Visar inlägg med etikett Kaffe. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kaffe. Visa alla inlägg

söndag 21 september 2014

Får det vara en kopp kaffe?


Text: Anki Sundin, NGruppen
Fråga: Kaffe innehåller antioxidanter. Men blir det någon skillnad om man mal sina bönor själv? Här kommer en fråga från en läsare.

Hej! Jag undrar om du vet om det finns någon information om att andelen antioxodanter i kaffe skulle öka om man använder hela bönor, mal själv och brygger kaffe direkt efter?

Svar: Antioxidantnivåerna i kaffe är i stor utsträckning kopplad till bland annat rostningsgraden. Det är i själva rostningsprocessen som en stor del av de antioxidanter som finns i kaffe bildas (Bekedam et al 2008) och det verkar som om mediumrostat kaffe innehåller en större mängd antioxidanter än mörkrostat. (Bilden lånad från kaffezmurfen.blogg.se)

Därför skulle jag i första hand säga att rostningsgraden är en viktigare faktor än om man köper rostade bönor, maler själv och brygger direkt. Det köpta kaffet är ju också vakuumförpackat och det bevarar mycket antioxidanter eftersom det då är skyddat från syret i luften. När du sedan har öppnat förpackningen och kaffet får stå i kontakt med luft, är det dock sannolikt att antioxidantnivåerna skulle kunna förändras något, särskilt om det får stå väldigt länge.

Jag har inte hittat någon studie på just hur syreexponeringen förändrar antioxidantnivåerna i kaffe över tid. Däremot är det rimligt att anta, att om du maler endast det kaffe du ska brygga för varje tillfälle så kan antioxidantnivåerna i det kaffet vara något högre än det skulle vara om du skulle brygga kaffet på färdigmalet kaffe som stått i en öppnad förpackning en längre tid.

Samtidigt skulle jag dock vilja flagga för att dessa slutsatser med all säkerhet inte har någon praktisk betydelse för oss i vardagen, även om det kan vara intressant att diskutera dem på ett teoretiskt plan. Skälet till att jag har denna uppfattning är att det är så många andra faktorer som påverkar vårt antioxidantintag från just kaffe. Olika kaffesorter har olika antioxidantinnehåll och olika proportioner av de olika antioxidanterna, vilket kanske i sig är en så stor felkälla att det är helt oväsentligt om vi mal själva eller köper färdigmalet.

Dessutom kan det på praktisk nivå också finnas skäl att beakta vad vi intar tillsammans med kaffet. En del har mjölk i (vilket i sig påverkar upptaget av antioxidanter), andra använder socker, och några äter kaffebröd till. Om vi rekommenderar folk att dricka kaffe för att det är nyttigt, kanske det finns en "risk" att vi i allmänhet börjar äta mer raffinerade kolhydrater i form av socker och fikabröd. Raffinerade kolhydrater bidrar i sig till en ökad belastning av fria radikaler, vilket då skulle kullkasta det rationella i tanken med att mala sitt eget kaffe för att eventuellt få det extra antioxidantrikt.

Referens:
Bekedam EK, Schols HA, Cämmerer B, Kroh LW, van Boekel MA, Smit G. Electron spin resonance (ESR) studies on the formation of roasting-induced antioxidative structures in coffee brews at different degrees of roast. J Agric Food Chem. 2008;56(12):4597-604.

lördag 15 maj 2010

Kaffe - nyttigare om man mal själv? Frågor & Svar

Text: Anki Sundin, NGruppen
Kaffe innehåller antioxidanter. Men blir det någon skillnad om man mal sina bönor själv? Här kommer en fråga från en läsare.

Hej! Jag undrar om du vet om det finns någon information om att andelen antioxodanter i kaffe skulle öka om man använder hela bönor, mal själv och brygger kaffe direkt efter?

Svar: Antioxidantnivåerna i kaffe är i stor utsträckning kopplad till bland annat rostningsgraden. Det är i själva rostningsprocessen som en stor del av de antioxidanter som finns i kaffe bildas (Bekedam et al 2008) och det verkar som om mediumrostat kaffe innehåller en större mängd antioxidanter än mörkrostat. (Bilden lånad från kaffezmurfen.blogg.se)

Därför skulle jag i första hand säga att rostningsgraden är en viktigare faktor än om man köper rostade bönor, maler själv och brygger direkt. Det köpta kaffet är ju också vakuumförpackat och det bevarar mycket antioxidanter eftersom det då är skyddat från syret i luften. När du sedan har öppnat förpackningen och kaffet får stå i kontakt med luft, är det dock sannolikt att antioxidantnivåerna skulle kunna förändras något, särskilt om det får stå väldigt länge.

Jag har inte hittat någon studie på just hur syreexponeringen förändrar antioxidantnivåerna i kaffe över tid. Däremot är det rimligt att anta, att om du maler endast det kaffe du ska brygga för varje tillfälle så kan antioxidantnivåerna i det kaffet vara något högre än det skulle vara om du skulle brygga kaffet på färdigmalet kaffe som stått i en öppnad förpackning en längre tid.

Samtidigt skulle jag dock vilja flagga för att dessa slutsatser med all säkerhet inte har någon praktisk betydelse för oss i vardagen, även om det kan vara intressant att diskutera dem på ett teoretiskt plan. Skälet till att jag har denna uppfattning är att det är så många andra faktorer som påverkar vårt antioxidantintag från just kaffe. Olika kaffesorter har olika antioxidantinnehåll och olika proportioner av de olika antioxidanterna, vilket kanske i sig är en så stor felkälla att det är helt oväsentligt om vi mal själva eller köper färdigmalet.

Dessutom kan det på praktisk nivå också finnas skäl att beakta vad vi intar tillsammans med kaffet. En del har mjölk i (vilket i sig påverkar upptaget av antioxidanter), andra använder socker, och några äter kaffebröd till. Om vi rekommenderar folk att dricka kaffe för att det är nyttigt, kanske det finns en "risk" att vi i allmänhet börjar äta mer raffinerade kolhydrater i form av socker och fikabröd. Raffinerade kolhydrater bidrar i sig till en ökad belastning av fria radikaler, vilket då skulle kullkasta det rationella i tanken med att mala sitt eget kaffe för att eventuellt få det extra antioxidantrikt.

Referens:
Bekedam EK, Schols HA, Cämmerer B, Kroh LW, van Boekel MA, Smit G. Electron spin resonance (ESR) studies on the formation of roasting-induced antioxidative structures in coffee brews at different degrees of roast. J Agric Food Chem. 2008;56(12):4597-604.

tisdag 15 december 2009

Fikapaus i antioxidantfabriken

Text: Anki Sundin, NGruppen
Än en gång får kaffe och te uppmärksamhet för sina näringsämnen, såväl kända som okända. Klorogensyra och magnesium står högt i kurs när sammanhanget är diabetes, men antioxidanter i allmänhet har en såväl främjande som förebyggande effekt. De kan med fördel ingå som en del av behandlingen vid inflammatoriska sjukdomar såsom diabetes och andra hjärt-kärlsjukdomar. Och i framtiden kanske vi får se både kaffe, te och choklad i kostråden.

I DN 14 dec 2009 kan vi läsa artikeln Kaffe och te ger bra skydd mot diabetes där man återkommer till den numera ganska välkända skyddande effekten som antioxidanter har mot diverse inflammatoriska sjukdomar. Av dessa utgör diabetes typ 2 en samhällsekonomiskt mycket betydelsefull del.

Framtidens kostråd med kaffe och choklad?
Rådet att hålla en sund kroppsvikt och kroppssammansättning via bra livsstil i allmänhet kanske i framtiden kommer att kompletteras med
  • ett par koppar kaffe (helst koffeinfritt) eller te (innehåller antioxidanter) per dag
  • ett par bitar mörk choklad per dag (innehåller antioxidanter)
  • några portioner bönor i veckan (innehåller faseolamin, som minskar upptaget av kolhydrater från tarmen)

Relaterade artiklar på NGruppens blogg



måndag 6 juli 2009

Om kaffe, alzheimers och den gemensamma nämnaren

Text: Anki Sundin, NGruppen
Aftonbladets artikel Kaffe kan skydda mot alzheimers handlar om hur man nu börjar närma sig riktigt intressanta resultat där befolkningsstudier kunnat uppvisa ett samband mellan minskad risk för demenssjukdomar och kaffedrickande. I djurstudier har man också funnit att koffein minskat antalet plack i hjärnan (som associeras med demens).

Mela Pettersson skrev ett inlägg på NGruppens blogg om just alzheimers och antioxidanter för en tid sedan med rubriken Kaffe - en rik källa till antioxidanter.

Antioxidanter skyddar mot övervikt?

Det verkar som om antioxidanter bidrar med starkt skydd mot många olika sjukdomar, inte bara demens. Diabetes, övervikt och cancer har man undersökt i samband med antioxidantintag från frukt och grönt samt antioxidantrika drycker såsom kaffe och te, och här finns det övertygande anledning att gå vidare med forskningen. Den gemensamma faktorn i dessa sjukdomar är inflammation, och i många sådana fall kan antioxidanter ge ett skydd.

Åldrande saktas ned av antioxidanter
Faktum är att många av de sjukdomar som idag sätts i samband med "åldrande" i själva verket inte alls är ålderns fel som sådan. Nedsatt syn, försämrat minne och diabetes typ 2 har också med inflammatoriska faktorer att göra. Man brukar prata om så kallade fria radikaler, som är de vävnadsnedbrytande ämnen vi i största möjliga mån behöver skydda oss från. Dessa bildas i kroppen vid den normala omsättningen, inte minst i samband med att vi äter socker, men finns också i stora mängder i tobaksrök och storstadsluft.

Vi behöver äta frukt, grönsaker, bär, nötter och frön för att tillgodose vårt behov av antioxidanter och på så vis behålla hälsan. Kaffe och te av olika slag verkar också vara bra komplement till ett i övrigt gott intag av antioxidanter.

Några kloka ord från Hippokrates

Hippokrates, som tillskrivits epitetet läkekonstens fader, lär ha sagt Låt din mat vara din medicin och medicinen din mat. Om han nu verkligen yttrade något sådan får vi kanske aldrig veta, men nog ligger det något mycket klokt i uttrycket. Vi kan inte bota eller skydda oss mot alla sjukdomar ens med perfekt sammansatt näringsintag, men vi kan åstadkomma mycket genom att äta med förstånd.

Relaterade länkar på NGruppens blogg:
Te för din hälsa
Choklad för din hälsa
Blåbär och choklad på hjärnan
Antioxidanter - grupper och källor
Vitaminer - nödvändiga med livsfarliga

torsdag 12 februari 2009

Kaffe – en rik källa till antioxidanter

Text: Mela Pettersson, © NGruppen


Kaffe kan skydda mot demens och Alzheimers. Det visar nya undersökningar nu.

I ett tidigare inlägg skrev Anki Sundin om kaffe, koffein och fettförbränning. Men det finns alltså andra anledningar än sådana (påstådda) effekter att dricka kaffe om du tycker om det. Den senaste studien som det rapporterades om i dagsmedia var denna, som visar på kaffets skyddande effekt mot demens och Alzheimers (1). Studien undersökte sambandet mellan kaffe- och tekonsumtion i medelåldern och insjuknande i demenssjukdom. Den lägsta risken (65 % minskning) hittades bland dem som drack måttliga mängder kaffe: 3-5 koppar kaffe/dag. Justeringar för andra faktorer ändrade inte resultatet. Tedrickande var relativt ovanligt och hade ingen koppling till demens eller Alzheimers i den här studien.


Är det antioxidanterna som är svaret?

Vilka mekanismer som döljer sig bakom kaffet är forskare inte helt säkra på, men man tror att koffeinet kan ha nervskyddande egenskaper. Något man däremot vet är att kaffe är starkt antioxidativt och innehåller ämnen som skyddar nervsystemet – vilket man tror kan ligga bakom den effekt man nu har sett. Kaffe innehåller dessutom upp till fyra gånger så mycket antioxidanter som te.


Kaffe en stor antioxidantkälla

Kaffe innehåller stora mängder polyfenoler, som ju har antioxidantverkan. (Läs gärna mer om polyfenoler och andra antioxidanter i Mela Petterssons inlägg här.) I den japanska befolkningen står kaffet för en större del av polyfenolintaget än grönt te (2), och i den amerikanska befolkningen är kaffe den största källan till antioxidanter (3). I Norge har man visat att 64% av antioxidanterna i kosten kommer från kaffe – medan frukt och grönsaker står för 13 %. (Det ska dock nämnas att en skvätt mjölk eller grädde i kaffet (eller teet) minskar upptaget av antioxidanter och alltså inte är att rekommendera om det är dessa nyttiga ämnen du är ute efter.)


Det finns hundratals olika kemiska substanser i kaffe, bland annat koffein, klorogensyra och garvsyra. Den viktigaste antioxidanten i kaffe är klorogensyran, som bland annat har visats kunna skydda LDL-kolesterol från att bli oxiderat (4). Grönt kaffe (5) innehåller större mängder klorogensyra och används därför som kosttillskott, men rostning ökar den antioxidativa effekten hos andra ämnen i kaffebönan.


Viktminskningsindustrin intresserar sig också för klorogensyra, eftersom den i in vitro-studier har visats inhiberar glukoneogenesen i levern, det vill säga nedbrytningen av glykogen till glukos, och minska upptaget av ny glukos (6). Det betyder dock inte att klorogensyra ska betraktas som ett medel för viktminskning.


Olika kaffebönor innehåller olika mängder klorogensyra, en kopp arabicakaffe (200 ml) innehåller 70-200 mg klorogensyra, medan en kopp robusta innehåller 70-350 mg.


Kaffe har även visat skyddande effekt mot t.ex.:

  • Diabetes typ 2 (7)
  • Parkinsons sjukdom (8)
  • Vissa cancertyper (9)


Kaffe ger ökad risk för t.ex.:

  • Leukemi (10)
  • Prostatacancer (11)


Sammanfattning

De flesta studier visar på en positiv effekt av en normal kaffekonsumption – 3-5 koppar per dag. Dock kan det finnas anledning att begränsa sitt kaffeintag under graviditet eftersom hög konsumtion har visats ge högre risk för missfall (12). Dessutom finns en koppling mellan höga intag av kaffe, särskilt kokkaffe, och utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar. Men upp till fem koppar (där en kopp är 1,5 dl) per dag verkar alltså vara positivt.


Referenser

1. J Alzheimers Dis. 2009 Jan;16(1):85-91. Midlife Coffee and Tea Drinking and the Risk of Late-Life Dementia: A Population-Based CAIDE Study.

2. J Agric Food Chem. 2009 Feb 2. Coffee and Green Tea As a Large Source of Antioxidant Polyphenols in the Japanese Population.

3. http://www.physorg.com/news6067.html

4. Coffee drinking induces incorporation of phenolic acids into LDL and increase resistance of LDL to ex vivo oxidation in humans Natella F m fl Am J Clin Nutr 2007;86:604-92

5. http://www.fkog.uu.se/course/essays/coffea_arabica.pdf

6. Am J Clin Nutr. 2003 Oct;78(4):728-33. Coffee acutely modifies gastrointestinal hormone secretion and glucose tolerance in humans: glycemic effects of chlorogenic acid and caffeine.

7. JAMA. 2005 Jul 6;294(1):97-104. Coffee consumption and risk of type 2 diabetes: a systematic review., Appl Physiol Nutr Metab. 2008 Dec;33(6):1269-83.

8. Ann Neurol. 2002 Sep;52(3):276-84. A meta-analysis of coffee drinking, cigarette smoking, and the risk of Parkinson's disease

9. Cancer Lett. 2008 Sep 30. Coffee consumption and the risk of cancer: An overview.

10. Cancer Detect Prev. 2005;29(6):487-93. Epub 2005 Nov 9. Maternal coffee and alcohol consumption during pregnancy, parental smoking and risk of childhood acute leukaemia

11. Urology. 2007 Dec;70(6):1121-6. Risk factors for prostate cancer in men aged less than 60 years: a case-control study from Italy.

12. Am J Epidemiol. 2005 Nov 15;162(10):983-90. Epub 2005 Oct 5. Coffee and fetal death: a cohort study with prospective data


söndag 8 februari 2009

Koffein och kaffe fettförbrännande?

Text: Anki Sundin, © NGruppen

I en del sammanhang hör vi talas om att en kopp kaffe eller koffein skulle vara fettförbrännande. Ibland får vi rådet att dricka en kopp kaffe på morgonen och därefter ta en power walk på i övrigt fastande mage. På så vis skulle fettförbränningen öka och därigenom effektivisera träningen.
Men det finns inte särskilt övertygande bevis för att koffein har sådana effekter på kroppen. I det här inlägget går Anki Sundin igenom mekanismer för koffein, vilka mängder som är ergogena och när, och hur mycket koffein olika drycker innehåller. (Bilden lånad från www.karlskogasjukgymnastik.se)

Tveksamt om koffein ökar fettförbränningen
Koffein har visat sig vara ergogent (kunna öka anpassningen till träning) vid framför allt aeroba idrotter, men att detta ämne i sig skulle öka fettförbränningen är tveksamt. Mängden fettsyror i blodet ökar vid intag av koffein, men det betyder inte att kroppens användning av fett måste öka.

Snarare verkar den prestationshöjande effekten av koffein komma av andra mekanismer, och man diskuterar bland annat kaliumnivåer och ökat upptag av glukos från tarmen som troliga kandidater till förklaringar. Se stycket Mekanismer för koffein längre ned i inlägget.

Men om du tränar längre, så ökar din fettförbränning!
Det finns inga övertygande bevis för att du under ett vanligt träningspass, till exempel en power walk på morgonen under en viss tid och intensitet, skulle få en extra fettförbrännande effekt av kaffe eller koffein. Däremot ökar din energiförbrukning och därmed också din fettförbränning när du ökar träningstid och träningsintensitet. (Bilden lånad av www.svd.se)

Det betyder, att om du skulle vara en av dem som känner dig piggare och starkare av att dricka en kopp kaffe och också använder den känslan för att träna extra hårt och länge, kan kaffe (och koffein) vara ett hjälpmedel dit.

Koffein är prestationshöjande
Alla som tränar är inte ute efter fettförbränningen i sig, utan är mer fokuserade på prestationen som sådan. När det gäller träningsresultat har tidigare studier visat förbättringar vid kortvariga aktiviteter såsom 100 simning, cykling till utmattning, löpning till utmattning och 2000 meter rodd efter ett intag av 5-9 mg koffein per kilo. (Bilden lånad från www.macrofoto.se)

Även upprepad sprintkapacitet under två stycken 26 minuter långa pass har visat sig förbättras med 6 mg koffein per kilo jämfört med placebo.
När det gäller upprepade aktiviteter såsom flera på varandra följande 60 sekunder långa cyklingsprinter eller 20 meters sprinter har inte koffein visat sig ha någon effekt på prestationen.

Det verkar alltså som att det är framför allt vid uthållighetskrävande aktiviteter som koffein verkar prestationshöjande. Kortvariga, högintensiva aktiviteter verkar inte påverkas prestationsmässigt av koffein. (1)
Däremot kan vi med rätta fråga oss vad forskarna här menar med ”prestation”. Ofta handlar det om uthållighet, tid till utmattning, laktatnivåer i blodet och andra mätbara parametrar. Upplevelsen av att piggna till är svårare att sätta ett mått på. Det betyder att det visst finns idrottare och motionärer som känner att de orkar prestera bättre när de druckit lite kaffe eller te innan träningen, även om det handlar om styrketräning eller någon annan anaerob träning.

Det är också möjligt att tränade människor reagerade annorlunda på koffein än otränade - en tidig studie visade att koffein kan vara ergogent hos tränade men inte otränade vid 100 meter simning. (1)

Hur mycket koffein är ergogent?
Bevisen för att koffein skulle vara ergogent är starka, särskilt vid aerob aktivitet. Det verkar också finnas en mättnadseffekt av koffein – effekten av koffein på prestationen ökar ju mer du intar endast upp till en viss nivå, och därefter mattas effekten av. På vältränade kortdistansroddare har både 6 och 9 mg per kilo förbättrat tiden med 1 procent med en 3 procent förbättring av kraftutveckling i jämförelse med placebo i kortdistansrodd. Det var ingen skillnad mellan de två doserna. I allmänhet har doser om 2-9 mg per kilo används i undersökningarna (vilket motsvarar ca 250-700 mg), och intaget har skett en timme eller mindre innan träningens start. (2)

Mekanismer för koffein
Mekanismerna med vilken koffein är ergogent är inte till fullo förstådd, men det finns några populära teorier och hypoteser. Dessa innefattar centrala nervsystemet (CNS), adrenalin och kalium. (Bilden lånad från www.hobbex.se)

CNS-teorin
En populär hypotes är att koffein hämmar så kallade adenosinreceptorer. Det resulterar i bland annat en excitatorisk effekt på CNS (nervsystemet börjar ”spraka” och du piggnar till), vilket gör att reaktionsförmågan, uppmärksamheten och minnet ökar.

Adrenalinteorin
Ibland nämns också att koffein ökar adrenalinet i blodet. Adrenalin frigör fett från våra fettlager och frisätter det till blodet. Teorin är att detta dels skulle öka fettförbränningen, dels minska användningen av kolhydrater. Det skulle effektivisera träningen samtidigt som det ökar uthålligheten.

Dessvärre är det en tanke som verkar vara för bra för att vara sann, eftersom senare studier har misslyckats med att ge stöd åt denna teori. (3) Ett rimligt skäl till detta kan vara att en ökad mobilisering av fria fettsyror inte måste betyda att kroppens faktiska användning av detta bränsle skulle öka. Faktum är att tillgängligheten på fett sällan är en begränsande faktor för prestationen eller kroppens val av bränsle hos motionärer och amatöridrottare, eftersom till och med de mest vältränade personerna har en i stort sett outsinlig mängd fett i kroppen.
När man undersökt koffeinintag och kolhydratanvändning har det snarare visat sig att koffein ökar upptaget av glukos från tarmen, vilket skulle kunna innebära en glykogenbesparande effekt och därmed kunna ge en förklaring till att prestationen ökar. (3)

Man ska också komma ihåg att rollen som adrenalin spelar vid koffeinintag har ifrågasatts på andra plan; koffein har visat sig vara ergogent utan någon ökning av adrenalin hos vältränade idrottare och har heller ingen ergogen effekt vid anaerob träning trots den koffeininducerade ökningen av adrenalin. (1)

Kaliumteorin
En annan, mindre utforskad potentiell mekanism involverar kalium. Det finns en nettorörelse av kalium ut ur muskelcellen under arbete vilket resulterar i en ökning av extracellulärt kalium och rubbning av muskelns vilopotential, vilket kan orsaka muskeltrötthet. Koffein har visat sig kunna minska plasmakaliumet både vid vila och efter träning.

Därför kan koffein möjligen öka prestationen genom att öka upptaget av kalium till muskeln och underhålla vilopotentialen i muskelcellen. Denna effekt tycks dock vara begränsad till muskler i vila och försvinner när träningen sätter igång. Koffein har inte heller konsekvent kunnat visa sig öka vare sig blodsocker, adrenalin eller noradrenalin. (1)

Bieffekter av koffein
En del upplever darrighet och en känsla av hyperaktivitet och rastlöshet som bieffekt av koffein, men även allvarligare biverkningar såsom irritation, yrsel och illamående nästan till gränsen till kräkning har rapporterats. Det är möjligen framför allt ovana koffeinanvändare som upplever bieffekter. (Bilden lånad från www.neurodynamik.se)

Toxiska gränsvärden för koffein
Doser upp till 9 mg per kilo resulterar i en högsta plasmanivå om ca 70-80 uM. Vid ca 200 uM ligger den toxiska nivån för koffein. (4) Enligt Livsmedelsverket når du ”lindrig förgiftning” vid 20 mg per kilo, vilket innebär ca 12 koppar kaffe för en person som väger 60 kilo. Det betyder att du inte kommer upp i toxiska nivåer av att dricka ens starkt kaffe i normala mängder.
Rådet till gravida är dock att begränsa sitt intag till totalt 300 mg per dag.

Så mycket koffein innehåller drycken per deciliter
Te: 15-50 mg
Snabbkaffe: 50-70 mg
Bryggkaffe: 60-120 mg
Varm choklad: 8-15 mg
(Värden från Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se)

Mängden koffein i koffeininnehållande drycker är naturligtvis beroende av styrkan – starkt te kan innehålla lika mycket koffein som svagt kaffe, och så vidare.

Sammanfattning
Om du dricker en kopp kaffe och tack vare det orkar träna hårdare och längre, kommer din totala energiförbrukning och därmed fettförbränning att öka. Däremot ökar inte koffein fettbränningen som sådan under ditt vanliga träningspass – att dricka en kopp kaffe innan din vanliga power walk på morgonen gör varken till eller från på den fronten, alltså, så vida du inte går fortare och/eller längre.

Om du upplever att du blir piggare och mår bra av att ta en kopp är det inte fel, men du effektiviserar alltså inte fettförbränningen av det.


Referenser
1: MJ Crowe, AS Leicht, WL Spinks. Physiological and Cognitive Responses to Caffeine During Repeated, High-Intensity Exercise. Intern J Sport Nutr Exerc Metab 2006;16:528-44.
2. Mark S. Juhn. Popular Sports Supplements and Ergogenic Aids. Sports Med 2003;33(12): 921-39.
3. Sophie E. Yeo, Roy L. P. G. Jentjens, Gareth A. Wallis, and Asker E. Jeukendrup. Caffeine increases exogenous carbohydrate oxidation during exercise. J Appl Physiol 2005;99: 844–50.
4. Faidon Magkos and Stavros A. Kavouras. Caffeine and Ephedrine Physiological, Metabolic and Performance-Enhancing Effects. Sports Med 2004;34(13):871-89.