Text: Anki Sundin, NGruppen
Grenade aminosyror har många hört talas om. Men känner du också till att det finns grenade fettsyror? En av dessa fettsyror är fytansyra och finns i fett kött och mjölkfett, och kanske kan vara en länk mellan konsumtion av kött och risken för cancer. Om det är så, kan det också vara idé att resonera kring eventuella långtidseffekter av LCHF, det vill säga låg kolhydrat-hög fett-kost med mycket kött, grädde och smör som bas.
Kött kopplat till ökad risk för cancer
Epidemiologiska studier har visat att en hög nötköttkonsumtion är kopplad till en ökad risk för olika sorters cancer, däribland cancer i prostata, tjock- och ändtarm samt bröst (1). Att konsumtionen av kött och charkuterivaror är kopplad till cancer har man också konstaterat i WCRF*:s Diet and Cancer report (3).
Fytansyra en bov i dramat?
Det är oklart varför kött och charkuterivaror är kopplade till en ökad risk för cancer, men en kandidat till bovrollen är fytansyra. Det har visat sig att fytansyra uppreglerar proteinet och enzymet AMACR**. Det är måhända inte så konstigt, eftersom AMACR ingår i omsättningen av grenade fettsyror – om du äter mycket grenade fettsyror behöver du kunna omsätta allt och behöver således mer enzymer för denna process än om du inte äter några alls. AMACR finns i sin tur i stora mängder i just cancerceller (2).
Fytansyra finns i nötkött och mejeriprodukter
Fytansyra är en 20 kolatomer lång grenad fettsyra som finns i ganska stor mängd i just kött och mjölk från idisslare (kor, får, getter). Anledningen är att tarmbakterierna hos idisslare bryter ned klorofyll och på så vis genererar fytansyra som nedbrytningsprodukt.
Fytansyra återfinns därför i såväl kött som mjölk från idisslande boskap i högre grad än hos andra. Detta gör att människor som äter kött och mejeriprodukter från idisslare får i sig mer fytansyra än de som inte gör det, inte minst vegetarianer och framför allt veganer. Fytansyra finns också i fet fisk och kommer från plankton längre ned i näringskedjan.
Fytansyra finns mest hos kött- och mjölkälskare
Enligt en undersökning som gjordes bland brittiska kvinnor (1) var plasmakoncentrationen av fytansyra 6,7 gånger högre hos dem som åt nötkött jämfört med dem med en vegansk kosthållning, och 47% högre än hos dem med en lakto-ovo-vegetarisk kosthållning. Den starkaste faktorn för fytansyra i plasman var faktiskt intaget av mjölkfett – ju mer mjölkfett kvinnorna åt desto högre var plasmakoncentrationen av fytansyra. Intaget av kött var i den här undersökningen alltså inte signifikant kopplad till fytansyra i plasma hos dem som deltog. (Dock uppgav en majoritet av deltagarna som åt kött att de åt så lite av det synliga fettet på köttet som möjligt, vilket gör att människor som gärna äter detta fett också kan tänkas få i sig mer fytansyra.)
Styrkor och svagheter i den här studien (1)
En styrka i den här studien (1) är att man har undersökt enbart kvinnor – man har inte blandat män och kvinnor. En könsuppdelning är helt nödvändig för att kunna dra någon slutsats alls i många fall, eftersom män och kvinnor är så olika fysiologiskt.
Ytterligare en styrka är att man har jämfört även andra parametrar såsom BMI, ålder och rökvanor.
Tack vare att kvinnorna också uppgav så olika kostregimer var det "enkelt" att dela in dem i rätt grupper.
Den kanske största svagheten var att man använde så kallade FFQ (food frequency questionnaires) för att få veta hur kostvanorna såg ut. Det är en svår metod att dra riktiga slutsatser ifrån, eftersom den som fyller i ett FFQ svarar på frågor såsom "Hur ofta äter du yoghurt" och får ofta välja mellan svarsalternativ såsom "varje dag", "flera gånger i veckan", "sällan" och "aldrig". I ett vanligt FFQ undersöks inte mängderna av olika livsmedel, utan bara intagsfrekvensen – hur ofta man äter av ett visst livsmedel.
Slutsatser och några tankar kring LCHF
Om fytansyra skulle visa sig bortom allt tvivel ha en koppling till utvecklingen av olika cancertyper, skulle det betyda att det är bra att begränsa sitt intag av livsmedel som innehåller denna sorts fettsyra. Rött kött och mejeriprodukter innehåller ganska stora mängder.
I så kallade in vitro-studier (undersökningar gjorda på celler på odlingsplattor) har det visat sig att just fytansyra (som alltså finns i rött kött och mjölkfett) kan uppreglera enzymet AMACR. Detta enzym finns i högre mängd i cancerceller än normala celler.
Från stora befolkningsstudier vet vi att det finns en koppling mellan intag av kött och risken för cancer.
Det är ännu för tidigt att dra några konkreta slutsatser kring mekanismerna bakom detta fenomen, men om det nu faktiskt är fytansyra som är en av bovarna i dramat kan man fundera över hur hälsosamt det är att äta stora mängder fett rött kött och mjölkfett. LCHF-anhängarna förespråkar ofta intag av stora mängder smör, grädde och fett kött, vilket gör att vi kanske kan använda denna grupp som jämförelse med en "normalkost-grupp" (om det nu finns en sådan) och en vegetarisk kost-grupp för att se om risken för cancer verkligen blir högre på sikt. Samtidigt kan man också mäta vissa markörer, däribland fytansyra, för att försöka koppla dessa till en ökad eller minskad risk.
I dagsläget finns inga övertygande bevis för att det skulle vara skadligt på något sätt att följa en LCHF-kost. Denna kostregim är emellertid relativt ny och behöver fortfarande några år på sig att hinna ge något utfall på befolkningsnivå. Livsmedelsverket framhåller betydelsen av att inte överdriva sin konsumtion av rött kött och charkuterivaror på grund av den ökade risken för cancer i Råd om kött i kommande miljösmarta matval och Cancer och matvanor.
Kött är å andra sidan mycket näringsrikt och är därför bra mat för inte minst idrottare (det vill säga den som tränar mycket). Det betyder att den gamla parollen att äta varierat kommer väl till hands även här – en kost som innehåller lite av allt snarare än mycket av lite torde vara hälsosamt. Som alltid väljer du själv hur just du ska äta.
*WCRF står för World Cancer Research Fund
**AMACR står för alfametylacyl-CoA-racemas
Referenser:
1. Allen NE, Grace PB, Ginn A, Travis RC, Roddam AW, Appelby PN et al. Phytanic acid: mesurement of plasma concentrations by gas-liquid chromatography-mass spectrometry analysis and association with diet and other plasma fatty acids. Br J Nutr. 2007;
2. Mobley JA, Leav I, Zielie P, Wotkowitz C, Evans J, Lam Y-W et al. Branched fatty acids in dairy and beef products markedly enhance alpha-methylacyl- CoA racemase expression in prostate cancer cells in vitro. Cancer Epidemiology, Biomarkers&Prevention. 2003;12:775-83.
3: WCRF/AICR, 2007: Food, Nutrition, Physical activity, and the Prevention of Cancer. Tillgänglig från http://www.dietandcancerreport.org/
måndag 20 juli 2009
torsdag 16 juli 2009
Utlottningen av Kost- och näringsanalysen är klar!
Under Fitness5 i Halmstad förra veckan ordnade vi en utlottning av en kost- och näringsanalys.
Vinnaren blev
Kristoffer Johansson – Grattis!
Kristoffer får en kost- och näringsanalys av tre dagars kostregistrering, värde 900 kr.
Så här skriver Kristoffer om sig själv:
Tränar ca 4-5 gånger i veckan och äter nyttigt.
Vi får väl se vad han ligger på för energi- och näringsintag…
Vinnaren blev
Kristoffer Johansson – Grattis!
Kristoffer får en kost- och näringsanalys av tre dagars kostregistrering, värde 900 kr.
Så här skriver Kristoffer om sig själv:
Tränar ca 4-5 gånger i veckan och äter nyttigt.
Vi får väl se vad han ligger på för energi- och näringsintag…
- Är det tillräckligt för hans träningsmängd?
- Behöver han äta mer av något för sitt mål?
- Och hur ska han lägga upp kostplaneringen i samband med träning?
Snart har vi svaret.
Kristoffer får ett mail med instruktioner, och sedan kör vi igång!
tisdag 14 juli 2009
Kolesterol - risk eller inte?
Text: Anki Sundin, NGruppen
Mättat fett, "ont" kolesterol (LDL) och risken för hjärt-kärlsjukdomar har diskuterats hett den senaste tiden.
Är kolesterol en riskfaktor? är rubriken på en artikel som Lars Werkö, Tore Scherstén och Ralf Sundberg skrivit i dagens SvD, där de tar upp frågan igen och menar att LDL (det "onda" kolesterolet) inte ska betraktas som en riskfaktor längre.
Det ska bli intressant att följa Livsmedelsverkets reaktion på detta. Ser vi näringsrekommendationer som inte nödvändigtvis begränsar intaget av mättade fettsyror inom rimlig framtid? Eller ska stödet för kopplingen mellan mättat fett, kolesterol och hjärt-kärlsjukdomar fortfarande betraktas som starkt och välgrundat?
I några av NGruppens tidigare inlägg tas denna fråga upp:
Intresset för fettdebatt mättat?
Ägg och kolesterol - ingen fara!
Fetthypotesen - ska det vara mättat eller inte?
Mättat fett, "ont" kolesterol (LDL) och risken för hjärt-kärlsjukdomar har diskuterats hett den senaste tiden.
Är kolesterol en riskfaktor? är rubriken på en artikel som Lars Werkö, Tore Scherstén och Ralf Sundberg skrivit i dagens SvD, där de tar upp frågan igen och menar att LDL (det "onda" kolesterolet) inte ska betraktas som en riskfaktor längre.
Det ska bli intressant att följa Livsmedelsverkets reaktion på detta. Ser vi näringsrekommendationer som inte nödvändigtvis begränsar intaget av mättade fettsyror inom rimlig framtid? Eller ska stödet för kopplingen mellan mättat fett, kolesterol och hjärt-kärlsjukdomar fortfarande betraktas som starkt och välgrundat?
I några av NGruppens tidigare inlägg tas denna fråga upp:
Intresset för fettdebatt mättat?
Ägg och kolesterol - ingen fara!
Fetthypotesen - ska det vara mättat eller inte?
Etiketter:
Allmänt,
Debatt,
Fett,
Kolesterol
fredag 10 juli 2009
Ät mindre och lev frisk längre?
Text: Anki Sundin, NGruppen
Ät mindre och lev frisk längre. Det verkar bli slutsatsen av ett 20 år långt experiment på rhesusapor i USA (1). Tre dagstidningar i Sverige nappade på studien och presenterade följande rubriker:
Färre kalorier förlänger livet. (SvD)
Apor på svältkost är friska längre (DN)
Ät mindre - och lev längre (Expressen)
Återigen är troligtvis en av de gemensamma nämnarna antioxidanter. Antioxidanter minskar belastningen av fria radikaler och skyddar på så vis kroppen från nedbrytning och funktionsnedsättning. Fria radikaler bildas under den normala energiomsättningen, och ju mer energi man äter, desto högre blir belastningen av fria radikaler. Vi vet vidare att fria radikaler är viktiga ingredienser i utvecklingen av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och hjärnsjukdomar - just de sjukdomar som de hungriga aporna i studien uppges hålla sig friska från i större utsträckning än kontrollgruppen.
Tre snabba
Ett moderat intag av energi från näringstäta livsmedel är sannolikt bra för folkhälsan i allmänhet och den genomsnittliga individens hälsa i synnerhet. Men det är inte okunskap om detta som är ett problem för den moderna människan idag - utan att tillgången på mat och beteendet i samband med denna tillgång inte är förenlig med god hälsa.
Med risk för att skjuta min egen yrkeskår i foten får jag säga att det - med folkhälsan för ögonen - kanske inte enbart är mer nutritionsforskning som behövs i första hand, utan även fler välfungerande förändringsmodeller och kompetenta beteendevetare som kan hjälpa till att implementera hälsosammare vanor hos människor.
Relaterade inlägg på NGruppens blogg:
Om kaffe, alzheimers och den gemensamma nämnaren
Kaffe - en rik källa till antioxidanter
Antioxidanter - grupper och källor
Från alfa till omega - om fettsyror
Blåbär och choklad på hjärnan
Näringsrika skal
Te för din hälsa
Referenser:
1: Coleman R et al. Calorie restriction delays onset and mortality in Rhesus monkeys. Science. 2009;325(5937):201-4. Abstrakt tillgängligt från http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/325/5937/201.
Ät mindre och lev frisk längre. Det verkar bli slutsatsen av ett 20 år långt experiment på rhesusapor i USA (1). Tre dagstidningar i Sverige nappade på studien och presenterade följande rubriker:
Färre kalorier förlänger livet. (SvD)
Apor på svältkost är friska längre (DN)
Ät mindre - och lev längre (Expressen)
Återigen är troligtvis en av de gemensamma nämnarna antioxidanter. Antioxidanter minskar belastningen av fria radikaler och skyddar på så vis kroppen från nedbrytning och funktionsnedsättning. Fria radikaler bildas under den normala energiomsättningen, och ju mer energi man äter, desto högre blir belastningen av fria radikaler. Vi vet vidare att fria radikaler är viktiga ingredienser i utvecklingen av diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och hjärnsjukdomar - just de sjukdomar som de hungriga aporna i studien uppges hålla sig friska från i större utsträckning än kontrollgruppen.
Tre snabba
- fria radikaler bildas i energiomsättningen
- antioxidanter skyddar mot fria radikaler
- antioxidanter finns i frukt, bär, grönsaker, nötter och frön
Ett moderat intag av energi från näringstäta livsmedel är sannolikt bra för folkhälsan i allmänhet och den genomsnittliga individens hälsa i synnerhet. Men det är inte okunskap om detta som är ett problem för den moderna människan idag - utan att tillgången på mat och beteendet i samband med denna tillgång inte är förenlig med god hälsa.
Med risk för att skjuta min egen yrkeskår i foten får jag säga att det - med folkhälsan för ögonen - kanske inte enbart är mer nutritionsforskning som behövs i första hand, utan även fler välfungerande förändringsmodeller och kompetenta beteendevetare som kan hjälpa till att implementera hälsosammare vanor hos människor.
Relaterade inlägg på NGruppens blogg:
Om kaffe, alzheimers och den gemensamma nämnaren
Kaffe - en rik källa till antioxidanter
Antioxidanter - grupper och källor
Från alfa till omega - om fettsyror
Blåbär och choklad på hjärnan
Näringsrika skal
Te för din hälsa
Referenser:
1: Coleman R et al. Calorie restriction delays onset and mortality in Rhesus monkeys. Science. 2009;325(5937):201-4. Abstrakt tillgängligt från http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/325/5937/201.
Etiketter:
Allmänt,
Antioxidanter,
Diabetes,
Folkhälsa,
Kost vid diabetes,
Övervikt och fetma
torsdag 9 juli 2009
Formler för energiförbrukning
Text: Anki Sundin, NGruppen
Att räkna ut sitt energibehov / energiförbrukning kan vara intressant för många som tränar mycket. Dels kan det vara nödvändigt att veta hur mycket energi som går åt i en viss träningsperiod, dels behöver många känna till detta för att kunna manipulera med sin kroppsvikt inför till exempel tävlingar. Jag har redogjort för dessa schablonformler och beräkningar i detalj i boken Näringslära för kroppsbyggare och andra kraftidrottare.
Det finns en rad olika schablonformler för att räkna ut energibehovet (E). Här nedan finner du några av dessa.
E=BMR*PAL
E=BMR/1440*BMR-faktor*tid (min)
E=BMR*MET*tid (h)/24
E=BMR+45 kcal (eller 189 kJ)*fettfri vikt (kg)
Här kommer en kort förklaring till respektive uttryck.
BMR: Basal metabolic rate. Betyder basalomsättning, basalmetabolism och grundomsättning. Det är den mängden energi som du behöver för att dina grundläggande kroppsliga funktioner (hjärna, hjärta, övriga inre organ) ska fungera i horisontell vila under ett dygn.
PAL: Physical activity level. Ett genomsnitt av aktivitetsnivån för individer med olika fysisk aktivitet. Vanlig indelning är stillasittande, medelhårt arbete, hårt arbete. Denna mycket grova indelning har sina uppenbara brister.
BMR-faktor: en faktor som multipliceras med ditt BMR under en viss tid för att beräkna antingen en enskild aktivitetes energiförbrukning eller energiförbrukningen för ett helt dygn. Kräver en aktivitetsdagbok baserad på 5- till 15-minutersintervaller över dygnet.
MET: Metabolic equivalent. Förhållandet mellan energin som behövs för en given fysisk aktivitet och vilometabolismen (RMR). Definieras även som syreupptaget i ml/kg, där en MET är syrekostnaden för att sitta tyst och stilla - ca 3,5 ml per kilo och minut. Kostnaden för att omsätta en liter syre är sedan 5 kcal.
Fettfri vikt: allt i din kropp som inte är fett, dvs muskler, skelett, blod och så vidare. Detta mått är ett av de värdefullaste vid en teoretisk beräkning av energiförbrukningen, eftersom muskelmassan är en mycket viktig parameter.
För varje teoretisk beräkning finns för- och nackdelar. För det första ska dessa beräkningar aldrig betraktas som en sanning, utan som ett verktyg för att hamna ganska nära den sannolika energiförbrukningen. Om du har läst någonstans att just du behöver, låt säga 3000 kcal per dag, baserat på ålder, vikt och kön, stämmer alltså inte det. Däremot är det sannolikt att du ligger ganska nära den energiförbrukningen.
På samma sätt ska en pulsmätare som också anger energiförbrukningen betraktas som ett grovt verktyg. En pulsmätare vet aldrig exakt hur din kropp fungerar och därför är det aldrig exakt 182 kcal du har gjort av med på promenaden eller exakt 322 kcal du har gjort av med på spinningpasset. Faktum är att det kan ligga ganska långt från sanningen. Däremot är det troligt att du gör av med mer energi på ett spinningpass än på en promenad under lika lång tid, så i relation till olika aktiviteter kan en pulsmätare ge värdefull information. Men siffrorna är alltså inte sanna i den bemärkelsen.
Att räkna ut sitt energibehov / energiförbrukning kan vara intressant för många som tränar mycket. Dels kan det vara nödvändigt att veta hur mycket energi som går åt i en viss träningsperiod, dels behöver många känna till detta för att kunna manipulera med sin kroppsvikt inför till exempel tävlingar. Jag har redogjort för dessa schablonformler och beräkningar i detalj i boken Näringslära för kroppsbyggare och andra kraftidrottare.
Det finns en rad olika schablonformler för att räkna ut energibehovet (E). Här nedan finner du några av dessa.
E=BMR*PAL
E=BMR/1440*BMR-faktor*tid (min)
E=BMR*MET*tid (h)/24
E=BMR+45 kcal (eller 189 kJ)*fettfri vikt (kg)
Här kommer en kort förklaring till respektive uttryck.
BMR: Basal metabolic rate. Betyder basalomsättning, basalmetabolism och grundomsättning. Det är den mängden energi som du behöver för att dina grundläggande kroppsliga funktioner (hjärna, hjärta, övriga inre organ) ska fungera i horisontell vila under ett dygn.
PAL: Physical activity level. Ett genomsnitt av aktivitetsnivån för individer med olika fysisk aktivitet. Vanlig indelning är stillasittande, medelhårt arbete, hårt arbete. Denna mycket grova indelning har sina uppenbara brister.
BMR-faktor: en faktor som multipliceras med ditt BMR under en viss tid för att beräkna antingen en enskild aktivitetes energiförbrukning eller energiförbrukningen för ett helt dygn. Kräver en aktivitetsdagbok baserad på 5- till 15-minutersintervaller över dygnet.
MET: Metabolic equivalent. Förhållandet mellan energin som behövs för en given fysisk aktivitet och vilometabolismen (RMR). Definieras även som syreupptaget i ml/kg, där en MET är syrekostnaden för att sitta tyst och stilla - ca 3,5 ml per kilo och minut. Kostnaden för att omsätta en liter syre är sedan 5 kcal.
Fettfri vikt: allt i din kropp som inte är fett, dvs muskler, skelett, blod och så vidare. Detta mått är ett av de värdefullaste vid en teoretisk beräkning av energiförbrukningen, eftersom muskelmassan är en mycket viktig parameter.
För varje teoretisk beräkning finns för- och nackdelar. För det första ska dessa beräkningar aldrig betraktas som en sanning, utan som ett verktyg för att hamna ganska nära den sannolika energiförbrukningen. Om du har läst någonstans att just du behöver, låt säga 3000 kcal per dag, baserat på ålder, vikt och kön, stämmer alltså inte det. Däremot är det sannolikt att du ligger ganska nära den energiförbrukningen.
På samma sätt ska en pulsmätare som också anger energiförbrukningen betraktas som ett grovt verktyg. En pulsmätare vet aldrig exakt hur din kropp fungerar och därför är det aldrig exakt 182 kcal du har gjort av med på promenaden eller exakt 322 kcal du har gjort av med på spinningpasset. Faktum är att det kan ligga ganska långt från sanningen. Däremot är det troligt att du gör av med mer energi på ett spinningpass än på en promenad under lika lång tid, så i relation till olika aktiviteter kan en pulsmätare ge värdefull information. Men siffrorna är alltså inte sanna i den bemärkelsen.
Etiketter:
Energibehov,
Energiförbrukning,
Idrottsnutrition,
Kost för idrottare
onsdag 8 juli 2009
Kostrådens historia
Under våren 2009 skrev nutritionist Emma Andréasson sin C-uppsats med titeln Kostrådens historia. Nu kan du ladda ned hennes uppsats från vår hemsida, www.ngruppen.se, under Nyheter (vänsterspalten på startsidan).
Jag hade förmånen att vara hennes handledare och är mycket imponerad över det grundliga arbete hon har gjort. I det inledande stycket kan vi läsa bland annat detta:
"Nutritionsforskningen och kostråden har påverkats av olika faktorer som socialpolitiska strömningar, handel och rådande attityder."
"Samarbetet mellan nutritionsforskningen och livsmedelsindustrin är önskvärt och oundvikligt, men det finns åsikter om att samarbetet borde regleras för att den enskilde individens hälsa inte ska komma i kläm när utvecklandet av hälsosamma kostvanor på nationell nivå påverkas av handeln."
Här får du dig till livs allt från kuriös information till vassa fakta. Läs till exempel om Tigerstedts (1853-1922) åsikt om att "Staten borde hafva lika stort intresse för sådana frågor [kost- och näringslära] som för utvecklingen av kreatursutfodring" för att hålla arbetarna friska och starka och därmed bidra till landets välstånd. Eller vad sägs om krigets betydelse för nutritionsforskning och bakgrunden till de pedagogiska kostmodellerna som tillämpas idag?
Om du är intresserad av att veta varför våra moderna kostråd ser ut som de gör, är den här uppsatsen helt klart värd sin uppmärksamhet i hängmattan i sommar.
Relaterade inlägg på NGruppens blogg
Nyckelhålet och problemet med folk som inte gör som vi säger
Jag hade förmånen att vara hennes handledare och är mycket imponerad över det grundliga arbete hon har gjort. I det inledande stycket kan vi läsa bland annat detta:
"Nutritionsforskningen och kostråden har påverkats av olika faktorer som socialpolitiska strömningar, handel och rådande attityder."
"Samarbetet mellan nutritionsforskningen och livsmedelsindustrin är önskvärt och oundvikligt, men det finns åsikter om att samarbetet borde regleras för att den enskilde individens hälsa inte ska komma i kläm när utvecklandet av hälsosamma kostvanor på nationell nivå påverkas av handeln."
Här får du dig till livs allt från kuriös information till vassa fakta. Läs till exempel om Tigerstedts (1853-1922) åsikt om att "Staten borde hafva lika stort intresse för sådana frågor [kost- och näringslära] som för utvecklingen av kreatursutfodring" för att hålla arbetarna friska och starka och därmed bidra till landets välstånd. Eller vad sägs om krigets betydelse för nutritionsforskning och bakgrunden till de pedagogiska kostmodellerna som tillämpas idag?
Om du är intresserad av att veta varför våra moderna kostråd ser ut som de gör, är den här uppsatsen helt klart värd sin uppmärksamhet i hängmattan i sommar.
Relaterade inlägg på NGruppens blogg
Nyckelhålet och problemet med folk som inte gör som vi säger
måndag 6 juli 2009
Om kaffe, alzheimers och den gemensamma nämnaren
Text: Anki Sundin, NGruppen
Aftonbladets artikel Kaffe kan skydda mot alzheimers handlar om hur man nu börjar närma sig riktigt intressanta resultat där befolkningsstudier kunnat uppvisa ett samband mellan minskad risk för demenssjukdomar och kaffedrickande. I djurstudier har man också funnit att koffein minskat antalet plack i hjärnan (som associeras med demens).
Mela Pettersson skrev ett inlägg på NGruppens blogg om just alzheimers och antioxidanter för en tid sedan med rubriken Kaffe - en rik källa till antioxidanter.
Antioxidanter skyddar mot övervikt?
Det verkar som om antioxidanter bidrar med starkt skydd mot många olika sjukdomar, inte bara demens. Diabetes, övervikt och cancer har man undersökt i samband med antioxidantintag från frukt och grönt samt antioxidantrika drycker såsom kaffe och te, och här finns det övertygande anledning att gå vidare med forskningen. Den gemensamma faktorn i dessa sjukdomar är inflammation, och i många sådana fall kan antioxidanter ge ett skydd.
Åldrande saktas ned av antioxidanter
Faktum är att många av de sjukdomar som idag sätts i samband med "åldrande" i själva verket inte alls är ålderns fel som sådan. Nedsatt syn, försämrat minne och diabetes typ 2 har också med inflammatoriska faktorer att göra. Man brukar prata om så kallade fria radikaler, som är de vävnadsnedbrytande ämnen vi i största möjliga mån behöver skydda oss från. Dessa bildas i kroppen vid den normala omsättningen, inte minst i samband med att vi äter socker, men finns också i stora mängder i tobaksrök och storstadsluft.
Vi behöver äta frukt, grönsaker, bär, nötter och frön för att tillgodose vårt behov av antioxidanter och på så vis behålla hälsan. Kaffe och te av olika slag verkar också vara bra komplement till ett i övrigt gott intag av antioxidanter.
Några kloka ord från Hippokrates
Hippokrates, som tillskrivits epitetet läkekonstens fader, lär ha sagt Låt din mat vara din medicin och medicinen din mat. Om han nu verkligen yttrade något sådan får vi kanske aldrig veta, men nog ligger det något mycket klokt i uttrycket. Vi kan inte bota eller skydda oss mot alla sjukdomar ens med perfekt sammansatt näringsintag, men vi kan åstadkomma mycket genom att äta med förstånd.
Relaterade länkar på NGruppens blogg:
Te för din hälsa
Choklad för din hälsa
Blåbär och choklad på hjärnan
Antioxidanter - grupper och källor
Vitaminer - nödvändiga med livsfarliga
Aftonbladets artikel Kaffe kan skydda mot alzheimers handlar om hur man nu börjar närma sig riktigt intressanta resultat där befolkningsstudier kunnat uppvisa ett samband mellan minskad risk för demenssjukdomar och kaffedrickande. I djurstudier har man också funnit att koffein minskat antalet plack i hjärnan (som associeras med demens).
Mela Pettersson skrev ett inlägg på NGruppens blogg om just alzheimers och antioxidanter för en tid sedan med rubriken Kaffe - en rik källa till antioxidanter.
Antioxidanter skyddar mot övervikt?
Det verkar som om antioxidanter bidrar med starkt skydd mot många olika sjukdomar, inte bara demens. Diabetes, övervikt och cancer har man undersökt i samband med antioxidantintag från frukt och grönt samt antioxidantrika drycker såsom kaffe och te, och här finns det övertygande anledning att gå vidare med forskningen. Den gemensamma faktorn i dessa sjukdomar är inflammation, och i många sådana fall kan antioxidanter ge ett skydd.
Åldrande saktas ned av antioxidanter
Faktum är att många av de sjukdomar som idag sätts i samband med "åldrande" i själva verket inte alls är ålderns fel som sådan. Nedsatt syn, försämrat minne och diabetes typ 2 har också med inflammatoriska faktorer att göra. Man brukar prata om så kallade fria radikaler, som är de vävnadsnedbrytande ämnen vi i största möjliga mån behöver skydda oss från. Dessa bildas i kroppen vid den normala omsättningen, inte minst i samband med att vi äter socker, men finns också i stora mängder i tobaksrök och storstadsluft.
Vi behöver äta frukt, grönsaker, bär, nötter och frön för att tillgodose vårt behov av antioxidanter och på så vis behålla hälsan. Kaffe och te av olika slag verkar också vara bra komplement till ett i övrigt gott intag av antioxidanter.
Några kloka ord från Hippokrates
Hippokrates, som tillskrivits epitetet läkekonstens fader, lär ha sagt Låt din mat vara din medicin och medicinen din mat. Om han nu verkligen yttrade något sådan får vi kanske aldrig veta, men nog ligger det något mycket klokt i uttrycket. Vi kan inte bota eller skydda oss mot alla sjukdomar ens med perfekt sammansatt näringsintag, men vi kan åstadkomma mycket genom att äta med förstånd.
Relaterade länkar på NGruppens blogg:
Te för din hälsa
Choklad för din hälsa
Blåbär och choklad på hjärnan
Antioxidanter - grupper och källor
Vitaminer - nödvändiga med livsfarliga
Etiketter:
Allmänt,
Antioxidanter,
Folkhälsa,
Kaffe
fredag 3 juli 2009
Bekämpningsmedel och en saga om paprika
Text: Anki Sundin, NGruppen
Idag meddelade Livsmedelsverket att de fått återkalla ett parti turkiska paprikor på grund av höga halter bekämpningsmedelsrester. Man varnar konsumenter som redan köpt paprikor från detta parti från att äta dem. Således är det mycket höga halter det handlar om med akuta förgiftningssymtom såsom illamående, magsmärtor och muskelryckningar.
Problemet med rester av bekämpningsmedel är ingalunda nytt. I Sverige administrerar Livsmedelsverket Svarta Listan. Här tas alla produkter upp som inte får säljas utan Livsmedelsverkets medgivande och innehåller allt från ecuadoriansk ananas till uruguanska Royal Gala-äpplen via amerikanska torkade bönor.
Rimligt att dra öronen åt sig
Rester av bekämpningsmedel kan vara giftiga för människor. Man har undersökt hur en rad olika ämnen som används inom jordbruket kan påverka biologiska system och funnit oroväckande resultat. Nervskador (1) och tumörpromotion (2), det vill säga en pådrift av tumörutveckling, är några av de effekter som bekräftats hos godkända bekämpningsmedel.
Man har även undersökt såväl enskilda bekämpningsmedel (5) som särskilda livsmedelsgrupper, däribland spenat (3) och olivolja (4). I en italiensk (6), en dansk (3) och en nederländsk (5) studie har man kommit fram till att befolkningen kan komma nära eller över ADI*-värdet för utvalda bekämpningsmedel. I denna aspekt torde särskilt barn vara utsatta, eftersom de får i sig mer per kilo än en vuxen.
De livsmedel som säljs i Sverige får inte innehålla halter som överstiger gränsvärdena, och oftast hålls dessa värden. Men ibland överstiger de gränserna, som i fallet med det nya fallet av turkiska paprikor, och det innebär en direkt fara för konsumenten.
Ett problem är att det finns så oerhört många olika bekämpningsmedel som används inom jordbruket, och vi vet inte vad den samlade effekten av dessa kan bli. Även om ett livsmedel innehåller godkända resthalter, äter vi ju många olika livsmedel varje dag. Kan då den totala mängden bekämpningsmedel bli farlig på sikt? Och hur interagerar de olika bekämpningsmedlen, om alls, med varandra i kroppen? Detta är frågor som vi inte har något svar på idag.
Så vad är svaret?
Kanske är ett svar på detta problem så kallad ekologisk odling. Här används inte de vanliga bekämpningsmedlen. Dock är vissa bekämpningsmedel godkända även inom ekologiskt jordbruk, och i viss mån är kunskapen om dessa mindre än om de konventionella.
Dessutom finns andra aspekter på ekologiskt jordbruk som har börjat diskuteras idag, även om man är långt ifrån konsensus när det gäller etik och moral.
Relaterade länkar på NGruppens blogg:
Klimatvänlig mat
Från bekämpningsmedel till etik, moral och area
Sviker Marit Paulsen eko-konsumenterna?
*ADI: acceptable daily intake
Referenser:
1: Bjorling-Poulsen M et al. Potential developmental neurotoxicity of pesticides used in Europe. Environ Health. 2008;7:50.
2: Ekici P et al. Permissible level of toxaphene residues in fish from the German marked based on in vivo and in vitro effects to tumor promotion. Food Chem Toxicol. 2008;46(7):2320-5.
3: Jensen BH et al. Dietary exposure assessment of Danish consumers to dithiocarbamate residues in food: a comparison of the deterministic and probabilistic approach. Food Addit Contam Part A Chem Anal Control Expo Risk Assess. 2008;25(6):714-21.
4. Tsoutsi CS et al. Organophosphorus pesticide residues in Greek virgin olive oil: levels, dietary intake and risk assessment. Food Addit Contam Part A Chem Anal Control Expo Risk Assess. 2008;25(10):1225-36.
5. Boon PE et al. Cumulative risk assessment of the exposure to organophosphorus and carbamate insecticticides in the Dutcg diet. Food Chem Toxicol. 2008;46(9):3090-8.
6: Girotti S et al. Persistence and distribution of pesgticide residues in fresh agricultural food consumed in the province of Bologna. H Environ Sci Health B. 2009;44(2):130-6.
Idag meddelade Livsmedelsverket att de fått återkalla ett parti turkiska paprikor på grund av höga halter bekämpningsmedelsrester. Man varnar konsumenter som redan köpt paprikor från detta parti från att äta dem. Således är det mycket höga halter det handlar om med akuta förgiftningssymtom såsom illamående, magsmärtor och muskelryckningar.
Problemet med rester av bekämpningsmedel är ingalunda nytt. I Sverige administrerar Livsmedelsverket Svarta Listan. Här tas alla produkter upp som inte får säljas utan Livsmedelsverkets medgivande och innehåller allt från ecuadoriansk ananas till uruguanska Royal Gala-äpplen via amerikanska torkade bönor.
Rimligt att dra öronen åt sig
Rester av bekämpningsmedel kan vara giftiga för människor. Man har undersökt hur en rad olika ämnen som används inom jordbruket kan påverka biologiska system och funnit oroväckande resultat. Nervskador (1) och tumörpromotion (2), det vill säga en pådrift av tumörutveckling, är några av de effekter som bekräftats hos godkända bekämpningsmedel.
Man har även undersökt såväl enskilda bekämpningsmedel (5) som särskilda livsmedelsgrupper, däribland spenat (3) och olivolja (4). I en italiensk (6), en dansk (3) och en nederländsk (5) studie har man kommit fram till att befolkningen kan komma nära eller över ADI*-värdet för utvalda bekämpningsmedel. I denna aspekt torde särskilt barn vara utsatta, eftersom de får i sig mer per kilo än en vuxen.
De livsmedel som säljs i Sverige får inte innehålla halter som överstiger gränsvärdena, och oftast hålls dessa värden. Men ibland överstiger de gränserna, som i fallet med det nya fallet av turkiska paprikor, och det innebär en direkt fara för konsumenten.
Ett problem är att det finns så oerhört många olika bekämpningsmedel som används inom jordbruket, och vi vet inte vad den samlade effekten av dessa kan bli. Även om ett livsmedel innehåller godkända resthalter, äter vi ju många olika livsmedel varje dag. Kan då den totala mängden bekämpningsmedel bli farlig på sikt? Och hur interagerar de olika bekämpningsmedlen, om alls, med varandra i kroppen? Detta är frågor som vi inte har något svar på idag.
Så vad är svaret?
Kanske är ett svar på detta problem så kallad ekologisk odling. Här används inte de vanliga bekämpningsmedlen. Dock är vissa bekämpningsmedel godkända även inom ekologiskt jordbruk, och i viss mån är kunskapen om dessa mindre än om de konventionella.
Dessutom finns andra aspekter på ekologiskt jordbruk som har börjat diskuteras idag, även om man är långt ifrån konsensus när det gäller etik och moral.
Relaterade länkar på NGruppens blogg:
Klimatvänlig mat
Från bekämpningsmedel till etik, moral och area
Sviker Marit Paulsen eko-konsumenterna?
*ADI: acceptable daily intake
Referenser:
1: Bjorling-Poulsen M et al. Potential developmental neurotoxicity of pesticides used in Europe. Environ Health. 2008;7:50.
2: Ekici P et al. Permissible level of toxaphene residues in fish from the German marked based on in vivo and in vitro effects to tumor promotion. Food Chem Toxicol. 2008;46(7):2320-5.
3: Jensen BH et al. Dietary exposure assessment of Danish consumers to dithiocarbamate residues in food: a comparison of the deterministic and probabilistic approach. Food Addit Contam Part A Chem Anal Control Expo Risk Assess. 2008;25(6):714-21.
4. Tsoutsi CS et al. Organophosphorus pesticide residues in Greek virgin olive oil: levels, dietary intake and risk assessment. Food Addit Contam Part A Chem Anal Control Expo Risk Assess. 2008;25(10):1225-36.
5. Boon PE et al. Cumulative risk assessment of the exposure to organophosphorus and carbamate insecticticides in the Dutcg diet. Food Chem Toxicol. 2008;46(9):3090-8.
6: Girotti S et al. Persistence and distribution of pesgticide residues in fresh agricultural food consumed in the province of Bologna. H Environ Sci Health B. 2009;44(2):130-6.
Etiketter:
Debatt,
Folkhälsa,
Miljö och mat
torsdag 2 juli 2009
Nyckelhålet och problemet med folk som inte gör som vi säger
Text: Anki Sundin, NGruppen
I dagarna meddelade Livsmedelsverket att de ytterligare skärper villkoren för nyckelhålet. De nya villkoren innebär bland annat att bröd som ska få nyckelhålsmärkas måste innehålla fullkorn och att reglerna blir striktare med avseende på sockerarter och salt. Detta är ett led i strävan efter de befolkningsmål som finns i Sverige. Men är nyckelhålet optimalt? Behöver det kompletteras med andra pedagogiska modeller? Och är budskapet korrekt?
Nyckelhålet
En majoritet av svenskarna känner till nyckelhålet. Det var 20 år sedan de första nyckelhålsmärkta produkterna såg dagens ljus, och sedan dess har reglerna successivt bearbetats och anpassats efter befolkningsmålen; vi ska äta mindre salt, mindre socker, mindre fett och mer kostfibrer.
I övrigt reglerar nyckelhålsmärkningen även transfettsyror (får inte finnas i produkten i mängder om mer än 2% av fettkällan) och sötningsmedel (artificiellt sötade produkter får inte nyckelhålsmärkas).
Bra livsmedelsguide en utmaning
Det är en utmaning att guida konsumenter till nyttiga livsmedel. Livsmedelsverkets uppgift är som bekant inte att ge kostråd på individnivå, utan att arbeta för att uppnå befolkningsmålen. Men för att kunna göra det behövs naturligtvis en guide till den enskilde konsumenten - om fler och fler människor börjar äta nyckelhålsmärkta livsmedel kommer det genomsnittliga intaget av socker, fett, salt och kostfibrer att närma sig befolkningsmålen, det vill säga näringsrekommendationerna; högst 10 E% renframställda sockerarter, max 30 E% fett, en halvering av det genomsnittliga saltintaget (från 12 till 6 g) och ett intag av 25-35 g kostfiber per dag (eller 3 g per MJ).
För gruppen, inte individen
Näringsrekommendationerna är alltså inte avsedda att tjäna som individuella riktlinjer utan som riktlinjer vid planering av måltider för grupper av friska människor. Det betyder att vi inte slaviskt kan gå efter näringsrekommendationerna när vi utvärderar enskilda kostregistreringar. Min personliga övertygelse är att det bland annat är en missuppfattning kring detta som har gjort att Livsmedelsverket många gånger har fått utstå kritik, eftersom människor som själva intresserar sig för sin kost och hälsa har uppfattat SNR (svenska näringsrekommendationerna) som kostråd på individnivå. Så ska de alltså inte användas.
Från näringsrekommendation till kostbudskap
Att översätta näringsrekommendationer till praktiska kostbudskap har dock visat sig vara en utmaning. I Sverige har vi numera fem kostbudskap. Du har säkert sett dem i livsmedelsbutiken och på andra ställen:
Vad vet vi idag?
Om vi ska drista oss till att utkristallisera tre kunskapsområden som kan få vara ledstjärnor i kostbudskap för hälsa i allmänhet, skulle det kunna vara att
vi vet att människor överlag äter mer energi än vad som är hälsosamt - den ökande överviktstrenden håller i sig.
vi vet att människor konsumerar för mycket renframställda sockerarter än vad som är hälsosamt - det ökar risken för diabetes typ 2 och dess komplikationer, vilket blir kostsamt för samhället och plågsamt för individen.
vi vet att konsumtionen av livsmedel som innehåller antioxidanter, inklusive antioxidativa vitaminer och mineraler såsom vitamin E och C respektive zink och selen, är hälsosamma och minskar risken för vissa sjukdomar. Däremot vet vi inte med samma säkerhet om det är antioxidanterna i sig som ger detta skydd, eller om det är någon eller några andra komponenter i dessa livsmedel.
Hur göra?
Trots nyckelhålsmärkningen och tydliga kostbudskap håller ändå ohälsotalen i sig och till och med ökar. Då är frågan om det är för att det är fel på kostbudskapen och/eller de pedagogiska modellerna som myndigheterna tillämpar, eller om misslyckandet med att hålla befolkningen frisk och kry beror på att människor ignorerar dem.
Om det är det senare, är ju frågan hur vi istället ska nå fram? Vad behövs för pedagogik? Vad ska budskapen innehålla?
Vad anser du?
Rekommenderad litteratur på området:
Kostrådens historia, C-uppsats av nutritionist Emma Andréasson. Tillgänglig på NGruppens hemsida, www.ngruppen.se, för gratis nedladdning. Rekommenderas!
Relaterade inlägg på NGruppens blogg:
Kostrådens historia
I dagarna meddelade Livsmedelsverket att de ytterligare skärper villkoren för nyckelhålet. De nya villkoren innebär bland annat att bröd som ska få nyckelhålsmärkas måste innehålla fullkorn och att reglerna blir striktare med avseende på sockerarter och salt. Detta är ett led i strävan efter de befolkningsmål som finns i Sverige. Men är nyckelhålet optimalt? Behöver det kompletteras med andra pedagogiska modeller? Och är budskapet korrekt?
Nyckelhålet
En majoritet av svenskarna känner till nyckelhålet. Det var 20 år sedan de första nyckelhålsmärkta produkterna såg dagens ljus, och sedan dess har reglerna successivt bearbetats och anpassats efter befolkningsmålen; vi ska äta mindre salt, mindre socker, mindre fett och mer kostfibrer.
I övrigt reglerar nyckelhålsmärkningen även transfettsyror (får inte finnas i produkten i mängder om mer än 2% av fettkällan) och sötningsmedel (artificiellt sötade produkter får inte nyckelhålsmärkas).
Bra livsmedelsguide en utmaning
Det är en utmaning att guida konsumenter till nyttiga livsmedel. Livsmedelsverkets uppgift är som bekant inte att ge kostråd på individnivå, utan att arbeta för att uppnå befolkningsmålen. Men för att kunna göra det behövs naturligtvis en guide till den enskilde konsumenten - om fler och fler människor börjar äta nyckelhålsmärkta livsmedel kommer det genomsnittliga intaget av socker, fett, salt och kostfibrer att närma sig befolkningsmålen, det vill säga näringsrekommendationerna; högst 10 E% renframställda sockerarter, max 30 E% fett, en halvering av det genomsnittliga saltintaget (från 12 till 6 g) och ett intag av 25-35 g kostfiber per dag (eller 3 g per MJ).
För gruppen, inte individen
Näringsrekommendationerna är alltså inte avsedda att tjäna som individuella riktlinjer utan som riktlinjer vid planering av måltider för grupper av friska människor. Det betyder att vi inte slaviskt kan gå efter näringsrekommendationerna när vi utvärderar enskilda kostregistreringar. Min personliga övertygelse är att det bland annat är en missuppfattning kring detta som har gjort att Livsmedelsverket många gånger har fått utstå kritik, eftersom människor som själva intresserar sig för sin kost och hälsa har uppfattat SNR (svenska näringsrekommendationerna) som kostråd på individnivå. Så ska de alltså inte användas.
Från näringsrekommendation till kostbudskap
Att översätta näringsrekommendationer till praktiska kostbudskap har dock visat sig vara en utmaning. I Sverige har vi numera fem kostbudskap. Du har säkert sett dem i livsmedelsbutiken och på andra ställen:
- Ät mycket frukt och grönt - gärna 500 g per dag
- Ät fisk - gärna tre gånger i veckan
- Ät bröd till varje måltid - gärna fullkorn
- Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat
- Välj gärna nyckelhålsmärkt
Vad vet vi idag?
Om vi ska drista oss till att utkristallisera tre kunskapsområden som kan få vara ledstjärnor i kostbudskap för hälsa i allmänhet, skulle det kunna vara att
vi vet att människor överlag äter mer energi än vad som är hälsosamt - den ökande överviktstrenden håller i sig.
vi vet att människor konsumerar för mycket renframställda sockerarter än vad som är hälsosamt - det ökar risken för diabetes typ 2 och dess komplikationer, vilket blir kostsamt för samhället och plågsamt för individen.
vi vet att konsumtionen av livsmedel som innehåller antioxidanter, inklusive antioxidativa vitaminer och mineraler såsom vitamin E och C respektive zink och selen, är hälsosamma och minskar risken för vissa sjukdomar. Däremot vet vi inte med samma säkerhet om det är antioxidanterna i sig som ger detta skydd, eller om det är någon eller några andra komponenter i dessa livsmedel.
Hur göra?
Trots nyckelhålsmärkningen och tydliga kostbudskap håller ändå ohälsotalen i sig och till och med ökar. Då är frågan om det är för att det är fel på kostbudskapen och/eller de pedagogiska modellerna som myndigheterna tillämpar, eller om misslyckandet med att hålla befolkningen frisk och kry beror på att människor ignorerar dem.
Om det är det senare, är ju frågan hur vi istället ska nå fram? Vad behövs för pedagogik? Vad ska budskapen innehålla?
Vad anser du?
Rekommenderad litteratur på området:
Kostrådens historia, C-uppsats av nutritionist Emma Andréasson. Tillgänglig på NGruppens hemsida, www.ngruppen.se, för gratis nedladdning. Rekommenderas!
Relaterade inlägg på NGruppens blogg:
Kostrådens historia
onsdag 1 juli 2009
Fitness 5 i Halmstad
Det är dags för Fitness 5 i Halmstad.
Anki Sundin är där och representerar NGruppen. Vid vårt bord hittar du böcker till mässpris och en tävling med bra priser.
Vi ses där!
Anki Sundin är där och representerar NGruppen. Vid vårt bord hittar du böcker till mässpris och en tävling med bra priser.
Vi ses där!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)