söndag 26 februari 2012

Konstgjort kött snart i affären?

Text: Anki Sundin, NGruppen
Konstgjort kött – låter det gott? Snart blir det verklighet, skriver DN i sin artikel Konstgjort kött ska rädda världen.

Möjligheten att kunna äta kött som aldrig varit i närheten av ett levande djur är tekniskt åtkomlig och forskningen pågår för fullt. Vad detta kommer att innebära för konsumenter, producenter, miljö och djur vet vi inte till fullo, men att ”djurfritt” kött skulle innebära många fördelar jämfört med hur majoriteten av kött produceras idag råder det inga tvivel om.


”Sojakorv 2.0”
I andra sammanhang är det framställning av riktigt muskelprotein som forskningen i området har kretsat runt. Nu kommer biokemisten och vegetarianen Patrick Brown med en ny angreppsvinkel - att använda vegetariskt ursprungsmaterial för att göra produkter som liknar till exempel kött och ost, en modell ”sojakorv 2.0”. Undrar just om han nu har kvalificerat sig för den miljon som den amerikanska djurrättsorganisationen Peta har utlovat i belöning till den som först framställer konstgjort kycklingkött...

Djuretiskt och miljömässigt bättre
En fördel med alla sortens alternativ till kött är att de inte är förenade med den många gånger bristande djuretik som hägrar inom kött- och mejeriproduktionen idag. Vi minns bilderna av djur som transporteras halvdöda i stekheta lastbilar genom Europa, eller av kor som är så sönderavlade att de lider sig igenom sina korta levnadsår för att producera mjölk.

Många vill ta avstånd från denna och andra plågsamma behandlingar av djur som förekommer inom livsmedelsindustrin. Det är också miljömässigt bättre att människor äter all soja och majs istället för att föda upp djuren med det och sedan lägga själva djuret på tallriken.

Konstgjort kött snart i butiken
Många svårigheter skulle överkommas om Peter Browns forskning blev den ledande. Det skulle exempelvis inte behövas hittas celler som kan dela sig tillräckligt många gånger för att generera en acceptabel mängd muskelproteiner, det vill säga kött. Dessutom är näringslösningarna som cellerna måste odlas i mycket dyra, vilket gör att kilopriset för ”riktigt” odlat kött rusar i höjden. En uppskattning på vad en biff på 250 gram skulle kosta med dagens teknik är en miljon dollar, enligt professor Dennis vid University of North Carolina.

Med Browns sätt kan man helt hoppa över steget med djurceller och gå direkt på de vegetabiliska istället. Dessutom räknar han med att det inte kommer att dröja innan vi kan hitta de här produkterna i affären.


Skulle du äta konstgjort kött?
Det är näppeligen inte bara någon mutter och en skruv som fattas innan vi ser den här sortens produkter i affären, men när det väl blir så – kommer du att köpa kött och ost som är vegetariska om de smakar och ser ut precis som ursprunget?

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Provrörsbiff
Grenade fettsyror, cancer av kött och tankar kring LCHF
Kött inte bevisat cancerframkallande

söndag 22 januari 2012

Kött inte bevisat cancerframkallade

Text: Anki Sundin, NGruppen
"Kött orsakar cancer." Det budskapet framför DN i sin artikel För mycket kött bakom många fall av cancer idag. Sambanden mellan köttkonsumtion och cancer ligger dock på epidemiologisk nivå. Om kött orsakar cancer vet vi faktiskt inte, även om professor Wolk påstår det intervjun. (Bild lånad från sumsum.blogg.com)

Det finns mycket riktigt ämnen i kött som i stora mängder är cancerframkallande hos djur. Om de finns i tillräckligt stora mängder för att ge cancer i de mängder som en vanlig konsument exponeras för dem är dock oklart. Raden av vilseledande faktorer, så kallade confounding factors, är dessutom mycket lång. Att människor dokumenterar sin konsumtion av olika livsmedel fel är en. Att köttätande i sig kanske är en markör för att man exponeras för cancerframkallande livsstilsfaktorer såsom transfettsyror, rökning, låg fysisk aktivitet och så vidare en annan.

Jag har skrivit om kött ur ett cancerperspektiv i artikeln Grenade fettsyror, cancer av kött och tankar kring LCHF och förkastar inte att det må finnas ett orsakssamband. Det jag vänder mig emot är att epidemiologiska studier kan bringa klarhet i detta.

Så, vad ska vi dra för slutsats hemma vid köksbordet? Möjligen att det är bra att variera sin kost genom att äta av många olika sorters livsmedel istället för av bara några få. Igen.

tisdag 10 januari 2012

Hyperaktivitet och socker

Av: Anki Sundin, NGruppen
I Sverkers stora strid, avsnitt 2, diskuteras socker och fetma. Det mesta som sades där är väl redan sönderdiskuterat i andra forum, så jag tänkte göra ett kort nedslag i ett område som ofta tycks tas upp på lekmannanivå: socker och hyperaktivitet.

Hyperaktiv inte samma sak som uppspelt
Claude Marcus, fetmaforskare, påpekar att det är en myt att socker orsakar hyperaktivitet. I samma stund hörs missbelåtna kommentarer från publiken, där någon tydligen inte håller med. Så låt oss klargöra frågan så att inte den behöver ligga till grund för fler missförstånd:

De kriterier som ska uppfyllas för att klassas som hyperaktiv hittar vi i det internationella diagnosprotokollet DSM IV (http://www.ldawe.ca/DSM_IV.html).
En doktor som använder begreppet hyperaktiv avser sannolikt det kluster av beteenden som beskrivs i detta diagnosprotokoll (se nedan).

En lekman använder begreppet friare och kanske skulle kalla ett barn för hyperaktivt bara det blir lite uppspelt. Att bli ”uppspelt” är därmed inte samma sak som att vara hyperaktiv. Sålunda har Claude Marcus rätt när han säger att det är en myt att man blir hyperaktiv av socker, vilket han har stöd för i forskningen (Kim Y, Chang H, 2011; Krummel et al 1996).

Däremot finns det många föräldrar som kan vittna om att barnen snurrar upp rejält när de får sitt lördagsgodis. Ingen har fel här - problemet ligger i att olika personer använder ett begrepp på olika sätt.

Hyperaktivitet, saxat ur DSM IV-TR
(a) often fidgets with hands or feet or squirms in seat

(b) often leaves seat in classroom or in other situations in which remaining seated is expected

(c) often runs about or climbs excessively in situations in which it is inappropriate (in adolescents or adults, may be limited to subjective feelings of restlessness)

(d) often has difficulty playing or engaging in leisure activities quietly

(e) is often “on the go” or often acts as if “driven by a motor”

(f) often talks excessively

Jag har skrivit om socker och hyperaktivitet i min bok Sockerberoende - söt fantasi eller bitter verklighet. Läs mer om innehållet på NGruppens hemsida och gör din beställning direkt via mail: anki.sundin(at)ngruppen.se.

Referenser
Kim Y, Chang H. Correlation between attention deficit hyperactivity disorder and sugar consumption, quality of diet, and dietary behavior in school children. Nutr Res Pract. 2011 Jun;5(3):236-45. Epub 2011 Jun 21.

Krummel DA, Seligson FH, Guthrie HA. Hyperactivity: is candy causal? Crit Rev Food Sci Nutr. 1996 Jan;36(1-2):31-47.

tisdag 3 januari 2012

"Fet mjölk bättre än lättmjölk" Påståenden och svar kring mjölk och berikning.

Text: Anki Sundin, NGruppen
Är standardmjölk bättre än lätt- och mellanmjölk? Ska barn i skola och förskola få standardmjölk eller inte? Och vilken mjölk är mest naturlig? Dessa frågan diskuteras ihärdigt i olika sammanhang. Här kommer några påståenden med svar på tal:

"Standardmjölk är naturligare."
-Fetthalten i standardmjölk är 3%. Det är inte den fetthalten som mjölken har direkt från kon. Den varierar snarare kring 4%. Standardmjölk är alltså lika bearbetad som lätt- och mellanmjölk med avseende på fetthalten.

"Standardmjölk innehåller inga tillsatser, men det gör den andra mjölken."
-Lätt- och mellanmjölk är berikade med D-vitamin och ibland A-vitamin. Inga andra tillsatser finns i mjölken.

"Standardmjölk innehåller naturligt D-vitamin och är därför nyttigare."
-Oberikad mjölk är ingen bra källa till D-vitamin överhuvud taget. Standardmjölk innehåller inte mer än 0.02 ug D-vitamin per deciliter, att jämföra med de 0,45 ug som lätt- och mellanmjölk innehåller tack vare berikningen.

”Det är konstgjort D-vitamin som används vid berikning.”
-D-vitaminet kommer från fårull. Det är alltså ingen syntetisk produkt per se. Formen är kolekalciferol, som finns i maten och är den form av D-vitamin som kroppen använder sig av.

”Standardmjölk är bättre för barn.”
-Eftersom standardmjölk är fetare än lätt- och mellanmjölk, så serveras inte den längre i skola och förskola. (Det finns säkert undantag på sina håll.) Det beror på att barn överlag får i sig mer energi än de behöver idag, vilket ofelbart leder till övervikt. Att skylla barns övervikt på standardmjölk och ”riktigt smör” är dock att sila mygg och svälja kameler - det är sannolikt utrymmesmaten och begränsat med fysisk aktivitet som ligger till grund för detta eskalerande problem, men skola och förskola drar sitt strå till stacken genom att servera näringstät och något mindre energität mat. Det är för övrigt med den nya skollagens inträde förra året lagstadgat att den mat som serveras ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer, vilket inte lämnar något utrymme för enskilda skolor eller kommuner att själva avgöra frågan om vilken sorts mjölk som ska finnas i matbespisningen.

Dessutom är inte standardmjölken D-vitaminberikad, vilket blir ett problem eftersom det kan vara svårt för många att nå upp till den mängd som rekommenderas på befolkningsnivå.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:

lördag 17 december 2011

Vi måste inte bli veganer

Av: Anki Sundin, NGruppen
"Kött kan inte bytas ut mot bönor, eller mjölk mot läsk - det håller inte näringsmässigt." Ungefär så argumenterar Anna-Karin Modin Edman, miljöexpert på Svensk Mjölk, i sitt inlägg med rubriken Livsmedel är inte alltid utbytbara i debatten om Kost och miljö.

Hon poängterar att man inte bara kan utvärdera livsmedel ur ett klimatperspektiv, men trasslar sedan in sig i underliga formuleringar såsom "Man kan förstås hävda att det går att lösa genom att tillsätta vitaminer och mineraler som vi gör till exempel i sojadryck eller vitaminberikat bubbelvatten. Men alla dessa tillsatser innebär också utsläpp av växthusgaser och den klimatpåverkan är idag inte kvantifierad."

Anna-Karin Modin Edman ger sken av att det är veganer som förespråkar miljömässigt hållbara kostvanor, och att vegetarisk kost inte skulle kunna vara fullvärdig. Så är dock inte fallet. Man behöver inte vara vegan för att inse och förhålla sig till vår höga konsumtion av animaliska livsmedel och den miljökonsekvens den har. Inte heller är det särskilt svårt att få till en väl sammansatt vegetarisk kost, helt jämförbar med en blandkost ur både energi- och näringsperspektiv.

Dock vill jag hävda att människor inte behöver bli veganer eller ens vegetarianer för att minska klimatpåverkan. Vi kan åstadkomma mycket genom att i första hand äta upp maten vi tar till oss istället för att kasta den, välja kravmärkta livsmedel för att minska både utsläpp och främja god djurhållning och lägga in mer proteinrika vegetabilier (ffa bönor, linser, ärter, nötter och frön) i kosten som alternativ eller komplement till kött, fisk och fågel då och då. Till och med högpresterande idrottare har utrymme att växla mellan proteinkällor på det här viset utan att göra avkall på vare sig kvalitet eller kvantitet av protein.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg

fredag 16 december 2011

Köttfria dagar eller inte?

Av: Anki Sundin, NGruppen
Tänkvärt om köttfria dagar och hur vi kastar fullt tjänlig mat, av riksdagsledamot Sten Bergheden i SvD idag. Jag har tidigare skrivit om klimatvänlig mat och menar att kött förvisso inte är det mest miljövänliga, men håller med Bergheden ovan om att vi även bör titta på vad som händer med maten hos slutkonsumenten - det vill säga dig och mig. (Bild lånad från JLKvalitetsrådgivning)

Enkla sätt att bli mer miljövänlig hemma i stugan:
  • Köp bara mat om du äter upp den.
  • Lukta och smaka på maten innan du slänger den - låt inte Bäst före-datumet diktera när något ska kastas.
  • Kompostera alla matrester som ändå blir.
Har du några fler tips?

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:


måndag 5 december 2011

Klorofyllmetoden lanserad

Text: Anki Sundin, NGruppen
Dags för nya viktminskningsmetoder. Lagom till nyår (varför till nyår, undrar jag) ska vi gå ned tre kilo på tre veckor med Aftonbladets klorofyllmetod. Naturligtvis är metoden så hemlig att bara den som betalar för Plus-versionen av tidningen kommer åt den.

Kan vi inte få en granskningsnämnd av media som kan rensa bland förvirrande metoder, dieter och apparater?

Det är en sund inställning till kost och motion - och inte så sällan beteende - som är svaret på vikten. Jag har skrivit en bok om hur en viktminskning ska gå till och med en retsam glimt i ögat kallat hela rasket för Minimålsmetoden. Blir du provocerad av det? Bra, för då är det helt rätt bok för dig. Finns att beställa från webshopen här. Läs mer om innehållet här.

onsdag 12 oktober 2011

Choklad hälsosamt för hjärtat

Text: Anki Sundin, NGruppen
Choklad är hälsosamt för hjärtat. Det finns åtminstone ämnen i kakao som vi kan misstänka har hälsosamma effekter på kroppen i allmänhet och hjärtat i synnerhet. (Bild lånad från evvelis.blogg.se)

Choklad som läkemedel?
I Läkartidningen skriver Isak Lindstedt och Peter M Nilsson (1) att kakao innehåller en rad intressanta ämnen ur ett hjärt-kärlperspektiv. De konstaterar att det ännu är för tidigt att använda kakao eller dess verksamma substanser som läkemedel, men framhåller en rad intressanta studier som visar en koppling mellan kakaokonsumtion och olika positiva effekter på hjärta och kärl. Igår kunde vi också läsa i DN att choklad kan minska risken för stroke.

Bland annat har man undersökt dess effekter på blodtrycksreglering, inflammationsgrad och skydd via antioxidativa egenskaper. (Jag hänvisar till artikeln i Läkartidningen för referenser till respektive påstående.) Här nämner de även verkan på NO-systemet, som också kan vara av intresse för den som tränar hårt. Vi har skrivit om NO i Nitrat gör grönsakerna nyttiga och NO som tillskott.

Mängder av antioxidanter
Att choklad förmodligen har en positiv effekt på hälsan har vi skrivit om på bloggen tidigare (Choklad för din hälsa), så det är mycket spännande att Läkartidningen tar in en artikel om detta. (Bild lånad från jordenrunt98b.wikispace.se)

Enligt den standardiserade ORAC-tabellen (2) innehåller kakaopulver imponerande 55653 ORAC-enheter per 100 gram, mätt som total-ORAC. Som mörk choklad är innehållet fortfarande 20816 ORAC-enheter, i runda slängar dubbelt mycket som de antioxidantrikaste frukterna. Till och med mjölkchoklad innehåller imponerande mängder antioxidanter, 7519 per 100 gram. Det kan vi för skojs skull jämföra med apelsin, 1819, eller blåbär, 9621. Den jämförelsen är som alla förstår så klart inte fullständigt lyckad ur ett näringsfysiologiskt perspektiv, men det kan ändå vara intressant för sakens skull.

Susanna Larsson, nutritionsepidemiolog på KI och den nutritionist som intervjuats i DN om choklad och stroke, tillstår att det är just kakon som ger den goda effekten och att det därför nog vore ännu bättre att äta kakaopulver ur det perspektivet.

Socker, socker, socker
Även jag vill i skenet av den välförtjänt uppmärksammade sockerdebatten påpeka att framför allt mjölkchoklad, även om den innehåller den förmodat hälsosamma kakaon, också innehåller en hel del socker. De flesta av oss behöver dra ned på sin sockerkonsumtion, så argumentet att mumsa i sig en chokladkaka som mellanmål för att den innehåller mycket antioxidanter håller inte. Attans, också.

Referenser:
1: Lindstedt och Nilsson. Flavanoler, kakao och choklad påverkar hjärt-kärlsystemet. Läkartidningen. 2011;108:324-5.
2: USDA Database for the Oxygen Radical Absorbance Capacity (ORAC) of Selected Foods, Release 2, may 2010, USDA

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Choklad för din hälsa
Antioxidanter - grupper och källor
Antioxidanter vid träning hjälper inte
Nitrat gör grönsakerna nyttiga

onsdag 5 oktober 2011

Ny B&F-omgång jan/feb 2012

Utbilda dig till B & F – instruktör: För dig med fokus på Avancerad Näringslära och Träning för Styrka och Volym

Nästa B&F-utbildning: 27-29 jan+3-5 feb 2012. Efter genomförd utbildning och godkänt prov erhåller du en B & F-licens och blir B & F-instruktör.

Ur programmet:
  • Kost- och näringslära för uppbyggnad och deff
  • Kost- och näringsanalys med fokus på uppbyggnad och deff
  • Muskelfysiologi och konstruktion av träningsprogram för uppbyggnad och deff
  • Gympraktik
  • Genomgång av kosttillskottsmarknaden med objektiv utvärdering
Pris: 15 600 kr inkl moms (12 480 kr exkl moms). Anmälan är bindande. Deltagarna står själva för mat och logi.

Har du frågor? Vill du anmäla dig?
 Se NGruppens hemsida för mer information, eller kontakta mig direkt på anki.sundin(at)ngruppen.se eller
 telefon 0707-29 26 33.

Välkommen att bli en av Sveriges bästa inom kost, näringslära och träning!
Med vänliga hälsningar
Anki Sundin

måndag 3 oktober 2011

Dansk fettskatt nu verklighet - och hur ska vi göra i Sverige?

Text: Anki Sundin, NGruppen
Från och med 1 oktober 2011 inför Danmark en avgift på feta livsmedel. Det kostar nu ytterligare 16 kr per kilo mättat fett. DN vill ha en diskussion kring huruvida fettskatt också är något för Sverige. Undertecknad svarar nej.

Det har uppmärksammats ett flertal gånger den senaste tiden och jag har skrivit om fettskatt tidigare. Nu liksom då menar jag att beskattning av just mättat fett sannolikt inte är helt genomtänkt. Dels är risken med att marginellt höja priset på vissa livsmedel att det bara blir ytterligare en inkomst till staten utan att i praktiken tjäna det framlagda syftet, i det här fallet att gynna folkhälsan. Dels ställer jag mig också tveksam till att mättat fett bör betraktas som hälsovådligt i den utsträckning som varit den förhärskande uppfattningen så länge. Precis som många andra inom professionen anser jag fortfarande att en skatt - om någon - i så fall bör införas på socker och transfettsyror, och att denna extra skatteintäkt ska öronmärkas för att gå till hälsofrämjande åtgärder på samhällsnivå. Vi behöver exempelvis ha bra cykelvägar till och från skolan, stimulerande lekplatser och ett bra utbud av livsmedel i skolkafeterior istället för den utrymmesmat som ofta dominerar floran.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg
Lagförslag om avgift på mättat fett
Läkare mot läkare om fett
Grenade fettsyror, cancer av kött och tankar kring LCHF
Söt skatteväxling under luppen igen
Äta nyttigt - så svårt kan det vara

Relaterade artiklar i annan media