Läkare mot läkare om fett

Text: Anki Sundin, NGruppen
Sveriges radio sände en intressant debatt mellan Fredrik Nyström, läkare och professor i intermedicin vid Linköpings universitet, och Stephan Rössner, läkare och fetmaexpert vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Temat var Är fett skadligt? Lyssna gärna på intervjun här (2)

Det framgår med all önskvärd tydlighet att forskningen inte är helt enkel att tolka, och att experter i allra högsta grad är uppdelade i (minst) två läger: ett läger där mättade fettsyror inte betraktas som farliga (för hjärt-kärlsystemet) och ett läger där mättade fettsyror fortfarande anses vara skadliga.

Inte skadligt om det ryms

Fredrik Nyström säger att ”det vore konstigt om det [mättat fett] skulle vara farligt eftersom det är det vi gör själva i kroppen när vi bildar fett från till exempel kolhydrater”.

Jag håller förvisso inte med Fredrik Nyström om att en viss substans automatiskt måste vara ofarlig bara för att kroppen själv kan tillverka den. I kroppen bildas exempelvis fria radikaler i samband med energiomsättningen, men det betyder inte att fria radikaler är ofarliga.

Däremot delar jag hans uppfattning om att en normalviktig person nog inte behöver vara bekymrad över fördelningen av näringsämnen – att i jämförelse med rekommendationerna överstiga intaget av till exempel mättade fettsyror är sannolikt inte skadligt, vilket också Stephan Rössner höll med om i intervjun.

Dålig mättnad av kolhydrater

Fredrik Nyström hänvisar vidare till mättnadseffekten av kolhydrater och säger att en liter vanlig läsk mättar lika mycket som en liter lightläsk, trots att det skiljer 500 kcal mellan dem. I siffror räknat stämmer inte riktigt det (energiinnehållet i vanlig läsk är 34 kcal per deciliter och i lightläsk 1 kcal per deciliter), men principen är helt riktig – ur ett mättnadsperspektiv är det förödande att dricka läsk. Läsk mättar inte på samma sätt som fast föda och därför kan många klunka i sig ganska stora mängder innan det säger stopp. Och ett överintag av energi är inte bra för gemene man.

Å andra sidan förespråkar inte Stephan Rössner (så vitt jag vet) att människor ska dricka läsk. Därför vågar jag gissa att de håller med varandra om att just läsk inte är något bra livsmedel ur ett allmänt hälsoperspektiv. Livsmedelsverket förespråkar också en minskning av intaget av raffinerade kolhydrater (som finns i läsk och annan ”utrymmesmat”).

Så mycket är ”för mycket” fett enligt rekommendationerna

Journalisten bad vidare Stephan Rössner att beskriva hur mycket rekommendationerna om maximalt 10E% mättat fett egentligen är, och svaret han gav är naturligtvis korrekt, att ”10% är 10%”, men jag tror att journalisten egentligen ville ha siffran översatt i livsmedel.

Om du ligger i energibalans och har ett intag om 2000 kcal per dag, skulle 10% motsvara 200 kcal, det vill säga ungefär 22 gram mättat fett. Det är lika mycket som finns i 41 gram smör med fetthalten 80%* (Jämför gärna med de små portionsförpackningarna av smör som finns på restauranger, som innehåller 5 gram – ungefär 8 sådana paket skulle motsvara de 22 grammen mättat fett.) Översatt till chips skulle samma mängd mättat fett motsvara 158 gram chips med fetthalten 34%**. (Notera att det inte är korrekt att jämföra smör med chips ur något allmänt hälsoperspektiv – exemplen ovan betyder inte att 41 gram smör är lika onyttigt/nyttigt som 158 gram chips, utan bara att mängderna motsvarar varandra med avseende på mättat fett.) Kanske var det sådana exempel som journalisten i inslaget ville ha.

Näringsrekommendationer inte för individen!

Dock ska det tilläggas att näringsrekommendationerna vi har inte är avsedda att användas på individnivå, utan på gruppnivå. Av det skälet är det inte värdefullt att översätta näringsrekommendationerna till kostråd för individen. Det hänger samman med att var och en har mycket olika förutsättningar att tillgodogöra sig energi och näring.

Detta är de överens om:

• Fetma är ett problem
• Så länge intaget av energi inte överstiger förbrukningen, kan man äta i stort sett vad som helst [ur ett viktperspektiv, min anmärkning]

Detta är de inte överens om:

Näringsrekommendationer:

• Livsmedelsverket bör dra tillbaka sina näringsrekommendationer när läget är så osäkert som det är nu (Fredrik Nyström)
• Näringsrekommendationerna står på stabil vetenskaplig grund (Stephan Rössner)

Mättnadskänslor av fett:

• Fett ger dålig mättnad (Stephan Rössner)
• Fett ger bra mättnad (Fredrik Nyström)

Hälsoeffekterna av mättade fettsyror:

• Mättade fettsyror ökar inte risken för hjärt-kärlsjukdomar (Fredrik Nyström, hänvisar till Womens Health Study (1))
• Mättade fettsyror kan på sikt öka risken för hjärt-kärlsjukdomar (Stephan Rössner, hänvisar till ”hundratusentals studier som har gjorts de senaste 100 åren”)

En fråga om studiedesign – igen

Fredrik Nyström menar här att det inte är antalet studier som är avgörande för vad som är sant och inte, utan kvaliteten på de studier som har gjorts.

Stephan Rössner svarar att rekommendationerna inte är resultatet av ”några lirare som sitter i någon källare och hittar på”, utan att de tillkommit genom gediget arbete av ledande näringsexperter.

Fredrik Nyström framhåller även att ”det är inte är prover som ska snyggas till, det är sjuklighet som ska gå ned”. På frågan om hur den med höga blodfetter ska tänka, menar han att det är en helt annan sak. En sådan person ska få statiner, som är blodfettsänkande läkemedel och som ”inte bara snyggar till blodvärdena, utan också minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar”.

Landar vi tillslut i blåbärsriset ändå?

Det är intressant att Fredrik Nyström tar upp just statiner på frågan om höga blodfetter. Statiner har en antioxidativ effekt. Kanske är det så att det är denna effekt som gör att det fungerar så bra som framhålls? Idag pratar man om oxiderat LDL som en risk snarare än bara LDL. Oxidation är involverat i inflammation, vilket i sin tur ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. En provokativ fråga – skulle ett par deciliter blåbär om dagen få en med statiner jämförbar effekt i sammanhanget?

Slutsatser från intervjun

Slutsatserna måste bli att de olika vetenskapliga lägren står mycket långt från varandra och ibland hävdar diametralt motsatta uppfattningar. Det är mycket intressant, eftersom det därför blir uppenbart att de inte använder samma forskning som underlag och/eller att de tolkar samma forskning på helt olika sätt. Det skulle vara spännande, om inte nödvändigt, att sätta alla i samma rum att läsa exakt samma studier för att sedan ge sina utlåtanden.

* Enligt Livsmedelsverkets databas är halten mättat fett 53,8 gram per 100 gram smör med 80% fetthalt.

** Enligt Livsmedelsverkets databas är halten mättat fett 13,9 gram per 100 gram chips med 34% fetthalt.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:

Studiedesign - en fråga om vad som är "bäst" vetenskap

Fett - ska det vara mättat eller inte?

Referenser:

1: Womens Health Initiative (WHI). Tillgängligt från http://www.nhlbi.nih.gov/whi/

2: Intervju med Fredrik Nyström och Stephan Rössner. Tillgänglig från:http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1714121&BroadcastDate=&IsBlock=