Föreläsning på Kettlebell Instruktör II hos Spartan

Text: Anki Sundin, NGruppen
Jag hade förmånen att hålla en föreläsning om kost- och näringslära vid träning på kursen Kettlebell Instruktör II hos Spartan i Motala igår.
Vi gick igenom betydelsen av kolhydrater, fett och protein samt vätska och tillskott i samband med träning. (På bilden: Jenny Samuelsson, Spartan)

Det blev 3,5 intensiva timmar med många bra frågor.

Tack till alla deltagare och till arrangörerna Olof Elwin och Jenny Samuelsson!

Spartans utbildningsprogram

Barn äter nyttigare

Text: Anki Sundin, NGruppen
Barn äter nyttigare - mindre godis och mera frukt och grönt. Fler och fler skolbarn och -ungdomar uppger också att de är fysiskt aktiva varje dag, samtidigt som en ökande andel även ägnar minst fem timmar per dag åt att spela dator, se på tv och liknande stillasittande sysselsättningar. Det rapporterar SVT idag i artikeln Barn äter mer frukt och mindre godis och SvD i Barn äter mer frukt och mindre godis. En undersökning från Statens folkhälsoinstitut ligger bakom uppgifterna. (Bild lånad från icasergelstorg.se)

Svåra frågor?
Det är en enkätbaserad undersökning som Folkhälsoinstitutet har gjort. Det finns metodologiska svårigheter med enkätundersökningar, inte minst på grund av att det ska till ett visst mått av läsförståelse för att kunna besvara en fråga rätt. Här är ett utdrag från den enkät som gått ut till elever i årskurs 9, 7 och 5:

"FYSISK AKTIVITET är all aktivitet som får ditt hjärta att slå snabbare och som gör dig andfådd. Fysisk aktivitet kan man hålla på med i idrottssammanhang, i olika aktiviteter på skolan, när man leker med kamrater eller då man går till skolan.
Några exempel på fysisk aktivitet är att springa, gå snabba promenader, åka skridskor eller rullskridskor, simma, spela fotboll, cykla eller dansa.

När du svarar på nästa fråga, lägg ihop all tid som du är fysiskt aktiv varje dag.
Hur många dagar har du varit fysiskt aktiv sammanlagt minst 1 timme om dagen under de
senaste 7 dagarna?

0 1 2 3 4 5 6 7 dagar"

Det är nog inte helt enkla frågor att svara på. Dessutom kan det vara svårt att uppskatta tid.

Dock är det en viktig undersökning att lägga till underlaget för hur det står till med matvanorna i Sverige.

Världsbanken delar med sig

Text: Anki Sundin, NGruppen
Världsekonomi har möjligen ingen direkt koppling till nutrition, men definitivt en indirekt. Med hjälp av god statistik kan tvärvetenskapligt arbete möjliggöra framsteg inom folkhälsa. Men god statistik behöver först och främst tillgängliggöras, och den biten står nu Världsbanken för, rapporterar DN idag i artikeln Världsbanken släpper alla siffror fria. Som pådrivande faktor står Hans Rosling, en av mina favoritföreläsare, ledare för stiftelsen Gapminder och vinnare av Kunskapspriset 2007.

Allergi och överkänslighet i fokus

Av: Anki Sundin, NGruppen
Matnyttig.se är en webbtidning om mat och allergier. För en tid sedan hade jag förmånen att medverka i en intervju om nutritionistens roll inom kost och hälsa i allmänhet och allergier i synnerhet. Läs hela artikeln Nutritionisten ser sambandet mellan mat och hälsa.

2 av 5 känner sig lurade i affären

Text: Anki Sundin, NGruppen
E-nummer, förkortningar och ”socker i allt”. Det är tre av skälen till att 2 av 5 konsumenter känner sig lurade ofta eller ibland när de går och handlar, enligt en ny undersökning som Livsmedelsverket har beställt. (Bild lånad från jnytt.se)

Livsmedelsverket skriver i ett pressmeddelande idag att 2 av 5 konsumenter känner sig lurade ofta eller ibland när de går och handlar.

Det handlar om allt från innehållsförteckning till datummärkning. 98 procent av de tillfrågade ansåg att innehållsförteckningen är viktig, vilket också syns i statistiken - det var just innehållsförteckning, ursprungsland och tillverkare som konsumenterna i den här undersökningen oftast läste på en förpackning.

Vill inte ha ”fuskingredienser”
Konsumenterna i den här undersökningen uppger bland annat att tillsatser, socker och huruvida man kan lita på den ekologiska märkningen är viktiga spörsmål när man handlar. Någon uttryckte att man känner sig lurad av ”fuskingredienserna” i maten, och nämner färgämnen och "vätskehållande medel" som exempel.

Vad finns i den bästa av mataffärer?
Om vi utgår från att svaren i den här undersökningen är representativ för Sveriges befolkning i allmänhet, kan vi med rätta ställa oss frågan vad som finns i den bästa av mataffärer.

• Hur ska förpackningarna vara märkta för att ge tydlig information?
• Hur ska vi upplysa konsumenter om innehållet i livsmedlen?
• Vad är vi som konsumenter beredda att ge avkall på för att få mindre socker i maten vi handlar? Det är en problem som handlar om såväl smak som konsistens och som inte är helt enkelt att lösa ur ett marknadsperspektiv. Kan du tänka dig rinnigare yoghurt som smakar lite surare om vi tar bort sockret? Eller insisterar du på samma smak och konsistens trots förändrat innehåll?

Nästa steg
Det är en viktig undersökning som Livsmedelsverket har låtit göra. Den visar vad som behöver förtydligas för att konsumenter ska känna sig ännu tryggare, och hur man upplever mathandlandet. Den speglar också en större medvetenhet kring livsmedel, innehåll, ursprung, miljöaspekter och djuretik, som jag menar att livsmedelsindustrin behöver besvara i ännu större utsträckning. Frågan är nu vad nästa steg bör bli. Min uppfattning är följande:

Livsmedelsverket behöver bli tydligare med informationen kring de frågor som konsumenterna själva tar upp.
Vi som arbetar inom nutritionsfältet på olika nivåer behöver assistera Livsmedelsverket i arbetet med att upplysa konsumenter kring praktiska detaljer såsom hur vi tyder en innehållsförteckning och vad de olika E-numren står för.
Konsumenter behöver göra sina röster ännu kraftigare hörda. Vi har som individer möjlighet att påverka utbudet i den lokala butiken genom att framföra våra önskemål. Prata med butikschefen och berätta vilka livsmedel du vill se på hyllorna.

Referenser
SIFO 2 Känner du dej vilseledd när du handlar? Gjord 8-14 december 2009 bland 1000 personer under allmänheten, 15 år och äldre, i Sifos telefonbuss. Länk via SLV:s pressmeddelande Två av fem känner sig lurade

Sockerskatt en del av lösningen?

Text: Anki Sundin, NGruppen
”Söt skatteväxling” kallar författarna till Skatt på godis behövs för barnens skull, som publicerades på DN debatt idag med Claude Marcus, Stephan Rössner, Lennart Levi, André Persson och Thomas Hedlund som avsändare. Även Aftonbladet refererar till denna i Hälsoexperter vill ha godisskatt.


Beslut om det ger effekt
Det står naturligtvis var och en fritt att ha åsikter kring huruvida vi bör införa högre pris på sockerrika livsmedel, men statistiken vi har för handen är tydlig: vi konsumerar mer socker än vad som är förenligt med folkhälsan, övervikt och fetma bland både barn och vuxna är ett samhällsproblem och ett individuellt problem med plågsamma och kostsamma följdsjukdomar i kölvattnet.

I princip skulle jag inte ha något emot en prisökning på socker, såsom föreslås i deras debattartikel. Men ska en sådan genomföras även om det inte förväntas ge effekt?

Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet har tagit fram ett underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Detta var ett uppdrag från regeringen och som pågick mellan 2003 och 2005 och som resulterade i 79 punkter. Stephan Rössner och medförfattare skriver

"Men när Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet för några år sedan lade fram sina 79 punkter om bättre folkhälsa fanns ingenting om skatt som styrmedel av livsmedelsval."

Men det fanns visst upptaget i detta dokument.

I dokumentets Insats 54 står
"Möjligheten att minska konsumtionen av choklad, konfektyr och sötade drycker med hjälp av beskattning eller andra ekonomiska styrmedel bör utredas, liksom möjligheten att genom beskattning minska intaget av socker och fett generellt."

Alltså har man tagit upp skatt som styrmedel, men påpekar att detta bör utredas för att bringa klarhet i effekten.

Konsumenter okänsliga för höjda priser
Underlag till en sådan utredning bidrar nu Linda Thunström vid Umeå Universitet med. Hon har skrivit en avhandling i nationalekonomi och drar från denna slutsatsen att ”konsumenter är ganska okänsliga för höjda priser”. Hennes avhandling pekar också på flera viktiga punkter, återgivna i DN Ekonomi i artikeln Låg effekt för sockerskatt:

• En 1% prishöjning på frukostflingor minskar försäljningen med 0.7%
• En ”liten” skattehöjning på läsk och snabbmat i USA och Kanada har inte givit några effekter på konsumtionen pga skattehöjningen
• Långsiktiga informationsinsatser är mer effektiva än korta reklamkampanjer

500 kr för läsken, tack
Detta rimmar med en uppfattning jag ger uttryck för i bland annat artikeln Transfett, snabbmat och folkhälsa - ett ödmjukt recept på framgång

Det skulle förmodligen vara fullt möjligt att minska befolkningens intag av socker med hjälp av prishöjningar. Sälj läsken för 500 kronor flaskan, så får vi se vad som händer. Det är naturligtvis ingen rimlig prishöjning, men likväl ett intressant tankeexperiment.
Om vi helt lägger EU, handelspolitik och ekonomisk politik åt sidan så skulle staten kunna bestämma i stort sett helt vad vi skulle äta bara genom att reglera priset. (Men då har vi bytt från ett politiskt system till ett visst annat, som kanske inte är så eftersträvansvärt i övrigt.)

Många har reagerat
Det är många som reagerat på denna debattartikel, som verkligen lever upp till begreppet. Bland andra återfinns GP:s ledarblogg där Fredrik Tenfält ger sina reflektioner. Jag håller med honom om att upplysning och debatt måste vara en del av arbetet för en förbättrad folkhälsa.

Däremot kan man inte, som han gör, rätteligen härifrån avleda att en sockerskatt kanske ska följas av en allmän kolhydratskatt. Kostfiber räknas till kolhydrater, men kan knappast anses vara en risk för folkhälsan. Många äter dessutom en ganska hög andel kolhydrater från oraffinerade och näringsrika livsmedel såsom frukt, bär, grovt bröd, potatis och liknande, och att beskatta sådana livsmedel vore kontraproduktivt. Vi måste skilja mellan kolhydrater och kolhydrater.

Mindre socker åt folket
Sammanfattningsvis är min uppfattning att ett minskat intag av socker är ett helt nödvändigt led i folkhälsoarbetet. Jag är ingen nationalekonom och kan av det skälet inte göra en egen analys av läget, men om det Linda Thunström kommit fram till i sin avhandling stämmer är en marginell prishöjning på sockerrika livsmedel inte ett framgångsrikt recept för att minska konsumtionen av socker.

Att vi däremot på olika plan kan arbeta för att sänka intaget av socker är givet.
Det ska ske redan från BB, där föräldrar i mycket större utsträckning bör få kostråd för sig själva och sitt barn, och signalerna från samhällets alla instanser bör vara konsekventa.
Bort med fikabröd och tårtkalas på dagis, förskola och hos dagmamma (på många håll har så redan skett, men det återstår fortfarande förändringsarbete här.
I skolans värld ska vi inte ha kafeterior som säljer godis, läsk och bullar.
Inom idrotts- och motionsvärlden ska de aktiva mötas av en hälsosam kostlinje - inte vara hänvisade till korv med bröd och kexchoklad.
Och på sjukhus ska restaurangernas och kafeteriornas utbud spegla en mer hälsosam linje.

Äldreomsorgen undantaget
Det enda undantaget från Mindre socker åt folket-parollen jag kan tänka mig är inom äldreomsorgen. Under förutsättning att maten som serveras är näringsrik och tillräckligt energität, kan en kaka till kaffet efter maten gott få vara ett inslag i vardagen att se fram emot. Jag har skrivit en hel bloggartikel om bra mat för äldre här.

Vem vill ha sockerskatt?
Så, för att citera debattartikeln: Vem vill ha sockerskatt?
Jag håller med om att frågan bör diskuteras, och fokus kanske också bör vara ”Hjälper en sockerskatt?” och ”Hur ska vi öka konsumtionen av oraffinerade och näringstäta livsmedel?”

Frågan är öppen för vem som helst att besvara och föra ut i det offentliga rummet. Hjälp mottages tacksamt, som det heter...

Relaterade artiklar på andra bloggar:

Traningslara.se: DN-debatt om socker- och godisskatt

Chokladmousse nyttigare än baguette?

Text: Anki Sundin, bild lånad från hd.se
Jag fick 10 rätt av 10 möjliga, så enligt Expressens GI-test har jag "verkligen fått kläm på det här" med GI. Dessutom kontateras det att "Lever du efter det också mår du förmodligen rätt bra numera!" Nu startar jakten på sommarformen.

10 "rätt"

För att få mina 10 rätt fick jag fick svara på frågor som:
-Vilket livsmedel har högst GI (där det korrekta svaret skulle vara baguette),
-Vilket livsmedel har lägst GI (där det rätta svaret skulle vara rostade jordnötter - inte pasta eller chokladmousse, om någon nu trodde det), och
-Vilken frukost är en GI-frukost (där rätt svar skulle vara äggröra och bacon - inte fruktyoghurt med flingor)

Det fria ordet i all ära
Det fria ordet i all ära, men är inte detta att bidra till folkförvirring? Vilken nytta har någon av att veta att baguette har ett högre GI-värde än chokladmousse, när GI-värden ändå inte kan användas för att jämföra livsmedel som inte tillhör samma livsmedelskategori? Och vilken slutsats menar sedan Expressen att vi ska dra - att chokladmousse är "nyttigare" än baguette? Orimligheten i detta för den som vill gå ned i vikt förstår förhoppningsvis alla, så varför envisas den här typen av media ens med att konstruera den här sortens tester?

Hur långt är ett snöre?
Om alls skulle jag hellre ha velat ha en frukostfråga med alternativen äggröra och bacon, grov macka med pålägg och en tallrik gröt, eller fil med müsli. Kan du svara rätt på vilket alternativ som är det bästa kan du också svara på frågan "Hur långt är ett snöre". Svaret beror alltid på vem det gäller, vilka förutsättningar man har och vilket mål man har i sikte.

Och, om alls, skulle jag hellre ha frågor med mer rättvisande frågealternativ. Man kan nämligen inte jämföra chokladmousse med jordnötter, eller utgå från att jordnötter är nyttigare än pasta för att jordnötter har ett lägre GI.

Anki-metoden och GI-metoden
Det är samma sak med GI-metoden. Den funkar om din tidigare kosthållning inte har varit helt rätt för dig och om GI-metoden ligger närmare sanningen för just din optimala kosthållning ur både ett näringsfysiologiskt och socialt perspektiv. Överlag är det dessutom - rätt tillämpad - oraffinerade och näringsrika livsmedel som utgör basen i denna kostmodell. Det är i 10 fall av 10 bättre än att äta raffinerade och näringsfattiga livsmedel. Sedan kan vi välja att kalla det för GI-metoden, Anki-metoden eller varför inte Nordiska Näringsrekommendationer?

För övrigt anser jag att...
För övrigt anser jag att det inte är något fel på potatis. Tvärtom är potatis ett näringsrikt och energifattigt livsmedel som dessutom mättar bra, så varför Expressen envisas med att utmåla potatis som en kolhydratbov är mig obegripligt.

En del människor mår bra av att äta en relativt stor andel kolhydrater, medan andra inte gör det. Men oavsett vilken grupp man tillhör är det alltid oraffinerade och näringsrika kolhydratkällor som bör utgöra basen i ens kolhydratintag.

Det är också lustigt att de redan har gått ifrån en av sina åtta myter, att det är bättre att äta flera stora än många små, måltider per dag, som de skrev förra veckan i Här är åtta myter om nyttig mat. Idag kan vi istället läsa att det är bra att äta många små måltider för att hålla blodsockret uppe. Jag skrev en bloggartikel om detta och dubbelpublicerade den på Second Opinion.

Bedrägligt och vilseledande av Life

Text: Anki Sundin, NGruppen, Bild lånad från nyttihyllan.se
-Känner du dig bedragen?
-Vart tog näringen i maten vägen?
-70% mindre järn än 1940.

Det är Life-butikens motivering till varför vi behöver kosttillskott. På deras reklamskyltar kan man också läsa att vi har två alternativ för att komma runt detta problem:
Antingen äter vi så mycket närproducerad, ekologisk mat vi bara orkar, eller så kompletterar vi med naturliga tillskott.

Detta har fått Livsmedelsverket att anmäla Life-butikerna till Konsumentverket, eftersom de anser att reklamen är vilseledande. Jag ställer mig helt bakom detta. Tre argument till att jag håller med är:

1. Frukt och grönt är inte våra huvudsakliga källor till järn och kalcium. Att därför avbilda en jordgubbe och fråga om du känner dig bedragen för att den innehåller mindre kalcium nu än tidigare är vilseledande.
2. Det finns inget vetenskapligt underlag för att hävda att näringsinnehållet har sjunkit med tiden. Analysmetoderna nu är inte desamma som på tidigt 1900-tal, vilket gör jämförelser över så långt tid mycket svåra.
3. Närproducerat och ekologiskt betyder inte automatiskt mer näringsrik. (Det behöver inte ens betyda mer miljövänligt alla gånger, utan beror mycket på vilka aspekter man för fram.)

Dessutom är kosttillskott som består av isolerade vitaminer och mineraler undermåliga i så motto att de saknar alla andra hundratusentals olika ämnen som finns i livsmedel, och som sannolikt har effekter på vår hälsa. Att äta exempelvis C-vitamin som tillskott är således aldrig samma sak som att äta apelsin - även om det skulle råka vara en apelsin på framsidan av burken. C-vitamin är bara en av en oerhörd mängd ämnen som finns i vår mat. Även om alla inte är identifierade eller ens upptäckta ännu, betyder inte det att de inte behövs.

Omega 3 - nyttigt men inte mot allt

Text: Anki Sundin, NGruppen
Aftonbladet har producerat en riktigt bra artikel om omega 3-fettsyror. Äntligen en icke-romantiserad bild av en grupp näringsämnen i en kvällstidning, tack vare journalist Caroline Hougner. Hennes artikel Omega 3- nyttigt men inte mot allt finner du här. (Bilden lånad från fitnessguru.se)

Bra effekt vid reumatism, men inte ADHD
För sakkunskapen i artikeln står Jan Palmblad, professor i Medicin vid institutionen för medicin, Huddinge. Han klargör att fiskolja skyddar mot plötslig död hos patienter i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom, att reumatiker kan ha nytta av fiskolja, och att fiskolja minskar risken för Alzheimers. Han vågar sig också ut på det minerade området ADHD och säger:

”Det finns en hel del studier där man kan se att det (fiskolja, min anm.) ger viss effekt, men de är fortfarande alldeles för små för att ge säkra svar.”

Dessutom dementerar han att fiskolja botar autism, något som många inte minst föräldrar har frågor kring.

Ingen klar effekt vid tarmsjukdom
Palmblad säger också att omega 3 inte hjälper vid IBS (inflammatoriska tarmsjukdomar). Den stora massan av studier visar mycket riktigt inte någon stark koppling mellan intag av omega 3 och besvär eller risk vid IBS. För den som vill läsa en review på området kan Ruggiero et al 2009 (1) vara en bra artikel.

Kan speciella kapslar ge effekt?
I de allra flesta fall har man tittat på intag av omega 3-fettsyror via fet fisk, flytande fiskolja och fiskolja i kapselform. Jag skulle gärna vilja tillägga att man har börjat göra intressanta undersökningar kring huruvida fiskolja kan ge en antiinflammatorisk effekt lokalt där den kommer i kontakt med den berörda vävnaden.

En inflammerad vävnad kanske kan lindras vid lokal exponering för fiskolja. Detta har lett till att man har börjat forska på olika kapselvarianter (2) för selektiv frisättning. På så vis kan man leverera fiskoljan och dess antiinflammatoriska effekter i den del av tarmen där inflammationen sitter. Det kan vara en möjlig väg att använda fiskolja och få resultat även på tarmsjukdomar. (Det botar inte, men kanske i framtiden kan lidra en del besvär.)

Jag ser fram emot flera, lika välskrivna populistiska artiklar inom området kost- och näringslära i media.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
"Fiskolja skyddar mot ADHD" - Skärpta regler kring påståenden
Omega 3, fiskolja och krillolja
Ghrelin, leptin och fettsyror

Referenser:
1: Ruggiero C, Lattanzio F, Lauretani F, Gasperini B, Andres-Lacueva C, Cherubini A. Omega-3 polyunsaturated fatty acids and immune-mediated diseases: inflammatory bowel disease and rheumatoid arthritis. Curr Pharm Des. 2009;15(36):4135-48.
2: Patten GS, Augustin MA, Sanguansri L, Head RJ, Abeywardena MY. Site specific delivery of microencapsulated fish oil to the gastrointestinal tract of the rat. Dig Dis Sci. 2009 Mar;54(3):511-21. Epub 2008 Jul 10.

Tobak mot influensa

Text: Anki Sundin, NGruppen
I framtiden kan vi få influensavaccin som odlats i tobaksplantor istället för kycklingägg. Idag används miljontals befruktade kycklingägg för att ta fram de kvantiteter av influensavaccin som behövs vid en epidemi. Det går långsamt, det är dyrt, och är man mycket allergisk mot ägg kan man inte behandlas med vaccinet. Bland många andra medier rapporterar Brand X att man nu sjösätter ett projekt för att ta fram influensavaccin från tobaksplantor istället. (Bilden lånad från travarens.se)

Tobak effektivare än ägg
Den traditionella framställningen av influensavaccin är ineffektiv, åtminstone om man får jämföra med möjliga alternativ. The Department of Defense i USA anslår nu 40 miljoner dollar till det så kallade GreenVax-projektet (den anglosaxiska känslan för ordlekar upphör aldrig att underhålla) med syfte att ta fram influensavaccin från tobaksplantor. Det ska bli billigare och snabbare att få fram stora kvantiteter vaccin.

100 miljoner doser per månad
Projektet är redan igång och äger rum på en 13 500 m2 stor anläggning i Texas. Om det lyckas uppges att denna enda anläggning skulle kunna ta fram 100 miljoner doser per månad - att jämföra med de 250 miljoner doser vaccin mot svininfluensa som hela planetens laboratorier kan ta fram från kycklingägg under lika lång tid.

Banan och majs också i bioteknikens tjänst
Många olika växtarter har använts för vaccinproduktion. Bland de första var tobaks- och potatisplantor, men nu experimenterar man även med tomat, banan, majs, lupin, sallat och andra.

Valet av växtart är viktigt. Växten som man vill skörda sitt vaccin från måste ha de önskade växtdelarna; vill man skörda från bladen bör växten naturligtvis ha stora blad. Vill man skörda från rotknölar bör den ha utvecklade sådana, och så vidare.

Hur vaccinet ska administreras är också en faktor som inverkar på valet av växt. Ska vaccinet vara ätbart måste växten som bär vaccinet vara ätbar och helst smaka gott (det säger sig självt, men tål att påpekas ändå). Om växten inte är ätbar i sig kan vaccinet istället extraheras, som i fallet med tobaksplantan. Denna växt erbjuder flera fördelar inom bioteknologin. Den är lätt att transformera och dess genuppsättning är redan mycket väl kartlagd (Sala F et al. 2003).

Referenser:
Sala F, Rigano MM, Barbante A, Basso B, Walmsley AM, Castiglione S. Vaccine antigen production in transgenic plants: strategies, gene constructs and perspectives. Vaccine. 2003;21:803–8.