Lågkolhydratkost - för vem?

Undersökningar på överviktiga människor som under kontrollerade former får äta lågkolhydratkoster visar i en del fall förbättrade värden av HbA1c, fasteglukos och vissa blodfetter, men det är inte alltid som ett kostupplägg med begränsade mängder kolhydrater leder till en viktnedgång.

Så sent som 1970 rekommenderades generellt sett att runt 40 energiprocent skulle komma från kolhydrater, och att socker skulle uteslutas ur kosten i möjligaste mån. Dock började man att ifrågasätta dessa kostråd för att de verkade kunna öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, och en rad studier på 70- och 80-talen visade istället att en kost med mycket kolhydrater och fibrer samt lite mättat fett kunde förbättra både blodsockerkontroll och risken för hjärt-kärlsjukdomar hos både typ 1- och typ 2-diabetiker. På 90-talet blev således rekommendationerna mycket mer liberal än tidigare med avseende på kolhydrater, med organisationer som European Association for the Study of Diabetes i ryggen, som föreslog att så mycket som 60 energiprocent gott och väl kunde komma från kolhydrater. Tyvärr har man inte specificerat vilken sorts kolhydrater som dessa upp till 60 energiprocent ska utgöras av.

I de studier där man funnit en skyddande effekt på hjärta och kärl med högkolhydratkoster har dessa näringsämnen kommit från grönsaker, frukt och fullkornsprodukter. Här finns rikligt med kostfibrer. När vitt bröd, pasta och andra högraffinerade sädesprodukter istället utgör en stor del av kolhydraterna ökar triglyceriderna, HDL sjunker och blodsockerkontrollen försämras.