2 av 5 känner sig lurade i affären

Text: Anki Sundin, NGruppen
E-nummer, förkortningar och ”socker i allt”. Det är tre av skälen till att 2 av 5 konsumenter känner sig lurade ofta eller ibland när de går och handlar, enligt en ny undersökning som Livsmedelsverket har beställt. (Bild lånad från jnytt.se)

Livsmedelsverket skriver i ett pressmeddelande idag att 2 av 5 konsumenter känner sig lurade ofta eller ibland när de går och handlar.

Det handlar om allt från innehållsförteckning till datummärkning. 98 procent av de tillfrågade ansåg att innehållsförteckningen är viktig, vilket också syns i statistiken - det var just innehållsförteckning, ursprungsland och tillverkare som konsumenterna i den här undersökningen oftast läste på en förpackning.

Vill inte ha ”fuskingredienser”
Konsumenterna i den här undersökningen uppger bland annat att tillsatser, socker och huruvida man kan lita på den ekologiska märkningen är viktiga spörsmål när man handlar. Någon uttryckte att man känner sig lurad av ”fuskingredienserna” i maten, och nämner färgämnen och "vätskehållande medel" som exempel.

Vad finns i den bästa av mataffärer?
Om vi utgår från att svaren i den här undersökningen är representativ för Sveriges befolkning i allmänhet, kan vi med rätta ställa oss frågan vad som finns i den bästa av mataffärer.

• Hur ska förpackningarna vara märkta för att ge tydlig information?
• Hur ska vi upplysa konsumenter om innehållet i livsmedlen?
• Vad är vi som konsumenter beredda att ge avkall på för att få mindre socker i maten vi handlar? Det är en problem som handlar om såväl smak som konsistens och som inte är helt enkelt att lösa ur ett marknadsperspektiv. Kan du tänka dig rinnigare yoghurt som smakar lite surare om vi tar bort sockret? Eller insisterar du på samma smak och konsistens trots förändrat innehåll?

Nästa steg
Det är en viktig undersökning som Livsmedelsverket har låtit göra. Den visar vad som behöver förtydligas för att konsumenter ska känna sig ännu tryggare, och hur man upplever mathandlandet. Den speglar också en större medvetenhet kring livsmedel, innehåll, ursprung, miljöaspekter och djuretik, som jag menar att livsmedelsindustrin behöver besvara i ännu större utsträckning. Frågan är nu vad nästa steg bör bli. Min uppfattning är följande:

Livsmedelsverket behöver bli tydligare med informationen kring de frågor som konsumenterna själva tar upp.
Vi som arbetar inom nutritionsfältet på olika nivåer behöver assistera Livsmedelsverket i arbetet med att upplysa konsumenter kring praktiska detaljer såsom hur vi tyder en innehållsförteckning och vad de olika E-numren står för.
Konsumenter behöver göra sina röster ännu kraftigare hörda. Vi har som individer möjlighet att påverka utbudet i den lokala butiken genom att framföra våra önskemål. Prata med butikschefen och berätta vilka livsmedel du vill se på hyllorna.

Referenser
SIFO 2 Känner du dej vilseledd när du handlar? Gjord 8-14 december 2009 bland 1000 personer under allmänheten, 15 år och äldre, i Sifos telefonbuss. Länk via SLV:s pressmeddelande Två av fem känner sig lurade

Bluffmaten

Text: Mela Pettersson, © NGruppen

Mats-Eric Nilsson heter författaren till två böcker (”Den hemlige kocken” och ”Äkta vara”) som givit upphov till stor debatt på sistone. Som en del i denna kan man till exempel läsa i Aftonbladet om "Bluffmaten" – om fusket på våra tallrikar. Dags att diskutera tillsatser i maten.

Är tillsatser farliga?
De tillsatser som används i livsmedel är testade, och ger i de allra flesta fall inte upphov till några reaktioner. Vissa människor är överkänsliga mot vissa tillsatser – liksom en del människor är överkänsliga eller allergiska mot olika näringsämnen i livsmedel.

Varför använder man tillsatser?
Det finns två typer av livsmedelstillsatser – berikningsmedel och teknologiska tillsatser. Berikningsmedel används för att förbättra livsmedels näringsvärde och används för att undvika vissa bristsjukdomar i befolkningen. I Sverige berikas till exempel lättmjölk med vitamin A och D.

Teknologiska tillsatser är ämnen som man tillsätter i livsmedel för att öka hållbarheten (konserveringsmedel, antioxidationsmedel) eller för att påverka konsistens (emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel och klumpförebyggande medel). Det finns också ämnen som används för att förändra färg eller smak (smakförstärkare, sötningsmedel och aromämnen). På Livsmedelsverkets hemsida finns en lista över alla tillsatser och deras E-nummer.

Kontroversiella tillsatser
Självklart finns det livsmedelstillsatser som omges av stora kontroverser och är potentiellt farliga. Några av dem är:

Sötningsmedel som aspartam (E951) och sukralos (E955). Aspartam har förknippats med allt från olika typer av cancer, Alzheimers, autism och MS – men den officiella hållningen är att det är säkert, något som kritiseras då det finns en stor industri bakom (1). Sukralos kritiseras främst för sin påverkan på miljön. Läs mer om detta här.

Smakförstärkare som till exempel glutamat, även känt som MSG. Glutamat, eller glutaminsyra, är en icke essentiell aminosyra som i kroppen fungerar som neurotransmittor. Glutamat har bland annat kopplats samman med övervikt (2) och hos råttor har man även visat på ökad celldöd, utveckling av typ 2-diabetes och ökad inflammation (3). Det finns å andra sidan en rad studier som visar att det är en säker tillsats, förutom för dem som är överkänsliga, och man har inte kunnat visa på ökad celldöd hos människor (4).

Syntetiska antioxidanter som BHA och BHT (E320 respektive E321). Dessa har bedömts vara potentiellt cancerframkallande samt kunna orsaka skador på immunförsvaret, ge endokrina störningar och hyperaktivitet. I en säkerhetsbedömning gjord 1999 (5) hävdas att dessa syntetiska antioxidanter ändå är säkra, men frågan är om vi som konsumenter ska lämna över ansvaret för vår egen hälsa till författarna till denna bedömning.

Azofärgämnen som kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner. Azofärgämnena hamnade under luppen när Southamptonstudien (6) publicerades. Studien slog fast ett samband mellan azofärgerna och hyperaktivitet hos barn.

European Food Safety Authority, EFSA, beslöt efter att studerat rapporten att den inte gav anledning till att förbjuda azofärgämenena. Rapporten har kritiserats för att den endast har visat ett svagt samband mellan azofärgämnen och hyperaktivitet, och för att de aktuella barnen fick så höga doser (mycket högre än de som finns i livsmedel) av flera av dessa ämnen tillsammans, inte var och ett för sig. Livsmedelsverket stöder EFSAs beslut. Dock ska det påpekas att det finns en stor medvetenhet bland konsumenter kring azofärgämnen och att det knappast är ett dåligt beslut att utesluta färgämnen i kosten inte minst för barn. Färgämnen är inga tillsatser som behövs i maten ur ett näringsfysiologiskt perpektiv.

Så vad ska vi då äta?
Om du vill vara på den säkra sidan så kan du alltid göra som Mats-Eric Nilsson föreslår. Fundera över vad varan du håller i handen borde innehålla – som bröd till exempel. Mjöl, vatten, salt och jäst? Vänd sedan på varan och läs innehållsförteckningen. Stämmer det överens? Grattis! Du har hittat en vara utan tillsatser! Självklart kan man känna sig lurad om man köper fiskpinnar – och mer än hälften av dem är panering. Inte mycket omega 3-fett där, inte.

Att laga din mat från grunden med ekologiska och närproducerade varor är alltid att föredra – och att undvika livsmedel med tillsatser i kommer per automatik att betyda att du väljer nyttigare livsmedel, eftersom du undviker den riktiga bluffmaten: halvfabrikat, godis, chips och läsk som bara innehåller energi och ingen näring. Du kan hitta bra mat utan tillsatser bara du tar dig tid att leta lite. Och ju fler vi är som väljer bra mat, desto fler bra produkter kommer livsmedelsindustrin att erbjuda oss.

Referenser

(1) AAOHN J. 2008 Jun;56(6):251-9; quiz 260-1. The potential toxicity of artificial sweeteners.

(2) Obesity (Silver Spring). 2008 Aug;16(8):1875-80. Epub 2008 May 22.
Association of monosodium glutamate intake with overweight in Chinese adults: the INTERMAP Study.

(3) CJ Autoimmun. 2008 Feb-Mar;30(1-2):42-50. Monosodium glutamate (MSG): a villain and promoter of liver inflammation and dysplasia Obesity (Silver Spring). 2008 Aug;16(8):1875-80. Epub 2008 May 22.

(4) J Nutr. 2000 Apr;130(4S Suppl):1049S-52S. The safety evaluation of monosodium glutamate.

(5) Food Chem Toxicol. 1999 Sep-Oct;37(9-10):1027-38. Safety assessment of butylated hydroxyanisole and butylated hydroxytoluene as antioxidant food additives.

(6) Lancet. 2007 Nov 3;370(9598):1560-7. Food additives and hyperactive behaviour in 3-year-old and 8/9-year-old children in the community: a randomised, double-blinded, placebo-controlled trial.