Visar inlägg med etikett Tillagning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tillagning. Visa alla inlägg

tisdag 12 maj 2009

Så påverkar tillagning din mat (3/3): Kokning, stekning, mikro...

Text: Mela Pettersson, NGruppen

Vitaminer och mineraler påverkas av tillagning, liksom flera andra näringsämnen. Så hur påverkas näringen i maten när vi steker eller kokar den? Detta är Mela Pettersson tredje och sista del i en serie inlägg om hur tillagning påverkar vår mat.

Första delen här: För- och nackdelar med tillagning

Andra delen här: Tillagning och protein, kolhydrater och fett


Kokning

När du kokar vegetabilier, spricker stärkelsekornen och vatten tränger in. Det gör att kroppen lättare kan bearbeta stärkelsen. Kokningen gör också cellväggar mjukare, förändrar färgämnen och denaturerar proteinerna i livsmedlet. Den största nackdelen med kokning är att vitaminer och mineraler hamnar i kokvattnet.

Kokning ger särskilt stora förluster av vitamin C, vitamin B12, vitamin K, tiamin, riboflavin och folat. Man undersökte hur kokning, ångkokning och stekning av kronärtskocka påverkade antioxidantinnehållet – och visade att biotillgängligheten av näringsämnena ökar mycket, men att innehållet av flavonoider minskar något (särskilt med stekning) (2).

När det gäller de vattenlösliga vitaminerna (B- och C-vitaminer) så är den största risken att de försvinner i kokvattnet. De är också känsliga för syre, värme, ljus och surhetsgrad. För de fettlösliga vitaminerna A, D och E handlar det främst om nedbrytning genom oxidation.

När livsmedel hålls varma under en längre tid sjunker halten vattenlösliga vitaminer successivt. Mineraler förstörs inte av tillagningsprocesser, men kan läcka ut i kokvattnet, och här är kalium särskilt känsligt. För att minimera dessa förluster så kan du använda kokvattnet i matlagningen, till exempel genom att göra en soppa (1).

Ångkokning

Ångkokning anses generellt vara skonsammare än vanlig kokning. När du ångkokar till exempel broccoli förlorar den 22 % av vitamin C, medan vanlig kokning gör att 34 % av vitamin C försvinner (3).

Stekning, grillning och wokning

När du steker något sker en så kallad maillardreaktion i ytskiktet. Det är en kemisk reaktion mellan kolhydrater och aminosyror. Rektionen är ansvarig för uppkomsten av den bruna färgen och ger dessutom smak- och doftförstärkning.

Maillardreaktionen sker när du steker fisk i en stekpanna, grillar en köttbit eller bakar bröd i ugnen. Denna rektion gör att aminosyran lysin blir biologiskt otillgänglig, och kan inte längre ingå i vår metabolism som byggsten till nya proteiner.

När du upphettar ett livsmedel kraftigt kan det också bildas nitrosaminer - en grupp kemiskt besläktade, kväveinnehållande föreningar som i djurförsök har visat sig ha cancerframkallande effekter. Detta är anledningen att du bör undvika att steka vid onödigt hög temperatur eller grilla över öppen eld. När du steker bacon hårt kan nitrosaminer också bildas från nitritet i livsmedlet. Stekning är för övrigt den metod som förstör grönsaker mest (3).

Wokning
är egentligen en snabb stekprocess – men eftersom den är just snabb är den mer skonsam än vanlig stekning.

Tillagning i mikrovågsugn

Enligt Livsmedelsverket är det ingen skillnad på innehållet av näringsämnen i mat som lagats eller värmts i mikrougn och mat som lagats på andra sätt. Faktum är att mikrovågsugnen snarare har visat sig vara lika skonsam som konventionell tillagning (5).

Det finns också undersökningar som visat att bacon som tillagats i mikrovågsugn innehåller betydligt mindre mängd cancerogena nitrosaminer än vad stekt bacon gör (6).

Att mikrovågsugnen visat sig vara skonsammare jämfört med andra tillagningsmetoder beror på att den värmer snabbare och effektivare, och att näringsämnen därför inte hinner brytas ned lika mycket.

Det ska nämnas att det inte finns några belägg för att själva mikrovågorna skulle göra maten ohälsosam. I en del sammanhang hör vi påståenden om att maten skulle bli radioaktiv eller på annat sätt skadlig för oss av att bli mikrad, men det stämmer inte. Läs gärna Medvetenskaps-bloggens välskrivna inlägg om detta här.

Referenser

(1) J Nutr Sci Vitaminol (Tokyo). 1990;36 Suppl 1:S25-32; discussion S33. Cooking losses of minerals in foods and its nutritional significance.

(2) J Agric Food Chem. 2008 Sep 24;56(18):8601-8. Effects of different cooking methods on antioxidant profile, antioxidant capacity, and physical characteristics of artichoke.

(3) J Food Sci. 2007 Mar;72(2):S130-5. The influence of processing and preservation on the retention of health-promoting compounds in broccoli

(4) J Agric Food Chem. 2008 Jan 9;56(1):139-47. Epub 2007 Dec 11. Effects of different cooking methods on nutritional and physicochemical characteristics of selected vegetables.

(5) Nutrition & Food Science. 1995; 95(4): 8-10.. Nutritional effects of microwave cooking.

(6) Food Chem Toxicol. 1989 May;27(5):295-9. Formation of N-nitrosamines in microwaved versus skillet-fried bacon containing nitrite.

fredag 8 maj 2009

Så påverkar tillagning din mat (2/3): Protein, fett och kolhydrater

Text: Mela Pettersson, NGruppen

Att matens kvalitet förändras på olika sätt när vi tillagar den känner många till. Men vad händer egentligen med näringen i maten när vi steker eller kokar den? Detta är andra delen av Mela Petterssons inlägg där hon går igenom våra vanligaste tillagningsmetoder och förklarar vad som händer. I detta inlägg kan du läsa mer om vad rykpunkt är och hur protein, kolhydrater och fett påverkas av tillagning.


Första delen här: För- och nackdelar med tillagning

Tredje delen här: Kokning, stekning, mikro...


Protein, fett och kolhydrater

Vid tillagning påverkas även upptaget av våra makronutrienter, alltså protein, fett, kolhydrater – ofta till det bättre. Det beror på att tillagningen gör cellväggarna mjukare och ökar livsmedlets biotillgänglighet.

Proteiner
koagulerar om de upphettas eller påverkas av vissa enzymer. Äggvita koagulerar (stelnar) vid 70°C – men även om du skulle äta äggvitan rå så koagulerar den i magsäcken. När proteinet denaturerar ökar tillgängligheten av aminosyrorna – och kroppen kan ta upp och använda dem. Dock blir inte upptaget av protein från rått ägg lika bra som från tillagat ägg. Läs gärna mer om detta i Nicklas Neumans inlägg på Traninglara.se.


Fett består ju av flera olika sorters fetter, och de påverkas olika av värme beroende på mättnadsgrad. De fleromättade fettsyrorna tål inte höga temperaturer särskilt bra och passar därför bäst att använda kalla.


De enkelomättade fettsyrorna tål höga temperaturer bättre – om du steker på relativt låg temperatur (upp till 180 grader) går det bra att använda till exempel rapsolja eller olivolja.


Ytterligare en faktor som spelar in här är rykpunkten, det vill säga den temperatur då oljan börjar ryka och brytas ned. En olja med hög rykpunkt klarar därför höga temperaturer bättre än en olja med låg rykpunkt. På grund av detta är rapsoljan lite tåligare är olivolja, trots att den innehåller mer fleromättade fettsyror. (Dock bör vi ändå undvika att hetta upp olja till mycket höga temperaturer, eftersom det påverkar de sköra fettsyrorna och andra ämnen i oljan negativt.)

Olivolja

  • Mättat fett: 14%
  • Enkelomättat fett: 79%
  • Fleromättat fett: 7%
  • Rykpunkt 190 grader

Rapsolja

  • Mättat fett: 6,3%
  • Enkelomättat fett: 56,4%
  • Fleromättat fett: 40,6%
  • Rykpunkt 230 grader

De mättade fetterna är mer värmetåliga och fungerar bra även i relativt höga temperaturer. Det gör att smör fungerar utmärkt att steka i.


När det gäller kolhydrater finns de också i många olika former; monosackarider (som glukos), disackarider (som laktos), eller polysackarider/stärkelse (som amylos). Just stärkelsens tillgängligheten ökar generellt av tillagning genom att stärkelsekornen binder in vatten.


Fortsättning följer

söndag 3 maj 2009

Så påverkar tillagning din mat (1/3): För- och nackdelar

Text: Mela Pettersson, NGruppen


Hur påverkas näringen i maten när vi steker eller kokar den? Är det bra eller dåligt med avseende på näringsinnehållet att alls tillaga maten vi äter? Och vilket fett är bäst att steka i?

I den här inläggsserien går Mela Pettersson igen vad som händer när du kokar, steker, använder mikrovågsugn, ångkokar, wokar eller friterar mat. I detta inlägg kan du läsa om för- och nackdelar med tillagning. (Bilden lånad från www.stcloudstate.edu)


Temperaturer vid olika tillagningsmetoder

Nästan allt vi äter är värmebehandlat på ett eller annat sätt. Att det händer något med livsmedel som upphettas är lätt att förstå – de ändrar färg, konsistens, doftar annorlunda och smakar annorlunda.


Olika temperaturer för tillagning

Wokning 170–180°C

Stekning 150-180°C

Fritering 170-190°C

Kokning 100°C


Fördelar med tillagning

Vissa tillagningsprocesser gör att vi lättare kan tillgodogöra oss näringsämnena. Det gäller exempelvis betakaroten i morötter, lykopen i tomater och stärkelse i potatis, som blir lättare tillgängligt för kroppen efter tillredning. (Bilden lånad från www.fruktogront.se)


Andra fördelar med att tillaga maten är att mikroorganismer (bakterier, svampar, parasiter) dör – vilket ökar hållbarheten. Det finns dessutom växter som innehåller giftiga ämnen och som urlakas eller bryts ned till acceptabel låg nivå vid upphettning eller vid kokning. Ett bra exempel här är svamp som man förväller (murklor som ses som en delikatess, men som är giftiga om man äter dem råa).


Nackdelar med tillagning

Dock är inte tillagning enbart positivt. När du kokar maten förstörs vissa ämnen eller lakas ur och hamnar i kokvattnet, till exempel vattenlösliga vitaminer. Vid stekning och rökning av livsmedel kan det bildas giftiga ämnen. Här talar man mycket om akrylamid, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), stekytemutagener och N-nitrosoföreningar (NOC).

Läs mer om detta på Livsmedelsverkets hemsida, direktlänk här.


Fortsättning följer:

Del 2 - Så påverkar tillagning din mat - Protein, fett och kolhydrater

Del 3: Så påverkar tillagning din mat - Kokning, stekning, mikro