lördag 24 oktober 2009

"Fiskolja skyddar mot ADHD" - Skärpta regler kring påståenden.

Text: Anki Sundin, NGruppen
”Fiskolja skyddar mot ADHD.” Har du hört det påståendet? Det har förekommit (kanske förekommer det fortfarande) att nitiska företrädare för hälsokostbranschen försöker få människor att köpa fiskolja till sina barn genom att hänvisa till omega 3-fettsyrornas betydelse för hjärnans utveckling genom mycket tvivelaktiga metoder.

Men vad man nu åtminstone får och inte får skriva på en förpackning kommer att skärpas ytterligare. I ett pressmeddelande skriver Livsmedelsverket att EU har granskat 23 påståenden om livsmedel. (Kosttillskott räknas till gruppen livsmedel.) Efsa (1) har givit förslag på vilka påståenden som ska få och inte få användas.

Godkända påståenden
Exempelvis föreslår myndigheten (Efsa) att följande formuleringar ska tas upp i gemenskapsförteckningen över tillåtna påståenden:
  • Växtsteroler har visat sig sänka/reducera kolesterolhalten i blodet. En hög kolesterolhalt är en riskfaktor för kranskärlsjukdom.
  • Växtstanolesterar har visat sig sänka/reducera kolesterolhalten i blodet. En hög kolesterolhalt är en riskfaktor för kranskärlsjukdom.
(Växtsteroler och växtstanolestrar finns i vissa margarinsorter, min anm.)
  • Kalcium är nödvändigt för att barns benstomme ska växa och utvecklas normalt.
  • Protein är nödvändigt för att barns benstomme ska växa och utvecklas normalt.
  • Barn behöver essentiella fettsyror för att växa och utvecklas normalt.
  • Vitamin D är nödvändigt för att barns benstomme ska växa och utvecklas normalt.
Icke godkända påståenden
Några av de påståenden som myndigheten inte anser uppfyller de krav som ställts på godkännande är:
  • Mejeriprodukter (mjölk och ost) främjar barns tandhälsa.
  • Tre portioner mejeriprodukter varje dag kan som en del i en balanserad kost främja en hälsosam vikt hos barn och ungdomar.
  • DHA och ARA stöder hjärnans och ögonens neurala utveckling.
Några företag ansökte också om godkännande för påståenden kring en särskild produkt. Således ansökte till exempel enzyme.pro.ag om att få hänvisa till effekter på immunsystemet för växande barn samt effekterna på barns mentala och kognitiva utveckling för deras produkter, och Pharma Consulting & Industries ansökte om att godkännande av påståendet ”lugnande” och ”bidrar till att stärka synen” på produkter med omega 3-fettsyrorna EPA och DHA (de som finns i fet fisk).

Inga av dessa påståenden kommer Efsa föreslå ska godkännas, eftersom de uppgifter som lämnats i samband med respektive ansökan inte anses styrka de orsakssamband som påståendena i fråga gör gällande.

Inte heller har de ansökande företagen lämnat in tillräckligt med underlag för att Efsa ska rekommendera godkänt för att omega 3-fettsyror bidrar till ökad koncentrationsförmåga, tankeförmåga eller inlärningsförmåga.

De företag som inte fått sina påståenden godkända kommer sannolikt att få sex månader på sig att ändra texten.

Betyder detta att fiskolja inte är bra för hjärnan och ögonen?
Den dokumentation som företagen i fråga lämnat in i samband med ansökningarna för respektive påstående ligger till grund för Efsas utlåtanden. Det betyder inte att ett visst näringsämne aldrig har visat sig ha en given effekt, eller att någon inte upplever en viss effekt av ett livsmedel. Det betyder bara att dokumentationen inte varit tillräckligt stark för att Efsa ska kunna föreslå ett godkännande för ett visst påstående.

Att exempelvis omega 3-fettsyror har effekter på hjärnans utveckling och funktion har visats ett antal gånger, hos både djur (2) och människor (3). Att ost och andra mejeriprodukter kan påverka karies har man också forskat på (4), och mekanismer såsom buffring, salivstimulering och minskad nedbrytning av emalj är troliga kandidater till den skyddande effekt man har sett i del sammanhang.

Godkända påståenden inte samma sak som näringsrekommendationer
EU:s godkännande av vissa påståenden behöver vi alltså inte uppfatta som direkta näringsrekommendationer för oss på individnivå - vi måste inte äta vissa margarinsorter för att sänka kolesterolet, och vi ska inte betrakta icke-godkända påståenden kring omega 3-fettsyror eller mejeriprodukter som att källor till dessa näringsämnen inte har någon effekt på vår hälsa.

Däremot är det bra att företag inte får skriva vad som helst på sina produkter. De argument som sedan förmedlas rakt över disk är förstås betydligt svårare att reglera, men icke desto mindre viktiga att ta upp till diskussion. Att försöka sälja på föräldrar fiskolja för att inte barnen ska få ADHD är att gå långt över gränsen för vad åtminstone jag kan anse är befogat.

Referenser
1. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 983/2009 av den 21 oktober 2009 om godkännande respektive icke-godkännande av vissa hälsopåståenden om livsmedel som avser
minskad sjukdomsrisk och barns utveckling och hälsa. Europeiska unionens officiella tidning, 22.10.2009. Tillgängligt från
http://www.slv.se/upload/dokument/nyheter/2009/983_2009.pdf
2. Cao D, Kevala K, Kim J, Moon HS, Jun SB, Lovinger D, Kim HY. Docosahexaenoic acid promotes hippocampal neuronal development and synaptic function. J Neurochem. 2009;111(2):510-21. Epub 2009 Aug 13.
Laasonen M, Hokkanen L, Leppämäki S, Tani P, Erkkilä AT. Project DyAdd: Fatty acids and cognition in adults with dyslexia, ADHD, or both. Prostaglandins Leukot Essent Fatty Acids. 2009;81(1):79-88. Epub 2009 May 23.
4. Kashket S, DePaola DP. Cheese consumption and the development and progression of dental caries. Nutr Rev. 2002 Apr;60(4):97-103.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar