringsprofilen är inte medtagen i den här jämförelsen. Det är viktigt att påpeka att vi ju inte måste dricka mjölk eller äta mejeriprodukter för att åstadkomma en fullvärdig kost. Det går utmärkt att välja en mjölkfri kost om man så behöver eller önskar.

Mjölk är mer än näring


Att bara prata näringslära idag blir inte komplett om man inte också tar upp något om klimat- och miljöpåverkan. För många är den djuretiska aspekten också en viktig faktor vid valet av livsmedel och vilket märke eller sort man väljer. (Bild lånad från miljoforskning.formas.se)



Mjölk kostar, så är det bara. Kor producerar växthusgaser och de kräver foder och annan omsorg som har ett klimat- och miljömässigt pris. Av det skälet är det viktigt att sätta denna kostnad i relation till vad vi får. Är det försvarbart att dricka mjölk ur ett klimat- och miljöperspektiv i förhållande till den näring vi får för det? För att besvara den frågan har en svensk-amerikansk forskargrupp tagit fram NDCI-indexet (nutrient density climate impact), som visar att svensk mjölk är mycket effektiv sett till klimatpåverkan per liter mjölk. Förklaringen är mångdimensionell, men innefattar inte minst det faktum att svenska mjölkkor inte äter soja i samma utsträckning som kor i andra länder, att vårt klimat är mycket bra för odling av de grödor vi istället ger korna att äta och att de själva kan gå och beta. Här kommer även betydelsen av öppna landskap in i bilden. Klimatpåverkan per liter producerad mjölk är därmed låg jämfört med i många andra länder, inte minst USA och Nya Zeeland. Jag har skrivit om NDCI-indexet och hur klimatvänlig mjölk egentligen är.


Läsk och godis är klimat- och miljöovänligt


Sett till vad vi får för näring är läsk, godis och liknande så kallad utrymmesmat värdelösa och därmed också klimat- och miljömässigt tvivelaktiga. Det kostar mycket att framställa dem, men de ger inget tillbaka i form av bra näring. Det är en viktig aspekt att ta hänsyn till i diskussionen, även om ingen kanske på fullt allvar dricker mjölk istället för att äta godis – det är underförstått. (Bild lånad från close2u.nu)

Klimat och miljö kräver näringslära för att bli komplett


Det är mycket välkommet att klimat- och miljöaspekterna ligger så högt på agendan när vi diskuterar allehanda problem idag. I samband med livsmedelsproduktion och näringslära är det sedan ett måste att expertisen inom klimat och miljö också kompletteras med expertis inom näringslära. Att producera livsmedel innebär ofrånkomligt en klimat- och miljöpåverkan, och därför måste vi vara på det klara med vilka val som är bäst. Men bäst innebär inte bara låga utsläpp, mindre resurskrävande processer och så vidare. Vi kan inte ersätta ost med gurka bara för att gurka kostar mindre att producera ur ett klimat- och miljöperspektiv än ost.

Vad kostar berikningen?


Många av oss inom professionen pratar gott om berikning som fenomen. Inte minst är berikningen av mjölk med D-vitamin något som har lett till att intaget av detta viktiga näringsämne har ökat i befolkningen. Något som dock är oklart är hur själva berikningssubstanserna påverkar klimat och miljö. Det är något vi idag har mycket begränsad kunskap om och är en av de faktorer som Annika Smedman på LRF poängterar när jag pratar med henne om det här.

Några svårigheter i studien


Till sist vill jag bara plocka upp några svårigheter med epidemiologiska studier, som Michaëlssons är en av. Att genomföra helt vattentäta studier på befolkningsnivå är omöjligt. Det finns alltid luckor och fallgropar, hur bra metodiken än är. Att det därför finns sådana även i Michaëlssons undersökning är inget oväntat och kritiken av den är inget annat än sådan som skulle ha framhållits oavsett resultatet den hade burit med sig.



Det är viktigt att identifiera svårigheter och komplicerande faktorer i studier för att dra lärdom och bilda sig en så objektiv syn på det fenomen som undersöks som möjligt.

I alla kostundersökningar som görs av den här storleken – över 100 000 människor har deltagit – används så kallade Food Frequency Questionnaires. Det är formulär som man får fylla i om hur ens kostvanor ser ut nu eller har sett ut historiskt. I det här fallet besvarade deltagarna i studien frågor kring det gångna årets kostvanor i form av si och så många portioner per dag eller per vecka. Noggrannheten blir alltså därefter, men det gäller ju alla studier av det här slaget.



Mjölkintag var kopplat till frakturrisk hos kvinnor, men inte hos män, samt en ökad dödlighet. Dock är det viktigt att påpeka att den här typen av studier alltså inte kan identifiera orsak och verkan, utan bara fenomen som samvarierar. Detta är alltså ingen studie som förklarar varför mjölk och ökad frakturrisk går hand i hand, om de ens gör det.

Sammanfattning


Mjölk och mejeriprodukter är näringsrika, särskilt de som är D-vitaminberikade är mycket bra källor till näring. Ersättningsprodukter i form av kalcium- och D-vitaminberikad t.ex. soja- och havredryck är jämförbara med mjölk ur de kanske viktigaste näringsperspektiven, även om den totala näringsprofilen i mjölk fortfarande är överlägsen. Mjölk är alltså inte något nytt gift, eller gammalt heller, för den delen. Vi ska alltid vara ödmjuka inför det faktum att vi aldrig vet allt, och tids nog kan det komma undersökningar som får oss att överväga huruvida rekommendationer och kostråd behöver ändras. Så har skett tidigare, och kommer att fortsätta att ske. Men i dagsläget finns, så vitt jag bedömer det, ingen anledning att vara orolig för att dricka mjölk ur ett hälsoperspektiv. Mjölk är alltså inget gift. Om någon på allvar trodde det.



Relaterade artiklar på bloggen:

Källor

Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas version 2014-10-30. Tillgänglig från http://www7.slv.se/Naringssok/

Michäelsson K et al. Mjölk kopplas till ökad dödlighet. BMJ 2014;349:g6015. Tillgänglig från http://www.bmj.com/content/349/bmj.g6015




Andra media som skrivit om studien:

SVT: Mjölkdrickande kopplat till ökad dödlighet. Tillgängligt från: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet






1 kommentar:

  1. Hej! jag funderar över hur klimatsmart det är med kosttillskott. I Sverige verkar det som omsättningen av proteinpulver, ganiners, aminosyror osv är stor. Men jag hittar inget skrivt om miljöpåverkan. Är de miljösmarta?

    SvaraRadera