"Fet mjölk bättre än lättmjölk" Påståenden och svar kring mjölk och berikning.

Text: Anki Sundin, NGruppen
Är standardmjölk bättre än lätt- och mellanmjölk? Ska barn i skola och förskola få standardmjölk eller inte? Och vilken mjölk är mest naturlig? Dessa frågan diskuteras ihärdigt i olika sammanhang. Här kommer några påståenden med svar på tal:

"Standardmjölk är naturligare."
-Fetthalten i standardmjölk är 3%. Det är inte den fetthalten som mjölken har direkt från kon. Den varierar snarare kring 4%. Standardmjölk är alltså lika bearbetad som lätt- och mellanmjölk med avseende på fetthalten.

"Standardmjölk innehåller inga tillsatser, men det gör den andra mjölken."
-Lätt- och mellanmjölk är berikade med D-vitamin och ibland A-vitamin. Inga andra tillsatser finns i mjölken.

"Standardmjölk innehåller naturligt D-vitamin och är därför nyttigare."
-Oberikad mjölk är ingen bra källa till D-vitamin överhuvud taget. Standardmjölk innehåller inte mer än 0.02 ug D-vitamin per deciliter, att jämföra med de 0,45 ug som lätt- och mellanmjölk innehåller tack vare berikningen.

”Det är konstgjort D-vitamin som används vid berikning.”
-D-vitaminet kommer från fårull. Det är alltså ingen syntetisk produkt per se. Formen är kolekalciferol, som finns i maten och är den form av D-vitamin som kroppen använder sig av.

”Standardmjölk är bättre för barn.”
-Eftersom standardmjölk är fetare än lätt- och mellanmjölk, så serveras inte den längre i skola och förskola. (Det finns säkert undantag på sina håll.) Det beror på att barn överlag får i sig mer energi än de behöver idag, vilket ofelbart leder till övervikt. Att skylla barns övervikt på standardmjölk och ”riktigt smör” är dock att sila mygg och svälja kameler - det är sannolikt utrymmesmaten och begränsat med fysisk aktivitet som ligger till grund för detta eskalerande problem, men skola och förskola drar sitt strå till stacken genom att servera näringstät och något mindre energität mat. Det är för övrigt med den nya skollagens inträde förra året lagstadgat att den mat som serveras ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer, vilket inte lämnar något utrymme för enskilda skolor eller kommuner att själva avgöra frågan om vilken sorts mjölk som ska finnas i matbespisningen.

Dessutom är inte standardmjölken D-vitaminberikad, vilket blir ett problem eftersom det kan vara svårt för många att nå upp till den mängd som rekommenderas på befolkningsnivå.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:

Svårt att få i sig D-vitamin

13 liter lättmjölk inte nödvändigt för D-vitaminbehovet

LCHF och vitamin D-upptag

Vi måste inte bli veganer

Av: Anki Sundin, NGruppen
"Kött kan inte bytas ut mot bönor, eller mjölk mot läsk - det håller inte näringsmässigt." Ungefär så argumenterar Anna-Karin Modin Edman, miljöexpert på Svensk Mjölk, i sitt inlägg med rubriken Livsmedel är inte alltid utbytbara i debatten om Kost och miljö.

Hon poängterar att man inte bara kan utvärdera livsmedel ur ett klimatperspektiv, men trasslar sedan in sig i underliga formuleringar såsom "Man kan förstås hävda att det går att lösa genom att tillsätta vitaminer och mineraler som vi gör till exempel i sojadryck eller vitaminberikat bubbelvatten. Men alla dessa tillsatser innebär också utsläpp av växthusgaser och den klimatpåverkan är idag inte kvantifierad."

Anna-Karin Modin Edman ger sken av att det är veganer som förespråkar miljömässigt hållbara kostvanor, och att vegetarisk kost inte skulle kunna vara fullvärdig. Så är dock inte fallet. Man behöver inte vara vegan för att inse och förhålla sig till vår höga konsumtion av animaliska livsmedel och den miljökonsekvens den har. Inte heller är det särskilt svårt att få till en väl sammansatt vegetarisk kost, helt jämförbar med en blandkost ur både energi- och näringsperspektiv.

Dock vill jag hävda att människor inte behöver bli veganer eller ens vegetarianer för att minska klimatpåverkan. Vi kan åstadkomma mycket genom att i första hand äta upp maten vi tar till oss istället för att kasta den, välja kravmärkta livsmedel för att minska både utsläpp och främja god djurhållning och lägga in mer proteinrika vegetabilier (ffa bönor, linser, ärter, nötter och frön) i kosten som alternativ eller komplement till kött, fisk och fågel då och då. Till och med högpresterande idrottare har utrymme att växla mellan proteinkällor på det här viset utan att göra avkall på vare sig kvalitet eller kvantitet av protein.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg

Köttfria dagar eller inte?

Köttfria dagar eller inte?

Av: Anki Sundin, NGruppen

Tänkvärt om köttfria dagar och hur vi kastar fullt tjänlig mat, av riksdagsledamot Sten Bergheden i SvD idag. Jag har tidigare skrivit om klimatvänlig mat och menar att kött förvisso inte är det mest miljövänliga, men håller med Bergheden ovan om att vi även bör titta på vad som händer med maten hos slutkonsumenten - det vill säga dig och mig. (Bild lånad från JLKvalitetsrådgivning)

Enkla sätt att bli mer miljövänlig hemma i stugan:

• Köp bara mat om du äter upp den.
• Lukta och smaka på maten innan du slänger den - låt inte Bäst före-datumet diktera när något ska kastas.
• Kompostera alla matrester som ändå blir.

Har du några fler tips?

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:

Rovfiske på tallriken

Klorofyllmetoden lanserad

Text: Anki Sundin, NGruppen
Dags för nya viktminskningsmetoder. Lagom till nyår (varför till nyår, undrar jag) ska vi gå ned tre kilo på tre veckor med Aftonbladets klorofyllmetod. Naturligtvis är metoden så hemlig att bara den som betalar för Plus-versionen av tidningen kommer åt den.

Kan vi inte få en granskningsnämnd av media som kan rensa bland förvirrande metoder, dieter och apparater?

Det är en sund inställning till kost och motion - och inte så sällan beteende - som är svaret på vikten. Jag har skrivit en bok om hur en viktminskning ska gå till och med en retsam glimt i ögat kallat hela rasket för Minimålsmetoden. Blir du provocerad av det? Bra, för då är det helt rätt bok för dig. Finns att beställa från webshopen här. Läs mer om innehållet här.

Choklad hälsosamt för hjärtat

Text: Anki Sundin, NGruppen
Choklad är hälsosamt för hjärtat. Det finns åtminstone ämnen i kakao som vi kan misstänka har hälsosamma effekter på kroppen i allmänhet och hjärtat i synnerhet. (Bild lånad från evvelis.blogg.se)

Choklad som läkemedel?
I Läkartidningen skriver Isak Lindstedt och Peter M Nilsson (1) att kakao innehåller en rad intressanta ämnen ur ett hjärt-kärlperspektiv. De konstaterar att det ännu är för tidigt att använda kakao eller dess verksamma substanser som läkemedel, men framhåller en rad intressanta studier som visar en koppling mellan kakaokonsumtion och olika positiva effekter på hjärta och kärl. Igår kunde vi också läsa i DN att choklad kan minska risken för stroke.

Bland annat har man undersökt dess effekter på blodtrycksreglering, inflammationsgrad och skydd via antioxidativa egenskaper. (Jag hänvisar till artikeln i Läkartidningen för referenser till respektive påstående.) Här nämner de även verkan på NO-systemet, som också kan vara av intresse för den som tränar hårt. Vi har skrivit om NO i Nitrat gör grönsakerna nyttiga och NO som tillskott.

Mängder av antioxidanter

Att choklad förmodligen har en positiv effekt på hälsan har vi skrivit om på bloggen tidigare (Choklad för din hälsa), så det är mycket spännande att Läkartidningen tar in en artikel om detta. (Bild lånad från jordenrunt98b.wikispace.se)

Enligt den standardiserade ORAC-tabellen (2) innehåller kakaopulver imponerande 55653 ORAC-enheter per 100 gram, mätt som total-ORAC. Som mörk choklad är innehållet fortfarande 20816 ORAC-enheter, i runda slängar dubbelt mycket som de antioxidantrikaste frukterna. Till och med mjölkchoklad innehåller imponerande mängder antioxidanter, 7519 per 100 gram. Det kan vi för skojs skull jämföra med apelsin, 1819, eller blåbär, 9621. Den jämförelsen är som alla förstår så klart inte fullständigt lyckad ur ett näringsfysiologiskt perspektiv, men det kan ändå vara intressant för sakens skull.

Susanna Larsson, nutritionsepidemiolog på KI och den nutritionist som intervjuats i DN om choklad och stroke, tillstår att det är just kakon som ger den goda effekten och att det därför nog vore ännu bättre att äta kakaopulver ur det perspektivet.

Socker, socker, socker
Även jag vill i skenet av den välförtjänt uppmärksammade sockerdebatten påpeka att framför allt mjölkchoklad, även om den innehåller den förmodat hälsosamma kakaon, också innehåller en hel del socker. De flesta av oss behöver dra ned på sin sockerkonsumtion, så argumentet att mumsa i sig en chokladkaka som mellanmål för att den innehåller mycket antioxidanter håller inte. Attans, också.

Referenser:
1: Lindstedt och Nilsson. Flavanoler, kakao och choklad påverkar hjärt-kärlsystemet. Läkartidningen. 2011;108:324-5.
2: USDA Database for the Oxygen Radical Absorbance Capacity (ORAC) of Selected Foods, Release 2, may 2010, USDA

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Choklad för din hälsa
Antioxidanter - grupper och källor
Antioxidanter vid träning hjälper inte
Nitrat gör grönsakerna nyttiga

Ny B&F-omgång jan/feb 2012

Utbilda dig till B & F – instruktör: För dig med fokus på Avancerad Näringslära och Träning för Styrka och Volym

Nästa B&F-utbildning: 27-29 jan+3-5 feb 2012. Efter genomförd utbildning och godkänt prov erhåller du en B & F-licens och blir B & F-instruktör.

Ur programmet:

• Kost- och näringslära för uppbyggnad och deff
• Kost- och näringsanalys med fokus på uppbyggnad och deff
• Muskelfysiologi och konstruktion av träningsprogram för uppbyggnad och deff
• Gympraktik
• Genomgång av kosttillskottsmarknaden med objektiv utvärdering

Pris: 15 600 kr inkl moms (12 480 kr exkl moms). Anmälan är bindande. Deltagarna står själva för mat och logi.

Har du frågor? Vill du anmäla dig?
 Se NGruppens hemsida för mer information, eller kontakta mig direkt på anki.sundin(at)ngruppen.se eller
 telefon 0707-29 26 33.


Välkommen att bli en av Sveriges bästa inom kost, näringslära och träning!
Med vänliga hälsningar
Anki Sundin

Dansk fettskatt nu verklighet - och hur ska vi göra i Sverige?

Text: Anki Sundin, NGruppen
Från och med 1 oktober 2011 inför Danmark en avgift på feta livsmedel. Det kostar nu ytterligare 16 kr per kilo mättat fett. DN vill ha en diskussion kring huruvida fettskatt också är något för Sverige. Undertecknad svarar nej.

Det har uppmärksammats ett flertal gånger den senaste tiden och jag har skrivit om fettskatt tidigare. Nu liksom då menar jag att beskattning av just mättat fett sannolikt inte är helt genomtänkt. Dels är risken med att marginellt höja priset på vissa livsmedel att det bara blir ytterligare en inkomst till staten utan att i praktiken tjäna det framlagda syftet, i det här fallet att gynna folkhälsan. Dels ställer jag mig också tveksam till att mättat fett bör betraktas som hälsovådligt i den utsträckning som varit den förhärskande uppfattningen så länge. Precis som många andra inom professionen anser jag fortfarande att en skatt - om någon - i så fall bör införas på socker och transfettsyror, och att denna extra skatteintäkt ska öronmärkas för att gå till hälsofrämjande åtgärder på samhällsnivå. Vi behöver exempelvis ha bra cykelvägar till och från skolan, stimulerande lekplatser och ett bra utbud av livsmedel i skolkafeterior istället för den utrymmesmat som ofta dominerar floran.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg
Lagförslag om avgift på mättat fett
Läkare mot läkare om fett
Grenade fettsyror, cancer av kött och tankar kring LCHF
Söt skatteväxling under luppen igen
Äta nyttigt - så svårt kan det vara

Relaterade artiklar i annan media

Sydsvenskan

Toppform 2011: från 40 till 20% kroppsfett

Planering är A och O, och så matlådor för hela slanten. Carl Axelius håller i kost och träning och har dessutom tacklat en av sina utmaningar - att arbeta lite mindre och prioritera sin målsättning. Läs om hur han klarade av semestern och hur rutinerna ser ut nu på väg mot 20% kroppsfett. Jag håller ögonen på utvecklingen och lägger snart ut en videolänk med kost- och träningsprat med Carl. /Anki

Diagram i Optimal viktminskning 2

De första exemplaren av Optimal viktminskning 2 innehöll två lågupplösta diagram. Fick du en sådan bok? Hör av dig i så fall, så skickar jag de högupplösta diagrammen till dig i pdf-format via mail.

Jag ber om ursäkt för detta.

Intresserad av att köpa boken? Gå in på vår webshop, läs mer om den och beställ. Den hamnar i din postlåda inom 7 arbetsdagar! /Anki

Toppform 2011: från 40 till 20% kroppsfett

Storkok på söndagar, inga fler nattmål och han kämpar vidare med sin morgontrötthet. Carl Axelius är på god väg mot sitt 20-procentsmål!
Följ vår toppformssatsning på ngruppen.se.