Mjölk - livsmedel för människor eller inte?

Som nog ingen med intresse för kost- och näringslära missade så uppmärksammades idag en studie som påvisat ett samband mellan mjölkkonsumtion och hälsofara. Jag hade förmånen att medverka i en intervju genom SVT Nyheter, Mjölk fortfarande ett bra livsmedel. 

Extrem rawfood inte för barn

URplay sände nyligen Rawfood inför rätta, en mycket upprörande dokumentär om en kvinna som låter sin minderårige son följa en extrem variant av rawfood. Hon lär honom att varm mat är gift för kroppen och att det orsakar cancer. Själv går hon på "rawfood events" och lyssnar på självutnämnda pseudoexperter med tydlig sektvarning på sin gloria, och får sig till livs att kalcium är orsaken till kronisk inflammation. Tydligen försvinner smärta om man bara sparkar av sig skorna och går omkring på gräset en stund också.

Vuxna kan välja själva, men inte barn

Människor är fria att välja vilken kostregim som helst, må det vara rawfood, LCHF, paleo eller något annat. Och en väl avvägd kost kan, i princip oavsett regim, vara fullgod även om energitillgängligheten i rawfood kan vara en utmaning för den som har ett högt energibehov. Detta oaktat är det rent provocerande när någon tvingar på ett barn en kost som är så energi- och näringsfattig att han i tonåren ligger efter i tillväxten, om vi får utgå från att det som sägs i dokumentären är sant.

Rawfood mer än frukt och grönt

Rawfood måste inte vara ofullständig. Eftersom "frukt och grönt" innefattar fler livsmedel rent botaniskt än begreppet frukt och grönsaker i allmänna ordalag ingår bönor, linser, ärter och nötter i en regelrätt rawfood-regim. Det går att tillaga livsmedel på låg värme under längre tid än annars och fortfarande hålla sig inom ramen för det som följare av denna kost anser vara rawfood. Tillskott av några näringsämnen skulle behövas för att komma upp i rimliga mängder, inte minst av D-vitamin, B12-vitamin och essentiella fettsyror, men i stort överlever man gott och väl på rawfood som det verkar. Men den kost som serveras pojken i det här programmet, av sin uppenbart utmärglade och på rawfood-smoothies fastande mor, är inte tillräcklig - om vi återigen utgår från vad den riktiga expertisen i dokumentären hävdar är sant.

pH-reglering inget hållbart argument

Naturligtvis blir vi här också matade med löjeväckande argument om lagad mat som att den är surgörande. pH-regleringen är mycket hårt reglerad och syranettot beror på vad man väljer för livsmedel, inte huruvida maten är tillagad eller inte.

Att vi sedan har ett beteenderelaterat problem i form av att mamman i programmet vill lägga en del av ansvaret på sin son och att hon vill isolera honom ytterligare från omvärlden genom att ta honom ur skolan för hemundervisning istället är en annan sak som jag kan ha tankar om men som jag överlåter åt expertisen på området att uttala sig om. En veterinär kanske kan reda ut huruvida man kan fasta bort en ögoninfektion hos en hund samtidigt, också. Själv är jag skeptisk.

Relaterade artiklar på NGruppens blog
pH-purist eller köttätare

Hyperaktivitet och socker

Av: Anki Sundin, NGruppen

I Sverkers stora strid, avsnitt 2, diskuteras socker och fetma. Det mesta som sades där är väl redan sönderdiskuterat i andra forum, så jag tänkte göra ett kort nedslag i ett område som ofta tycks tas upp på lekmannanivå: socker och hyperaktivitet.

Hyperaktiv inte samma sak som uppspelt
Claude Marcus, fetmaforskare, påpekar att det är en myt att socker orsakar hyperaktivitet. I samma stund hörs missbelåtna kommentarer från publiken, där någon tydligen inte håller med. Så låt oss klargöra frågan så att inte den behöver ligga till grund för fler missförstånd:

De kriterier som ska uppfyllas för att klassas som hyperaktiv hittar vi i det internationella diagnosprotokollet DSM IV (http://www.ldawe.ca/DSM_IV.html).

En doktor som använder begreppet hyperaktiv avser sannolikt det kluster av beteenden som beskrivs i detta diagnosprotokoll (se nedan).

En lekman använder begreppet friare och kanske skulle kalla ett barn för hyperaktivt bara det blir lite uppspelt. Att bli ”uppspelt” är därmed inte samma sak som att vara hyperaktiv. Sålunda har Claude Marcus rätt när han säger att det är en myt att man blir hyperaktiv av socker, vilket han har stöd för i forskningen (Kim Y, Chang H, 2011; Krummel et al 1996).

Däremot finns det många föräldrar som kan vittna om att barnen snurrar upp rejält när de får sitt lördagsgodis. Ingen har fel här - problemet ligger i att olika personer använder ett begrepp på olika sätt.

Hyperaktivitet, saxat ur DSM IV-TR
(a) often fidgets with hands or feet or squirms in seat


(b) often leaves seat in classroom or in other situations in which remaining seated is expected


(c) often runs about or climbs excessively in situations in which it is inappropriate (in adolescents or adults, may be limited to subjective feelings of restlessness)


(d) often has difficulty playing or engaging in leisure activities quietly


(e) is often “on the go” or often acts as if “driven by a motor”


(f) often talks excessively

Jag har skrivit om socker och hyperaktivitet i min bok Sockerberoende - söt fantasi eller bitter verklighet. Läs mer om innehållet på NGruppens hemsida och gör din beställning direkt via mail: anki.sundin(at)ngruppen.se.

Referenser
Kim Y, Chang H. Correlation between attention deficit hyperactivity disorder and sugar consumption, quality of diet, and dietary behavior in school children. Nutr Res Pract. 2011 Jun;5(3):236-45. Epub 2011 Jun 21.

Krummel DA, Seligson FH, Guthrie HA. Hyperactivity: is candy causal? Crit Rev Food Sci Nutr. 1996 Jan;36(1-2):31-47.

DSM IV-TR för Hyperaktivitet: https://www.msu.edu/course/cep/888/ADHD%20files/DSM-IV.htm

Relaterade artiklar på NGruppens blogg
Byta läsk mot broccoli?
Sockerskatt en del av lösningen?
Söt skatteväxling under luppen igen

"Fet mjölk bättre än lättmjölk" Påståenden och svar kring mjölk och berikning.

Text: Anki Sundin, NGruppen
Är standardmjölk bättre än lätt- och mellanmjölk? Ska barn i skola och förskola få standardmjölk eller inte? Och vilken mjölk är mest naturlig? Dessa frågan diskuteras ihärdigt i olika sammanhang. Här kommer några påståenden med svar på tal:

"Standardmjölk är naturligare."
-Fetthalten i standardmjölk är 3%. Det är inte den fetthalten som mjölken har direkt från kon. Den varierar snarare kring 4%. Standardmjölk är alltså lika bearbetad som lätt- och mellanmjölk med avseende på fetthalten.

"Standardmjölk innehåller inga tillsatser, men det gör den andra mjölken."
-Lätt- och mellanmjölk är berikade med D-vitamin och ibland A-vitamin. Inga andra tillsatser finns i mjölken.

"Standardmjölk innehåller naturligt D-vitamin och är därför nyttigare."
-Oberikad mjölk är ingen bra källa till D-vitamin överhuvud taget. Standardmjölk innehåller inte mer än 0.02 ug D-vitamin per deciliter, att jämföra med de 0,45 ug som lätt- och mellanmjölk innehåller tack vare berikningen.

”Det är konstgjort D-vitamin som används vid berikning.”
-D-vitaminet kommer från fårull. Det är alltså ingen syntetisk produkt per se. Formen är kolekalciferol, som finns i maten och är den form av D-vitamin som kroppen använder sig av.

”Standardmjölk är bättre för barn.”
-Eftersom standardmjölk är fetare än lätt- och mellanmjölk, så serveras inte den längre i skola och förskola. (Det finns säkert undantag på sina håll.) Det beror på att barn överlag får i sig mer energi än de behöver idag, vilket ofelbart leder till övervikt. Att skylla barns övervikt på standardmjölk och ”riktigt smör” är dock att sila mygg och svälja kameler - det är sannolikt utrymmesmaten och begränsat med fysisk aktivitet som ligger till grund för detta eskalerande problem, men skola och förskola drar sitt strå till stacken genom att servera näringstät och något mindre energität mat. Det är för övrigt med den nya skollagens inträde förra året lagstadgat att den mat som serveras ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer, vilket inte lämnar något utrymme för enskilda skolor eller kommuner att själva avgöra frågan om vilken sorts mjölk som ska finnas i matbespisningen.

Dessutom är inte standardmjölken D-vitaminberikad, vilket blir ett problem eftersom det kan vara svårt för många att nå upp till den mängd som rekommenderas på befolkningsnivå.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:

Svårt att få i sig D-vitamin

13 liter lättmjölk inte nödvändigt för D-vitaminbehovet

LCHF och vitamin D-upptag

GI-mellanmål - skulle det vara extra nyttigt för barn?

I SvD:s artikel GI-mellanmål för barn har Tastelines dietist samlat ihop ett antal mellanmål som hon tycker är lämpliga för barn. Vad sägs om äppeldricka med kanel (varm eller kall äppeljuice), choklad- och banansmoothie med hackade jordnötter och kokos (”nyttig djungelsmoothie”) eller ”detoxmellis” (keso med banan och aprikoser). (Bilden lånad från clarholm.se)

Är det här ”GI-mellanmål” som är särskilt lämpliga för barn? Som ett glas äppeljuice - mättar det? Och menar Tasteline att ett glas juice innehåller så mycket näring att det lämpar sig för någon att ta det som mellanmål, med eller utan kanelstång?

Choklad- och banansmoothien behöver inte vara fel, men måste vi vänja barnen vid att till och med mellanmålen ska smaka choklad? Vad sägs om att hålla oss borta från sötman för de små så länge det går och därmed undvika att locka fram sockertrollen i dem?

Det enda mellanmålet som verkar hyfsat sansat här är keson med frukt. Men vad som är ”detox” med detta låter jag vara osagt.

Det är klart att barnen ska få mellanmål, men det bör vara näringsrika livsmedel i största allmänhet, gärna fritt från choklad (i det här fallet kakao som säkert galant gifter sig med banan och kokos i samma recept) och helst ha rimliga namn. Kan vi inte frångå det misshandlade begreppet GI och börja prata näring istället, och varför ska barn äta något som heter ”detox”?

Hyperaktivitet hos barn orsakas av socker?

Text: Anki Sundin, © NGruppen

Föräldrar hävdar ibland att deras barn blir ”hyperaktiva” av att äta socker. I DN:s och Allt om barns artikel "Barn blir hyperaktiva av julgodiset" samt Aftonbladets "Barnen blir inte galna av julgodis" menar dietisten respektive de två läkarna i fråga att det inte finns några studier som stödjer detta påstående.

Och mycket riktigt - tittar man i den vetenskapliga litteraturen med sökorden ”sugar hypersensitivity children”, hittar man inte mycket som stödjer detta. Den så kallade Feingold-teorin, som säger att barn får beteendestörningar av socker, är inte särskilt högt ansedd bland forskare utan har förkastats gång efter gång.

Jag tror dock att vi här har ytterligare ett semantiskt problem – när föräldrar i det här sammanhanget beskriver sina barn som hyperaktiva hör professionen många gånger ADHD. Hyperaktivitet för en förälder betyder nog snarare ”sprallig”, ”extra livlig” och kanske ”momentant oregerlig”. Men det uppges att det beteendet går över när ”sockret har gått ur kroppen”.

Varje gång jag läser en artikel där det sannolikt föreligger ett semantiskt problem blir jag påmind om hur viktigt det är att vi kommunicerar så att vi förstår varandra. Ett begrepp behöver inte betyda samma sak för alla i en diskussion, och där startar ett missförstånd som måste redas ut innan diskussionen kan komma fram till en konklusion.

Vi måste alltså vara öppna för att alla människor i en diskussion kanske inte har samma referensramar eller använder ett givet begrepp på ett sätt som en medlem ur den berörda professionen skulle göra. Hyperaktivitet i det här fallet skulle således inte alltid behöva betyda hyperaktivitet per definition, utan kanske snarare betecknar ett barn som föräldrarna upplever som osedvanligt energiskt just i den stunden.

Exempel på studie kring Feingoldteorin:
Krummel DA, Seligson FH, Guthrie HA. Hyperactivity: is candy causal? Crit Rev Food Sci Nutr. 1996 Jan;36(1-2):31-47.

Maten kan göra barnen sjuka: fettsnål barnmat osund

Välmenande föräldrar ger tydligen sina barn lättprodukter, lightprodukter och viktväktarmat… Men fettsnål barnmat kan vara ohälsosam för ditt barn. Människors rädsla för fett återspeglas i den barnmat på burk som finns att köpa idag. Många oroliga föräldrar undrar vad de ska ge sina barn, och mitt svar blir alltid: Barn ska ha ”riktig”, hemlagad mat. Barn behöver inte, och ska heller inte ha, lättprodukter, lightprodukter eller fettsnåla luncher och middagar. De ska heller inte dricka saft eller äta godis var och varannan dag. Standardmjölk och vatten är bra måltidsdrycker, och vatten är det vi ska lära barnen att dricka för att släcka törsten mellan måltiderna.

I dagens artikel Larm: Maten kan göra barnen sjuka, publicerad i Allt om Barn, står att läsa hur fettsnål barnmat kan vara ohälsosam för barn. All barnmat är inte dålig, är dock viktigt att påpeka, och du ska inte behöva ha dåligt samvete om du då och då ger dina småbarn burkmat. Men ett bra tips är att du helt enkelt lagar ordentlig mat och kör den i en mixer. Då vet du precis vad ditt barn får i sig.

Bra fett gör ditt barn smart
Barn behöver energin i fett för att kunna växa ordentligt. Lika viktigt är det att de får i sig rätt typ av fettsyror. Hjärnan och centrala nervsystemet är uppbyggt av fett, och genom att titta på färgen kan man se att det finns vit hjärnmassa och grå hjärnmassa.

Den grå hjärnmassan utgörs av nerver som omges av speciella fettsyror, bland annat DHA. Denna fettsyra finns endast i animaliska produkter och framför allt i fet fisk. Om nerverna inte omges av tillräckligt mycket "rätt" fett, saktar nervsignalerna ned. Det har man kunnat visa i undersökningar som gjorts på barn till mödrar som ätit vegankost under graviditeten. Dessa barn föds med en sämre kognitiv förmåga, det vill säga långsammare hjärnaktivitet för att uttrycka det krasst, än barn till mödrar som ätit blandkost under graviditeten. Barn som får för lite av rätt fettsyror presterar inte lika bra i intelligens- och reaktionstester som barn som äter vad de behöver för sin tillväxt och utveckling.

Rätt fett, men inte nödvändigtvis kosttillskott
Hjärnans och centrala nervsystemets omsättning av fettsyror är mycket viktig för både utveckling och beteende. Däremot är nitiska hälsokostförsäljares försök att sälja fiskolja till föräldrar för att ”barnen inte ska få ADHD” mycket tragiskt och sprunget ur övertolkade studieresultat som visar att rätt fettsyror i rätt mängd är nödvändiga för koncentration, inlärning och beteende.

Så hittar du rätt fett
Barn behöver fett. Ät själv bra fett när du ammar, och fortsätt att ge ditt barn bra fettsyror genom att laga bra mat. Osockrade standardprodukter, kött, ägg, mjölk och fisk, grönsaker, frukt och andra vegetabilier är en generell plattform av bra livsmedel som människan behöver äta, stor som liten.

Tips om mat till barn

• Undvik barnmat som innehåller härdat fett och socker.
• Laga gärna barnmat själv, som du sedan mixar till rätt konsistens.
• Servera standardprodukter till de små barnen.
• Vänta så länge som möjligt med att introducera godis, läsk och saft, och var restriktiv med att låta ditt barn äta sådant. Matvanorna från tidig ålder håller ofta i sig upp i vuxen ålder.