Nitrat gör grönsakerna nyttiga?

Text: Anki Sundin, NGruppen
Att nitrat är intressant ur ett prestationsperspektiv har vi redan skrivit om här på bloggen i NO som tillskott. Nitrat har tidigare ansetts vara en inaktiv oxidationsprodukt från omsättningen av NO (kväveoxid) och har därför knappast renderat i någon sensationell uppmärksamhet. (Bilden lånad från ekofrukter.org)

Men sedan idrottsnutritionsforskarna börjat koppla ihop nitrat med med bildning av NO, som i sin tur ökar blodflödet vilket möjliggör bättre syretransport, samt reglerar glukosupptaget, muskelkontraktion och cellandningen, har det plötsligt blivit intressant att äta upp sina spenat igen innan man går till träningen. För det är i framför allt gröna bladgrönsaker vi hittar nitrat.

Spännande nog har man i senaste numret av Läkartidningen (2010;44(107):2704) tagit upp nitrat ur ett annat perspektiv: dess förmåga att påverka glukosomsättningen och metabola syndromet. Än så länge finns framför allt djurstudier som pekar på att tillskott av nitrat skulle kunna vara ett intressant ämne att fokusera på. Feta möss går ned i vikt av att dricka vatten med nitrat i, och deras blodtryck sjunker också.

Frågan är således om nitrat kan vara en anledning till att det finns en koppling mellan konsumtion av grönsaker och skydd mot diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar. Hade det här varit en sensationsjournalistisk artikel skulle således rubriken ha varit: "Spenat botar din diabetes" eller "Gå ned i vikt med nya spenatdieten".

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Diabetes och lågkolhydratkoster
Juice, fruktdryck och diabetes
Fikapaus i antioxidantfabriken
Rönnbär rika på antioxidanter
Om kolhydratbluffen - mina kommentarer på Coltings artikel

Relaterade artiklar på andra bloggar:
Beet juice

Diabetes och lågkolhydratkoster

Lågkolhydratkoster och diabetes kanske i framtiden kommer att få än större genomslag som behandling än vad de har idag. Inger Larsen, en av mina blivande nutritionistkollegor, har skrivit ett seminariearbete i detta ämne med mig som handledare. Det blev så bra att jag frågade henne om jag inte fick publicera hennes arbete här på bloggen, och det fick jag.
Tack Inger!

Om Inger Larsen:

• Studerar på: kandidatprogrammet i nutrition
• Arbetet är gjort på: kursen klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp, termin 5, Karolinska institutet/Stockholms universitet, Institutionen för biovetenskaper och näringslära
• Arbetet lämnades in: 2010-10-29

Arbetet är skrivet på norska, men som bekant är det så likt svenska att det inte är några större problem att förstå. Det finns dock några ord som inte är helt självklara, så jag har satt ihop en liten ordlista nedan:

lavkarbohydratkostholt: lågkolhydratkost
rammer: drabbar
selv om: även om
gunstig: gynnsam
mangler: saknas
hjerte- og karsykdommer: hjärt- kärlsjuksomar
hjerneslag: stroke
uavhengig: oberoende av
følgelig: följaktligen
ukene: veckorna
svært: mycket
lavere: lägre
fettoksidasjon: fettoxidation, "fettförbränning"
glukoseavhengige vev: glukosberoende vävnader
danning: bildning
forskjell: skillnad
metthetsfølelse: mättnadskänsla
trengs: behövs
vanskelig: svår
kilder: källor

Behandling av diabetes typ 2 med lavkarbohydratkosthold

Sammendrag
Type 2-diabetes rammer stadig flere og sykdommen kan ha alvorlige konsekvenser. Selv om det generelle rådet ved behandling av diabetes er en fettredusert kost med høyt inntak av fiber og fullkornsprodukter, finnes det indikasjoner på at et kosthold med redusert inntak av karbohydrater skal være gunstig for en type 2-diabetiker.

En offentlig definisjon på lavkarbohydratkosthold mangler hvilket gjør det vanskelig å sammenligne studier og trekke felles konklusjoner. Generelt gir en kraftig reduksjon av karbohydratinntaket positive effekter på HbA1c og kroppsvekt, men flere studier har visse begrensinger når det gjelder studievarighet, oppfølgingstid, kontrollgrupper og forsøkspersoner hvilket begrenser troverdigheten av resultatene.

Reduksjonen av karbohydrater ved lavkarbohydratkosthold medfører økt inntak av fett og proteiner. Dette tros gi negative konsekvenser så som økt risk for hjerte- og karsykdommer samt redusert nyrefunksjon. Studier tyder derimot på at dette ikke er tilfelle. Det er vanskelig å avgjøre om en kostholdsstrategi er definitivt bedre enn en annen. Den beste kostholdsstrategien er den som pasienten kan adaptere til og følge over det lange løpet.

Innledning
I 1995 fantes det 135 millioner voksne personer med diabetes på verdensbasis. Innen år 2025 spås antallet diabetikere å ha steget til 300 millioner. Utviklingen av type 2-diabetes er nærmest epidemiartet (1) og henger sammen med den dramatiske økningen i forekomsten av overvekt og fedme (2).

Type 2-diabetes ble tidligere kalt aldersdiabetes ettersom sykdommen oftest debuterer hos personer i 40-års alderen. Det er derfor ekstra urovekkende at sykdommen i senere tid har begynt å bli mer vanlig også i yngre aldersklasser (1). Type 2-diabetes er en alvorlig sykdom og en medvirkende årsak til utvikling av hjerte- og karsykdommer, hjerneslag, nyresvikt, blindhet og amputasjoner (3). I USA er diabetes den femte vanligste dødsårsaken og er en enorm belastning for samfunnet økonomisk1. I Sverige er hjerte- og karsykdommer den vanligste dødsårsaken og det er trolig at type 2-diabetes er en del av sykdomsbildet (4).

Både kolhydrat- och fettreduktion effektivt
For å minske riskene som assosieres med sykdommen anbefales personen med diabetes å gjennomføre en livsstilsforandring der det overordnede målet er vektnedgang. (Bilden lånad från forskning.se)

Vektnedgang oppnås gjennom å skape et energiunderskudd gjennom å endre kosthold, aktivitetsgrad eller en kombinasjon av begge disse faktorer. Det finnes flere alternativer for å oppnå energiunderskudd via kostholdet. En effektiv fremgangsmåte er å redusere inntaket av fett ettersom fett inneholder mye energi, men også restriksjon av karbohydrat har vist seg å være effektivt for vektnedgang (5, 6). I Sverige publiserte nylig statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, rapporten ”Mat vid diabetes- en systematisk litteraturöversikt”. SBU konkluderer med at senkningen av HbA1c, langtidsblodsukkeret, er likverdig uavhengig om det er karbohydratinntaket eller fettinntaket som reduseres.

Det rapporteres at lavfettkosthold respektive ”måttlig lågkolhydratkost” har samme positive effekt på kroppsvekt og langtidsblodsukkeret, men at det fortsatt mangler informasjon om hvordan et kosthold med ekstremt lite karbohydrater og mye fett påvirker personer med type 2-diabetes (7). Syftet med denne artikkelen er derfor å vurdere lavkarbohydratkosthold som behandlingsmetode ved type 2-diabetes. Følgelig blir problemstillingen om det finnes grunnlag for en person med type 2-diabetes å følge et svært restriktivt lavkarbohydratkosthold i stedet for de offentlige kostrådene som finnes for diabetikere.

Generelt om diabetes type 2
Type 2-diabetes er den vanligste varianten av diabetes og innebærer insulinresistens og utilstrekkelig frigjøring av insulin (1). Insulinresistensen kommer av at cellene som har mottakere for insulin får redusert følsomhet. Bukspyttkjertelen forsøker å motvirke dette gjennom å skille ut mer insulin, noe som til slutt fører til at cellene ”trettes ut” og produksjonen av insulin avtar gradvis. Dette gjør at glukosenivået i blodet er høyere enn normalt og følgelig er glykemisk kontroll viktig ved behandling av diabetes.

HbA1c är vårt långtidsblodsocker
En måte å overvåke blodsukkeret på er ved å se på HbA1c. HbA1c er en blodprøve som viser andelen hemoglobin som har bundet sukker til seg, og dermed får man en oversikt over det gjennomsnittlige blodsukkeret de siste 4-6 ukene før blodprøven er tatt (3). HbA1c kan dermed kalles langtidsblodsukkeret.

I ”The United Kingdom Prospective Diabetes Study” ble det demonstrert at en 1% senkning av HbA1c har svært positive effekter for de alvorlige utfall som sykdommen kan ha. For eksempel vil 1% senkning av HbA1c føre til 21% reduksjon i dødsfall grunnet diabetes2.

For å holde blodsukkeret på et normalt nivå er det vanlig å bruke blodsukkersenkende tabletter eller insulin, men ettersom det man spiser har stor påvirkning på blodsukkeret er det også viktig for en diabetiker å spise rett (3). De offisielle kostholdsrådene i dag er et kosthold bestående av mye fiber i form av grove kornprodukter, grønnsaker og frukt, mindre fett fra kjøtt og meieriprodukter og mer fett fra fisk og plantekilder (1, 3).

Reduksjon av fettinntak har vist seg å være fordelaktig for en diabetiker da det fører til vektreduksjon (5, 6). SBU presenterer også i sine konklusjoner at produkter som fisk, grønnsaker og belgvekster er fordelaktige for diabetikere, samt at det finnes et visst vitenskapelig bevis for dette faktum (7). Selv om de eksisterende rådene ser ut til å fungere relativt bra samt har vitenskapelig støtte, ser det ut til at også kosthold med varierende grader av karbohydratinnhold kan ha positive effekter for en person med type 2-diabetes (1, 2, 5, 6, 7, 8). Sistnevnte koststrategi kalles lavkarbohydratkosthold.

Definisjon av lavkarbohydratkosthold
Lavkarbohydratkosthold er ikke noe nytt begrep. Pionerer i diabetesbehandling brukte et karbohydratrestriktivt kosthold som behandlingsmetode så tidlig som i 1893 (6). Til og med etter at insulin ble oppdaget i 1921 var et kosthold med lite karbohydrater og mye fett den hovedsakelige strategien for diabetesbehandling (1). Likevel eksisterer ingen offisiell definisjon på hva et lavkarbohydratkosthold er (5, 8, 9). Den prosentuelle mengden energi som kommer fra karbohydrater varierer mye mellom ulike studier og til tross for denne variasjonen kalles samtlige versjoner for lavkarbohydratkosthold. For eksempel anses 40 energiprosent (E%) karbohydrater i visse studier som lavkarbohydratkosthold, mens andre forskere betrakter 26 E% karbohydrater som lavkarbohydratkosthold8.

Riktignok er 40 E% lavere enn det normale anbefalte inntaket på 50-60 E%, men ved et energiinntak på 2000 kcal resulterer 40 E% karbohydrater i 200 g karbohydrater (8, 10). 200 g karbohydrater er relativt mye og skaper antagelig ikke de metabole forandringene som er assosiert med kosthold med ekstremt lite karbohydrater (9). Ved et karbohydratinntak så lavt som 20-50 g per dag kan ketoner påvises i urinen, derav navnet ketogent kosthold hvilket er en variant av lavkarbohydratkosthold (5).

50 g karbohydrater per dag ses på som en terskelgrense som må nås for å oppnå de metabole endringene man vil oppnå ved et lavkarbohydratkosthold, men visse forskere mener at den positive effekten av karbohydratrestriksjon også forsetter ved inntak over 50 g karbohydrater per dag (9). (Bilden lånad från immun.se)

Dermed foreslås både begrensninger som 50-150 g karbohydrater per dag samt ≤ 50 g karbohydrater per dag som definisjoner på lavkarbohydratkosthold (5, 9). Det kan være fordelaktig å utrykke karbohydratbegrensningen i gram i stedet for energiprosent, da andelen karbohydrater ved en gitt energiprosent kan variere mye avhengig av det totale energiinntaket.

Mangelen på en klar definisjon av lavkarbohydratkosthold gjør det vanskelig å sammenligne ulike studier og dra felles konklusjoner. I visse oversiktsartikler begrenser man seg til å kun presentere resultater fra studier der karbohydratinntaket er ekstremt lavt, mens i andre oversiktsartikler presenteres resultater fra studier der man har gjort en reduksjon av karbohydratinntaket og tar ikke hensyn til hvor liten eller stor restriksjonen er. Dette er et viktig faktum å ta i betraktning ettersom resultatet av studier avhenger av graden av karbohydratrestriksjon.

Fysiologiske konsekvenser av å spise mindre karbohydrater
Når inntaket av karbohydrater reduseres kraftig blir ketoner og fettsyrer en del av energikilden (9). Forutsatt at proteininntaket er tilstrekkelig driver aminosyrer glukoneogenesen og en viss mengde glukose produseres. De fleste lavkarbohydratkosthold innebærer også en reduksjon av det totale energiinntaket, hvilket fører til økt fettoksidasjon (5). Dette forklarer vektnedgangen som oftest ses ved lavkarbohydratkosthold (2, 5, 6, 8, 9). Selv om det ikke finnes noe essensielt behov av karbohydrater (10) er en del av kritikken mot lavkarbohydratkosthold rettet mot det faktum at visse vev har et bestemt behov for karbohydrater. Slike glukoseavhengige vev, som for eksempel linsen i øyet, får den glukosen som trengs gjennom glukoneogenese og glykogenolyse.

Danning av ketoner, glukoneogenese og glykogenolyse er mekanismer som også ses ved sult, men ved lavkarbohydratkosthold uteblir nedbrytning av endogent protein ettersom at protein- og fettinntaket er tilstrekkelig (5).

Kostholdets effekter hos personer med diabetes type 2
Metabole studier gjort på personer med type 2- diabetes og lavkarbohydratkosthold tyder på at restriksjon av karbohydrater har direkte effekt på glukosemetabolismen ved å redusere glukosenivået i plasma og øke insulinsensiviteten (5). Kontrollerte, randomiserte studier styrker denne påstanden når det gjelder personer uten diabetes, men mangel på kontrollgrupper, få forsøkspersoner, korte oppfølgingsperioder og relativt høyt karbohydratinntak gjør at beviset for dette ikke er like sterkt hos personer med type 2-diabetes (5).

I forsøk presentert av Feinman og Volek ser man derimot en signifikant forskjell i kroppsvekt, glykemisk kontroll og reduksjon av HbA1c i kosthold med 20 E% karbohydrater respektive 55-60 E% karbohydrater (6). To uavhengige studier blir presenter der tilført insulin og andre diabetesmedisiner ble redusert eller avsluttet helt som følge av omlegging til lavkarbohydratkosthold (6). Studier presentert av Westman et al. viser også at lavkarbohydratkosthold fører til reduksjon av HbA1c samt diabetesmedisinering. Her foreslås også at insulinresistensen reduseres som følge av at man gjennom lavkarbohydratkosthold fjerner den tilgjengelige glukosen som er årsaken til hyperinsulinemien (9).

Generelt gir altså et lavkarbohydratkostholdt positive effekter på HbA1c og kroppsvekt, men flere studier har visse begrensinger når det gjelder studievarighet, oppfølgingstid, kontrollgrupper og forsøkspersoner hvilket begrenser troverdigheten av resultatene (2, 5, 6, 9).

Mer enn bare vektnedgang?
Flere forskere fra studier presentert av Wood og Fernandez mener at effektene av lavkarbohydratkosthold ikke bare kommer av at kostholdet er en bra metode for vektnedgang. Det antas at det er noe med karbohydratrestriksjonen i seg som årsaker den positive effekten (8). Forsøk gjort på dyr tyder på at de sirkulerende ketonkroppene har direkte effekt på appetitten gjennom at de øker metthetsfølelse (5). I en kontrollert studie har man sett at metthetsfølelsen ved lavfettskosthold respektive lavkarbohydratkosthold er lik selv om kaloriinntaket ved sistnevnte kosthold var 1000 kcal lavere (9). Reduksjonen av insulin antas å være grunnen til reduksjonen i appetitt (9).

Risker ved lavkarbohydratkosthold?
Som nevnt tidligere har karbohydratrestriktive kosthold lenge vært en av behandlingsmetodene for diabetes. I en periode etter 1950-tallet anbefalte det amerikanske diabetesforbundet, American Diabetes Assosiation, en energifordelning på 40 E% karbohydrater, 40 E% fett og 20 E% protein. Ettersom kunnskapen om diabetes økte samt komplikasjoner som hjerte- og karsykdommer forekom oftere ble fokus endret til fettreduksjon gjennom å øke karbohydratinntaket (2). Det hevdes altså at den økte andelen fett ved lavkarbohydratkosthold øker risken for hjerte- og karsykdommer. Nylige studier tyder derimot på at å erstatte karbohydrater med fett, inkludert mettet fett, har positive effekter for risken for hjerte- karsykdommer (6). Den hovedsakelige trenden i lavkarbohydratkostholdsstudier gjort på type 2-diabetikere er at det ser ut til være en reduksjon i triglyseridnivået, mens signifikant endring i kolesterolnivå uteblir (5).

I en studie gjort på obese personer har man sett en forbedring i HDL samt forholdet mellom HDL og det totale kolesterolet ved bruk av lavkarbohydratkosthold (9), og det samme har blitt observert ved visse studier gjort på personer med type 2-diabetes (5). Det må derimot tas i betraktning at flere av studiene er korttidsstudier uten kontrollgrupper, hvilket reduserer resultatets troverdighet (5).

Selv om det ikke er en betingelse for kostholdsstrategien innebærer visse former av lavkarbohydratkosthold et høyere proteininntak enn de offentlige anbefalingene (5, 10). Negativ påvirkning på nyrefunksjon samt økt tap av kalsium fra skjelettet tros være en potensiell effekt av dette. Det finnes ingen data fra studier gjort over lengre tid som viser at et lavkarbohydratkosthold skader nyrefunksjonen hos personer med eller uten type 2-diabetes. Derimot finnes det heller ingen studier som motbeviser en eventuell risk for påvirkning av nyrefunksjon og videre forskning på emnet trengs altså.
Bevis mangler også når det gjelder effekten av lavkarbohydratkosthold på benmassen og en eventuell risk for osteoporose (5).

(Anki Sundin har skrivit en bloggartikel om just protein, pH och skeletthälsa här med rubriken pH-purist eller köttälskare?)

Diskusjon
Det finnes flere studier som indikerer at et kosthold med lite karbohydrater er gunstige for en person med type 2-diabetes, men overlag ser det ut til å mangle studier av tilstrekkelig bra kvalitet slik at man ikke kan trekke definitive konklusjoner. I tillegg er det et problem at det mangler homogenitet i hva som klassifiseres som lavkarbohydratkosthold.

På kort sikt er det lite som tyder på at det skulle være skadelig å behandle type 2-diabetes med lavkarbohydratkosthold, men et bestående problem er at det ikke finnes grundige langtidsstudier innen emnet. Den glykemiske kontrollen man får gjennom kostholdet er derimot svært gunstig og gjør at man ikke kan utelukke lavkarbohydratkosthold som behandlingsmetode. Det er vanskelig å avgjøre om en kostholdsstrategi er ubetinget bedre enn en annen. Den beste kostholdsstrategien er antagelig den som pasienten kan adaptere til og følge over det lange løpet.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Skillnaderna mellan smör och margarin
Lagförslag om avgift på mättat fett
Omega 3, fiskolja och krillolja
Ketonkroppar - missförstådda välgörare?
Det finns inget nyttigt socker - dags att kavla upp ärmarna
Fruktos gör dig fet - inte frukt
Transfett, snabbmat och folkhälsa - och ett ödmjukt recept på framgång
Koffein och kaffe fettförbrännande?

Kilder
1. Anderson JW. Diabetes Mellitus. Medical Nutrition Therapy. In: Shils M, Shike M, Ross AC, Caballero and Cousins R, editors. Modern Nutrition in Health and Disease. 10th ed. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2006. P. 1043-66.
2. Davis N, Forbes B, Wylie- Rosett J. Nutritional Strategies in Type 2 Diabetes. Mt Sinai J Med. 2009;76:257-68.
3. Diabetes.no. Oslo: Diabetesforbundet [oppdatert 8. juni 2010; sitert 11. oktober 2010]. Tilgjengelig fra: http://www.diabetes.no/.
4. Socialstyrelsen.se. Socialstyrelsen [sitert 22. oktober 2010]. Tilgjengelig fra: http://www.socialstyrelsen.se/.
5. Dyson PA. A review of low and reduced carbohydrate diets and weight loss in type 2 diabetes. J Hum Nutr Diet. 2008;21:530-8.
6. Feinman RD, Volek JS. Carbohydrate restriction as the default treatment for type 2 diabetes and metabolic syndrome. Scand Cardiovasc J. 2008;42:256-63.
7. SBU. Mat vid diabetes. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvardering. 2010;201. ISBN 978-91-85413-37-9
8. Wood JR, Fernandez ML. Carbohydrate-restricted versus low- glycemic- index diets for the treatment of insulin resistance and metabolic syndrome. Nutr Rev. 2009;67(3):179-83.
9. Westman EC et al. Low-carbohydrate nutrition and metabolism. Am J Clin Nutr. 2007;86(2):276-84.
10. Nordic Council of Ministers. Nordic Nutrition Recommendations 2004. 4th edition. Copenhagen: Nordic Council of Ministers; 2004. p 199-211.

Fikapaus i antioxidantfabriken

Text: Anki Sundin, NGruppen
Än en gång får kaffe och te uppmärksamhet för sina näringsämnen, såväl kända som okända. Klorogensyra och magnesium står högt i kurs när sammanhanget är diabetes, men antioxidanter i allmänhet har en såväl främjande som förebyggande effekt. De kan med fördel ingå som en del av behandlingen vid inflammatoriska sjukdomar såsom diabetes och andra hjärt-kärlsjukdomar. Och i framtiden kanske vi får se både kaffe, te och choklad i kostråden.

I DN 14 dec 2009 kan vi läsa artikeln Kaffe och te ger bra skydd mot diabetes där man återkommer till den numera ganska välkända skyddande effekten som antioxidanter har mot diverse inflammatoriska sjukdomar. Av dessa utgör diabetes typ 2 en samhällsekonomiskt mycket betydelsefull del.

Framtidens kostråd med kaffe och choklad?
Rådet att hålla en sund kroppsvikt och kroppssammansättning via bra livsstil i allmänhet kanske i framtiden kommer att kompletteras med

• ett par koppar kaffe (helst koffeinfritt) eller te (innehåller antioxidanter) per dag
• ett par bitar mörk choklad per dag (innehåller antioxidanter)
• några portioner bönor i veckan (innehåller faseolamin, som minskar upptaget av kolhydrater från tarmen)

Relaterade artiklar på NGruppens blogg

Antioxidanter - grupper och källor

Rönnbär rika på antioxidanter

Kaffe - en rik källa till antioxidanter

Te för din hälsa

Ät mindre och lev frisk längre?

Text: Anki Sundin, NGruppen

Ät mindre och lev frisk längre. Det verkar bli slutsatsen av ett 20 år långt experiment på rhesusapor i USA (1). Tre dagstidningar i Sverige nappade på studien och presenterade följande rubriker:
Färre kalorier förlänger livet. (SvD)
Apor på svältkost är friska längre (DN)
Ät mindre - och lev längre (Expressen)

Återigen är troligtvis en av de gemensamma nämnarna antioxidanter. Antioxidanter minskar belastningen av fria radikaler och skyddar på så vis kroppen från nedbrytning och funktionsnedsättning. Fria radikaler bildas under den normala energiomsättningen, och ju mer energi man äter, desto högre blir belastningen av fria radikaler. Vi vet vidare att fria radikaler är viktiga ingredienser i utvecklingen av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och hjärnsjukdomar - just de sjukdomar som de hungriga aporna i studien uppges hålla sig friska från i större utsträckning än kontrollgruppen.

Tre snabba

• fria radikaler bildas i energiomsättningen
• antioxidanter skyddar mot fria radikaler
• antioxidanter finns i frukt, bär, grönsaker, nötter och frön

Slutsatser av det vi redan visste
Ett moderat intag av energi från näringstäta livsmedel är sannolikt bra för folkhälsan i allmänhet och den genomsnittliga individens hälsa i synnerhet. Men det är inte okunskap om detta som är ett problem för den moderna människan idag - utan att tillgången på mat och beteendet i samband med denna tillgång inte är förenlig med god hälsa.

Med risk för att skjuta min egen yrkeskår i foten får jag säga att det - med folkhälsan för ögonen - kanske inte enbart är mer nutritionsforskning som behövs i första hand, utan även fler välfungerande förändringsmodeller och kompetenta beteendevetare som kan hjälpa till att implementera hälsosammare vanor hos människor.


Relaterade inlägg på NGruppens blogg:
Om kaffe, alzheimers och den gemensamma nämnaren
Kaffe - en rik källa till antioxidanter
Antioxidanter - grupper och källor
Från alfa till omega - om fettsyror
Blåbär och choklad på hjärnan
Näringsrika skal
Te för din hälsa


Referenser:
1: Coleman R et al. Calorie restriction delays onset and mortality in Rhesus monkeys. Science. 2009;325(5937):201-4. Abstrakt tillgängligt från http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/325/5937/201.

Lag Rössner mot lag Dahlqvist – på återbesök i kolhydratkampen

Text: Anki Sundin, © NGruppen

Är det farligt att äta kolhydrater? Är det farligt att äta mättat fett (läs: mättade fettsyror)? Och innebär det någon fara för en diabetiker att hålla en LCHF-kost (low carbohydrate high fat-kost)?

För en tid sedan rasade en hätsk debatt i Läkartidningen om de kostråd vi har och jag skrev ett inlägg på bloggen om den, "Går det giriga troll i näringsrekommendationerna?". Igår handlade Kalla fakta om samma tema med i stort sett samma personer. Och fortfarande står de två lagen på samma ställe där vi sist lämnade dem och försvarar sina respektive positioner.

Det är sunt att ifrågasätta kostrekommendationerna
Docenten och forskaren Ralf Sundberg har bildat ett nätverk av läkare som ifrågasätter de nuvarande kostråden. Som nutritionist kan jag inte annat än att lyfta på hatten och välkomna detta initiativ. Mot bakgrund av de fakta som framkommit rörande vetenskapligt fusk (jfr Seven country-studien*och presumtivt jäv (jfr Livsmedelsverkets referensgrupp och dess kopplingar till livsmedelsindustrin), är det minst sagt sunt att vi åtminstone börjar fråga oss om vi med hull och hår ska sluka rekommendationerna som säger att vi bör äta mellan 50 och 60 energiprocent kolhydrater, inklusive maximalt 10 energiprocent (motsvarande 50 gram) sackaros, alltså ”vitt socker”.

Bra med kolhydrater för diabetiker?
I Kalla fakta ställs frågan om diabetiker verkligen bör äta kolhydrater, eftersom kolhydrater kräver insulin. Svaret från Nils-Georg Asp blev i inslaget att det inte är någon fara eftersom vi har så bra behandling för diabetiker idag. Nils-Georg Asp är VD för livsmedelsindustrins paraplyorganisation Swedish Nutrition Foundation med medlemmar såsom Danisco, Coca cola och MacDonalds.. Det är därför sunt att ifrågasätta även honom i den här frågan. Panos Dolgiras, NGruppens egen läkare tillika nutritionist, ifrågasätter om det är klokt att äta mycket kolhydrater bara för att vi har en bra behandling mot diabetes.

Varför svårt att nå konsensus?
Varför är det så svårt att komma fram till konsensus? Professor Stephan Rössner hänvisar till den ”vulgära” liknelsen med de många flugorna som inte kan ha fel för att de alla äter skit. Dr Annika Dahlqvist anser att det är prestige och ohederliga kontakter med livsmedelsindustrin som hindrar etablissemanget från att ta klivet ur sin bubbla och omvärdera sin ståndpunkt.

Kan alla oberoende experter vara vänliga att ställa sig upp?
Men frågan är om någon är helt oberoende i frågan – finns det någon som inte tjänar på att stå upp för sin åsikt och sin vetenskapliga övertygelse här? Som jag ser det är svaret på den frågan nej.

Vi återfinner en rad nutritionister och läkare med kommersiella intressen i livsmedelsindustrin, men måste det vara ohederligt? Inte nödvändigtvis. Om någon, såsom professor Claude Marcus hävdar är tingens ordning i hans fall, får betalt av industrin för att helt enkelt säga sin åsikt, måste det inte betyda att det föreligger ett klassiskt jävsförhållande.

Även Annika Dahlqvist får ju sig en slev av Mammons frukter när hon åker land och rike runt och föreläser och säljer sina böcker.

Så ingen torde egentligen vara ”oberoende” i en vidare bemärkelse - frikopplad från kommersiella intressen - även om vi fortfarande bör ha ögonen öppna för faktiskt jäv. När det i många stycken är samma personer som företräder livsmedelsindustrin som också har makt att påverka de myndighetssanktionerade kostråden, finns det anledning att ifrågasätta i vilken utsträckning som våra kostråd är knutna till livsmedelsindustrins intressen.

Inte skadligt att äta fett
Såvitt jag känner till, finns inga skadliga effekter av att äta en kost med lite kolhydrater till fördel för fett och protein. Än så länge har vi inte sett någon ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar trots ett högt intag av mättat fett. Inte heller har vi sett några uppenbara näringsbrister eller några andra näringsfysiologiska bekymmer.

Om 10 år kommer vi att ha ett ännu större underlag för att kunna utvärdera LCHF-kosten, men till dess torde det åtminstone vara säkert att rekommendera människor att hålla sig borta från socker och stora mängder övriga, snabba kolhydrater, vare sig man är diabetiker eller inte. Däremot ställer jag mig tveksam till om vi verkligen kan äta ohejdade mängder fett utan att bli feta, såsom ibland hävdas.

*) Keys A et al. The diet and 15-year death rate in the seven countries study. Am J Epidemiol. 1986 Dec;124(6):903-15)

Juice, fruktdryck och diabetes

Frukt och fruktsocker, risk för diabetes och övervikt… Ät fett, dra ned på kolhydraterna… Nej, ät en kolhydratrik frukost så går du ned i vikt… Tomas DiLevas gamla slagdänga ”Vem ska man tro på?” kommer väl till pass nu när alla plötsligt blivit kostexperter och debatten har utvecklats till ett fullskaligt semantiskt krig. SvD:s artikel Fruktdryck ökar risken för diabetes har uppenbart retat upp en hel del läsare som strider på varsin sida om kolhydratfronten.

Bra för en, dåligt för en annan
Först och främst: Vanten passar inte alla. Jag har sagt det förut, och jag fortsätter att säga det. Ett kostupplägg kan vara idealt för en och fullkomligt förödande för en annan, av den komplicerat enkla anledningen att vi är begåvade med olika genetiska uppsättningar, har skaffat och förvärvat olika förutsättningar och har olika ambitioner och mål. Av det skälet kan vi aldrig ge en exakt rekommendation på individnivå när det gäller kost och näringslära, men vi kan efter lite specifikation ge riktlinjer. En uthållighetsidrottare på hög nivå inte bara ”kan”, utan rekommenderas att dricka juice, chokladmjölk, sportdryck och andra söta (kolhydratrika) drycker i samband med träning – men en person med stillsam livsstil behöver i allmänhet hålla sig borta från sådana livsmedel.

Känslighet för kolhydrater
Att övervikt ökar risken för diabetes typ 2 är allmänt vedertaget idag. Alla som är överviktiga drabbas dock inte av diabetes typ 2, och alla som har diabetes typ 2 är inte överviktiga. Det måste sägas i samma andetag. Men när vi nu känner till att många är metabolt känsliga för kolhydrater i stora mängder, finns skälig anledning att mana till försiktighet när det gäller just kolhydratrika livsmedel på regelbunden basis.

Feltolkade råd från Livsmedelsverket?
Livsmedelsverkets nutritionist Åsa Brugård Konde ger enligt denna artikel föräldrar rådet att låta barnen släcka törsten med vatten istället för med en fruktdryck, som alltså innehåller lika mycket socker som saft och läsk. Det är ett mycket sunt förhållningssätt. Jag dristar mig till att tolka min kollegas fortsatta råd såsom att det är bättre att ge barn juice då och då än att ge dem just fruktdryck eller saft. (Jag tror nämligen inte att hon blivit korrekt återgiven i artikeln, där det ser ut som om hon rekommenderar vatten eller juice att släcka törsten med. Åsa Brugård Konde – du får gärna återkoppla på denna min tolkning om du inte håller med.)

Däremot håller jag inte med om att juice är ett bättre val än saft eller fruktdryck för att juice innehåller just fruktsocker. Juice innehåller andra sockerarter också, ska noteras, men om vi nu fokuserar på fruktsocker är det en fettbildande sockerart. Det ökar inte blodsockret nämnvärt, men levern ombildar det gärna till lagringsbart fett – något som i sig innebär en risk för övervikt om vi överkonsumerar det. Men skilj mellan frukt (juice) och rent fruktsocker. Det är nämligen min andra invändning: juice innehåller antioxidanter och i förekommande fall en aning fibrer. Det gör inte saft eller läsk.

Frukt bättre än juice för de flesta
Ännu bättre för genomsnittssvensken är att äta frukten som den är istället för att dricka juicen. Det har med bland annat att göra med det förrädiska med att dricka energi – vi blir inte mätta av det på samma sätt som vi blir mätta av livsmedel som vi behöver tugga först. Dessutom är det lätt att dricka upp tre apelsiner på någon minut och få blodsockret att öka, men det skulle ta oss en kvart att äta så mycket frukt med resultatet att blodsockret reagerar mindre kraftfullt.

I allmänhet kan vi alltså ge rådet till medelsvensken: ät frukt och grönsaker, drick gärna juice men i måttliga mängder, släck törsten med vatten och undvik drycker med tillsatta sockerarter (inklusive fruktsocker).

Blåbär och choklad på hjärnan

Mörk choklad och blåbär är nyttigt inte minst för diabetiker. Det är egentligen ingen revolutionerande ny kunskap, men icke desto mindre värdefull. Bakom resultaten döljer sig begrepp såsom antioxidanter, fria radikaler, oxidativ stress och inte helt osannolikt AGE-produkter. I SvD:s artikel Choklad och bär är bra för hälsan återges intressanta svenska forskningsresultat som visar att det finns anledning att rekommendera mörk choklad och blåbär till människor med diabetes.

Antioxidanter en gemensam nämnare
Bland de intressanta näringsämnena i både mörk choklad och blåbär finns antioxidanter, ämnen som skyddar oss mot fria radikaler. Fria radikaler bidrar till oxidativ stress, något som yttrar sig i många olika patologiska resultat, däribland rynkig hud, försämrat immunförsvar och, i allvarliga fall, cancer. Många forskare menar att de symtom vi vanligen förknippar med ålderdom, till exempel nedbrytning av hudens elasticitet, glömska och dålig syn, egentligen är den oxidativa stressens förskyllan. Och att vi därmed kan bekämpa åldrandet med antioxidanter.

Fria radikaler, AGE-produkter och diabetes
Belastningen av just fria radikaler är mycket hög vid diabetes, något som delvis hänger ihop med den onormala omsättningen av blodsocker. Det finns forskning som också förknippar oxidativ stress med uppkomsten av så kallade AGE-produkter (advanced glycosylated end products). Här har socker reagerat med proteiner i kroppen och försämrar deras respektive funktioner, vilket är ytterligare ett problem vid inte minst diabetes.

Goda tips året om
Vegetabilier som blåbär, broccoli, grönkål och apelsin är mycket rika källor till antioxidanter. Plocka dina egna eller köp andras, och se gärna till att du har åtminstone blåbär i frysen året om. Det är bra för hjärnan, synen och faktiskt hela kroppen, vare sig du har diabetes eller inte.

Vidare lästips:
Du som vill läsa mer om socker, AGE-produkter och antioxidanter kan läsa boken
Sockerberoende - söt fantasti eller bitter verklighet.
Vill du läsa mer om diabetes kan du läsa boken
Diabetes - att förebygga och leva med en folksjukdom.
Båda är skrivna av Anki Sundin, näringsfysiolog (fil mag nutrition), och du kan beställa dem genom att skicka ett mail till info@ngruppen.se.

Diabetes

Författare: Anki Sundin, näringsfysiolog

Diabetes - att förebygga och leva med en folksjukdom utkommer i sin andra, uppdaterade utgåva redan i augusti. Anki Sundins författarstil är språkligt lättsmält och faktamässigt djup. Med näringsfysiologens kunskaper behandlas allt från glykemiskt index och glykemisk belastning, kolesterol och fett till metabola syndromet, blodsockerkontroll och träningsupplägg. Här finns också en diskussion kring livsmedel som kan ha läkemedelsliknande effekter samt en sammanfattning av de läkemedel som finns idag.

"Diabetes - att förebygga och leva med en folksjukdom" är faktagranskad av dr Stefan Sjöberg, överläkare och docent i internmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Ur innehållet:

• Vad är diabetes?


• Mat som förebygger och hjälper.


• Om blodsocker, glykemiskt index och fett.


• Viktminskning som vapen.


• Mat som medicin.


• Candida och magsår och koppling till diabetes.


• Motion och träningsprogram för diabetikern.


• Hälsosamma recept.

ISBN: 91-85511-02-1
Förlag: Hälsoförlaget, 2006
Inbunden.