Kost- och träningsseminarium för idrottare

Välkommen på Kost- och träningsseminarium för idrottare i Motala

24 oktober kommer NGruppen att ha ett kost- och träningsseminarium i Motala tillsammans med Olof Elwin och Spartan Kettlebells.

Olof Elwin har en lång lista av meriter. På hans hemsida står:
RKC, Russian Kettlebell Challenge med Pavel
AKC, utbildad på den första Europeiska utbildningen i Schweiz för Valery Federenko
IKSA/IUKL, Lev 1 + 2 för Vasily Ginko
CST, Kettlebell foundation för Scott Sonnon
CST, Clubbell för Scott Sonnon
TacFit, Europarepresentant för Scott Sonnon Tacfit program
IKSA, International Kettlebell & strength Academy, Nationell representant
IKSA, Kettlebell fitness för Martti Nappari
Underground Strength Coach
Bulgarian Bag training Coach
Marketing director IKSA

Gedigen erfarenhet av effektiva gruppträningspass med hjälp av kroppsvikt och kettlebells och underground training

Han driver idag Spartan Hälsoverkstad och Kettlebells tillsammans med Jenny Samuelson samt flera framgångsrika hemsidor och bloggar.

Anki kommer att på detta seminarium ta upp:

• GI och GL
• Kosttillskott
• Kolhydraternas roll vid träning
• Proteinenas roll vid träning
• Vätska och träning

Kostavsnitten bygger på Anki Sundins bok Näringslära för kroppsbyggare och andra kraftidrottare.

Träningen med Olof Elwin kommer att ta upp:

• Mobilitet
• Styrka
• Uthållighet
• Epoc och Tabataprotokoll för fettförbränning
• Andningsövningar

Efter den här dagen kommer du på ett helt annat sätt kunna optimera din träning och kost för de resultat du vill nå.

Vi kommer att begränsa deltagarantalet till 25 st för att kunna ge rätt information till var och en.

Priset kommer att vara 1200 kr för 8 timmar med högkvalitativ information.

För registrering, gå in på Spartans webshop här

Välkomna, önskar Anki och Olof!

Bantningspiller

Text: Anki Sundin, NGruppen

Rekordmånad för bantarpiller. Det är Aftonbladets rubrik på en skrämmande beskrivning av det som är verkligheten för många människor - hänfallandet till piller, pulver och andra preparat för att gå ned i vikt. Man beskriver en oro bland professionen kring ätstörningar och missbruk av bantningspreparat, och frågan är om fler bantningspreparat kommer att hjälpa människor med övervikt. Och om det bara är överviktiga som kommer att använda dem.

Oro för hälsokonsekvenser
Det finns all anledning att vara orolig för hälsokonsekvenser av alla sorters bantningspreparat (som fungerar). Bantningspreparat som säljs okontrollerat på nätet utgör sannolikt en större fara för människors hälsa, eftersom dessa kan innehålla förbjudna substanser såsom efedrin. Dock kan vi aldrig skydda alla mot egna och mindre hälsosamma val som de faktiskt har rätt att göra. En anorektiker eller bulimiker kan precis som vem som helst i övrigt inhandla det här preparatet, även om det säljs uteslutande på apoteket, och har på så vis ytterligare ett sätt att underhålla sin sjukdom på.

Smart marknadsföring
I det här fallet säljs preparatet endast på apoteken. Med följer en bipacksedel med anvisningar om pillren i fråga, och på Apotekets hemsida håller man en nedtonad profil i sin beskrivning där man också betonar vikten av att följa ett visst kostupplägg i samband med att man använder preparatet. Företaget som tillhandahåller den här produkten har däremed gjort ett smart marknadsföringsval, eftersom apotek har ett högt förtroendekapital hos människor i allmänhet.

Liknar viktminskningsläkemedlet Xenecal
Preparatet i fråga innehåller samma verksamma substans som läkemedlet Xenecal. Det är en så kallad lipashämmare, ett enzym som förhindrar normal nedbrytning och därmed upptag av fett från tarmen. Effekten blir att en del av fettet man äter följer med avföringen ut. På så vis minskar kroppens tillgång på energi, och det betyder viktnedgång enligt våra mest grundläggande fysiklagar.

Dags för amylashämmare?
Idén med lipashämmare (som hindrar fettupptaget) torde för övrigt reta gallfeber på de LCHF-anhängare, som menar att det är kolhydraternas fel att människor går upp i vikt. Snabba kolhydrater i form av raffinerade sockerarter såsom glukos, fruktos och stärkelse är mycket riktigt en betydelsefull faktor i den viktutveckling som vi har sett på samhällsnivå de senaste decennierna, även om den mest extrema formen av LCHF i form av Atkinsdieten och andra ketogena kostupplägg inte nödvändigtvis är det enda svaret.

Så när blir det dags för amylashämmare, det vill säga substanser som hämmar nedbrytningen och upptaget av kolhydrater? (Det finns nämligen lektiner som fungerar på det sättet).

Vore inte det i så fall också en bra idé, ur ett viktminskningsperspektiv?
Eller är det att föredra att människor istället äter bra mat och motionerar från början, innan övervikten är ett faktum?
Och vad kommer ytterligare ett bantningspreparat få för konsekvenser på individnivå?

Relaterade inlägg:
Fruktos gör dig fet - inte frukt

Transfett bör undvikas i kosten

Text: Anki Sundin, NGruppen

"Transfett från industriellt härdade fetter bör starkt begränsas eller helt tas bort." Det är kontentan av WHO:s nya rapport om transfettsyror och hälsa. Livsmedelsverket skriver på sin hemsida att experterna nu föreslår en skärpning av de rekommendationer som finns. I dagsläget rekommederar WHO i genomsnitt max 1 E% (energiprocent) i form av industriellt framställda transfettsyror. Det nya förslaget anger att större delen av befolkningen ska ha ett intag under 1 E%.

Tranfettsyror kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar. Möjligen finns även en koppling mellan intag av industriellt framställda transfettsyror och diabetes typ 1, övervikt/fetma och cancer.


Vet du vilka livsmedel som innehåller transfettsyror?

Relaterat inlägg om transfettsyror:
Transfett, snabbmat och folkhälsa

Byggar- och fitnessdag 27 juni

NGruppen har nu genomfört sin första Byggar- och fitnessdag med Anki Sundin som föreläsare och Malin Pegenius som tränare.

Tack till:
Jenny och Olof, Anders, Carl, Freddan, Emma-Lee, Michaela M, Micha och Zoran.

Tack också till Anders Nyström och Maxim för att vi fick vara i era lokaler och för den härliga goodie-bag:en!

Ett lika varmt tack till Nautilus i Solna för att vi fick känna oss som hemma bland era maskiner och vikter.

Till hösten kör vi en hel B&F-helg!

Ghrelin, leptin och fettsyror

Text: Anki Sundin, NGruppen

Ghrelin och leptin är två viktiga signalsubstanser som är involverade i hungers- och mättnadssignaler. Att påverka nivåerna av ghrelin och leptin är därför en lockande tanke som har lett till många olika vetenskapliga undersökningar med fokus på viktminskning, övervikt och fetma. Man har bland annat undersökt sammansättningen av mättade och omättade fettsyror i kosten för att se om detta kan påverka systemen. Dock handlar det, som vi ska se, om mycket komplexa system där ett till synes enkelt resonemang i teorin inte alls behöver överensstämma med resultaten i praktiken.

Ghrelin och leptin reglerar aptiten
Ghrelin och leptin är så kallade signalsubstanser som vår kropp producerar som svar på olika tillstånd. Under fasta stiger nivåerna av ghrelin, vilket sannolikt bidrar till hungerskänslor. I samband med måltid stiger istället nivåerna av leptin, och bidrar sannolikt till mättnadskänslor.

Är en sorts fettsyror bättre än en annan för aptitreglering?
Eftersom regleringen av ghrelin och leptin i teorin skulle kunna påverka vår aptit, är det en lockande tanke att detta skulle kunna vara en elegant lösning på överviktsproblematiken.* Bland annat har man frågat sig om olika sorters fettsyror kan påverka dessa signalsubstanser på olika sätt. Det har visat sig vara en svår nöt att knäcka med mycket spretande resultat från en undersökning till en annan.

Fleromättade fettsyror påverkar. Ibland.
Vi vet att ett begränsat intag av energi och därmed minskad kroppsvikt kan påverka nivåerna av ghrelin och leptin i kroppen. Huruvida olika fettsyrasammansättning i kosten ytterligare kan förstärka denna påverkan är alltså i dagsläget föremål för forskning.

En undersökning (1) där överviktiga men annars friska vuxna människor fick ett tillskott av omega 3-fettsyror i form av fiskolja visade att vare sig leptin- eller ghrelinnivåerna påverkades av det ökade intaget av omega 3-fettsyror. Mängden de fick i tillskotten motsvarade 3,6 procent av det totala energiintaget, vilket är ganska mycket. De svenska näringsrekommendationerna (2) för just omega 3-fettsyror är minst 0,5 procent av energiintaget, vilket översatt till lax betyder ungefär 50 gram per dag för medelsvensken. 3,6 procent ligger alltså betydligt högre, men inte ens med detta höga intag kunde man i denna studie således se någon skillnad för leptin eller ghrelin.

En annan undersökning (3) kunde å andra sidan detektera en påverkan av olika fettsyror. Här sjönk leptinnivåerna hos de överviktiga männen, medan de överviktiga kvinnorna snarare fick ökade ghrelinnivåer av ett ökat intag av lax respektive ett tillskott av EPA och DHA, som är de omega 3-fettsyror som vi vill åt i den feta fisken. Det finns förvisso många redan kända positiva effekter av att äta fet fisk och/eller ta ett tillskott av omega 3-fettsyror, bland annat en förbättrad insulinkänslighet, men när det gäller just ghrelin och leptin är frågan fortfarande öppen kring huruvida kostens innehåll av olika fettsyror spelar någon roll.


Hos anorektiska kvinnor (4) som var på väg upp i vikt blev det till exempel ingen skillnad i leptinnivåerna som kunde hänföras till olika fettsyrasammansättningar i viktökningskosten.

För tidigt för kostråd
Man ska komma ihåg att våra kroppar inte svarar likadant på olika kostbehandlingar. Anorektiker måste inte nödvändigtvis få samma effekter på de olika signalsystemen som en överviktig person vid en given kostbehandling. Att män och kvinnor svarar olika på olika fettsyror har vi också börjat ana. Möjligen inverkar också folkslag och andra mycket svårkontrollerade parametrar. Allt eftersom ackumuleras dock vår kunskap om dessa komplexa system och så småningom kanske vi också kommer att kunna översätta denna kunskap i solida kostråd. I dagsläget är det dock för tidigt för det.

*Det ska tilläggas att övervikt och fetma troligtvis inte bara beror på en stor aptit, utan att mat också frisätter andra signalsubstanser som gör att vi mår bra. En del överviktiga och obesa människor kan av det skälet liknas vid matmissbrukare och äter för att få en ”quick fix”. Att bara modulera ghrelin- och leptinnivåer hos överviktiga människor är troligtvis inte hela svaret på överviktsproblematiken i allmänhet.

Referenser:

1: Kratz M, Callahan HS, Yang PY, Matthys CC, Weigle DS. Dietary n-3-polyunsaturated fatty acids and energy balance in overweight or moderately obese men and women: a randomized controlled trial. Nutr Metab (Lond). 2009; 6: 24. Tillgänglig från http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pubmed&pubmedid=19480700

2: Svenska näringsrekommendationer 2005. Tillgänglig från http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat--Naring2/Naringsrekommendationer/Rekommendationer-om-intaget-av-fett-kolhydrater-och-protein/

3: Ramel A, Parra D, Martinéz JA, Kiely M, Thorsdottir I. Effects of seafood consumption and weight loss on fasting leptin and ghrelin concentrations in overweight and obese European young adults. Eur J Nutr. 2009;48(2):107-14.

4: Mauler B, Dubben S, Pawelzik M, Pawelzik D, Weigle DS, Kratz M. Hypercaloric diets differing in fat composition have similar effects on serum leptin and weight gain in female subjects with anorexia nervosa. Nutr Res. 2009 Jan;29(1):1-7.

"Intresset för fettdebatt mättat?"

Text: Anki Sundin, NGruppen

I Dagens Medicin har debatten om mättat fett pågått så länge att en läsare, enligt Livsmedelsverket, frågar om inte intresset för debatt om fett nu ändå är mättat. En fyndigt formulerad fråga. Dock har vi inte sett slutet på denna debatt på länge, eftersom forskningen alltjämt pågår och ger oss mer och mer kunskap för varje studie som kommer.

Livsmedelsverket avslutar dock sitt replikskifte för denna gång med att svara på Uffe Ravnskogs frågor här.
Han undrar bland annat om "resten av kostråden är lika dåligt underbyggda" och om "ingen av verkets experter det minsta oroad över att den stadiga ökningen i västvärlden av övervikt och typ 2-diabetes sker parallellt med den ökande konsumtionen av kolhydrater och den minskande konsumtionen av mättat fett".

Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Andersson ger i denna avslutande replik sakliga svar oaktat frågeställarens aningen polemiska ton. Här framgår det klart och tydligt att Livsmedelsverket visst är medvetna om den ohälsosamma effekten av ett stort intag av snabba kolhydrater: "...konsumtionen av läsk, godis och glass har ökat kraftigt under de senaste decennierna", vilket är en "mycket viktig orsak till överviktsutvecklingen", skriver Livsmedelsverket i ett av sina svar.

Jag har skrivit det förut, och det tål att upprepas: debatten om mättat fett och snabba kolhydrater blir ibland obehagligt polemisk, även på en nivå där man brukar kunna förvänta sig sakliga resonemang framför utåtagerande anklagelser och retoriska frågor. Det senare förhållningssättet ger möjligen snabba poäng bland allmänheten, men bringar samtidigt ytterligare förvirring.

Livsmedelsverket må ha avslutat replikskiftet för denna gång genom att ge nämnda doktor svar på sina frågor, men ämnet är långt ifrån klargjort. Vi lär få höra mycket mer kring mättat fett, snabba kolhydrater och folkhälsa under lång tid framöver.

Tidigare inlägg om mättat fett:
Fetthypotesen - ska det vara mättat eller inte?

Te för din hälsa

Text: Emelie Andersen, NGruppen

Både svart och grönt te innehåller antioxidanter. Dessa näringsämnen är bra för både immunsystemet och hjärt-kärlhälsan. I DN kunde vi till och med läsa att te kan hjälpa mot aids (1). Resultaten i den tyska studien de syftade till (2) visade att den aktiva komponent det finns mest av i grönt te (EGCG) hindrar spridning av HIV-1. Detta är bara en av de hälsoaspekter man har kunnat läsa om vad gäller te de senaste åren. I det här inlägget går Emelie Andersen igenom olika tesorter, vilka nyttiga komponenter som finns i te och hur de påverkar hälsan.

Kina och Japan var först
Historiskt sett verkar Kina och Japan vara de länder som först började dricka te, då i medicinskt syfte. Tedrickandet spred sig till Europa under 1600- och 1700-talet tack vare de stora handelsbolagen som seglade land och rike runt. Idag är te i någon form den vanligaste drycken näst efter vatten runt om i världen och ses i många fall som en riktig hälsodryck.

Olika tesorter
Det finns tre huvudtyper av te: svart, halvgrönt (även kallat oolong) och grönt te som alla kommer från samma buske, Camellia sinensis. Denna busk, som egentligen är ett träd, trivs bäst på hög höjd där det är varmt och fuktigt.

Det som vi kallar rött te kommer däremot inte från denna planta utan kommer från en buske som heter Rooibos, och som odlas i Sydafrika (3).

Te är, precis som choklad (läs mer om choklad här), rikt på antioxidanter som tillhör gruppen polyfenoler, som i sin tur sorterar under flavanoler. Dessa flavanoler kallas catechin, epicatechin (EC), epigallocatechin (EGC), epicatechingallat (ECG) och epigallocatechingallat (EGCG). Även om halten av dessa polyfenoler är i stort sett densamma i grönt som i svart, medför att andelen individuella komponenter av dem ändras.

I svart te vill man att polyfenolerna ska oxidera för att den karaktäristiska smaken ska utvecklas. I grönt te vill man inte vill att detta ska ske. Halten catechiner i svart te är cirka 30 % av det som återfinns i grönt te. Grönt te anses mer hälsofrämjande än svart te på grund av den högre halten EGCG – det är denna flavanol som verkar vara den med starkast antioxidativ kapacitet (3).

Te och hälsoaspekter
Många epidemiologiska studier visar ett omvänt samband mellan intag av svart eller grönt te och hjärtkärlsjukdom, troligtvis på grund av den höga halten polyfenoler. Det betyder att te verkar skydda mot hjärtkärlsjukdomar. Dock finns det även studier som inte tyder på några hälsoeffekter av att dricka te (3).

Ett problem inom detta område är att många artiklar inte nämner vilket sorts te deltagarna druckit och om de varit fastande eller inte. Te i kombination med annan mat kan påverka upptag och biotillgängligheten av flavanolerna. Detta kan bland annat ses i en studie från Nederländerna (3) där EGCG-koncentrationen i plasma var signifikant högre bland de deltagare som fått catechin-tillskott i fastande tillstånd jämfört med deltagare som tillsammans med en lätt frukost hade fått samma tillskott.
Oftast dricker vi te i samband med måltid eller mellan två måltider, inte i fastande tillstånd. Det betyder att catechinerna vi får i oss med te kanske inte kommer oss till gagn i lika stor utsträckning om vi äter något till, än om vi dricker teet på fastande mage.

Obesitas (fetma) och te/catechin-konsumtion är en annan faktor som i kliniska djurstudier visats ha positiv effekt. Det behövs dock fler undersökningar på människor innan man kan dra några säkra slutsatser.

Kvalitet och ekologiska aspekter
Tebladen är väldigt känsliga mot ljus och föroreningar. Detta innebär att även inom samma sorts te kan det finnas variationer i andelen flavanoler beroende på när, var och hur bladen odlats, skördats och processats (4). Möjligen innebär detta också att kravmärkt te kan ha ett högre innehåll av flavanoler än icke-kravmärkt te på grund av odlingsteknik utan bekämpningsmedel. Jag har dock inte hittat några undersökningar på detta ännu, men det vore mycket intressant att veta om så är fallet.

Sammanfattning
Resultaten i många studier tyder på att te kan skydda mot hjärtkärlsjukdom. Nu har det också visats att antioxidanter av typen flavanoler, som det finns mycket av i te, kan hindra spridning av HIV-1.

Som i många andra fall när det gäller kost är det oerhört svårt att studera ett enskilt livsmedel eller komponent. Många faktorer kan påverka upptag och biotillgänglighet. Även om grönt te har en högre halt av den starka antioxidanten EGCG än svart te, finns den alltså även i svart te. Det borde man ta hänsyn till när man gör studier i västvärlden där konsumtionen av svart te över lag är större än av grönt.


Referenser:
1: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/te-kan-hjalpa-mot-aids-1.870266
2: Hauber I, Hohenberg H, Holstermann B, Hunstein W and Hauber J. The main green tea polyphenol epigallocatechin-3-gallate counteracts semen-mediated enhancement of HIV infection. Proc Natl Acad Sci USA. 2009;106:9033-8.
3: Stangl V, Lorenz M and Stangl K. The role of tea flavonoids in cardiovascular health. Mol. Nutr. Food Res. 2006:50;218-28.
4: Beecher GR. Overview of dietary flavonoids: nomenclature, occurrence and intake. J Nutr. 2003;10:3248-54.

Choklad för din hälsa

Text: Emelie Andersen, NGruppen

”Mörk choklad är bra för din hälsa.” ”Mörk choklad minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar” Choklad sägs ibland vara det bästa man kan äta. Vad finns det egentligen för vetenskapliga belägg för detta? Nedan följer en kort sammanfattning om choklad, dess antioxidanter och några av dess hälsoeffekter.

Olika sorters choklad

Kakaoträdet kommer ursprungligen från Amazonas och det finns två huvudsorter av bönor (Criollo och Forastero) men även en mängd hybrider (Trinitario är den vanligaste). (Bilden lånad från www.drickochnjut.se)

Det finns fyra olika sorters choklad som innehåller olika mängd kakaomassa:

Mörk choklad: Måste innehålla minst 35% kakaomassa, kakaosmör och socker. Riktigt mörk choklad är väldigt besk i smaken på grund av det höga flavanolinnehållet.

Vit choklad: Innehåller kakaosmör, mjölkpulver och socker, alltså inget kakaopulver eller kakaomassa. För att få kallas vit choklad måste den enligt EU innehålla en viss procent kakaosmör.

Mjölkchoklad: Innehåller färsk mjölk eller skummjölkspulver och minst 30% kakao. Tack vare mjölken har denna choklad mildare smak än mörk choklad.

Blockchoklad: Denna sort är enligt EU inte berättigad namnet choklad längre på grund av för låg halt kakao varpå den nu istället enbart kallas block.

Påståenden och sanningar

Grassi och medarbetare gjorde en randomiserad studie på 15 friska försökspersoner. Efter en 7-dagars period utan några livsmedel med kakao delades de in i två grupper varav den ena åt 100 g mörk choklad (480 kcal) och den andra 90 g vit choklad (480 kcal) i femton dagar.

Efter denna 15-dagars period hade de återigen en 7-dagars så kallad ”wash out-period” utan kakaoinnehållande livsmedel varpå de bytte till den andra chokladsorten i 15 dagar. Resultaten visade att mörk, men inte vit, choklad minskade blodtrycket och förbättrade insulinkänsligheten bland dessa personer (1).

Choklad bra för blodfetterna?

Det råder ju inga tvivel om att choklad är ett energirikt livsmedel varpå mesta delen av energin kommer från mättade fettsyror och socker. Fettet i choklad består dock till stor del av stearinsyra som till skillnad från många andra mättade fettsyror inte verkar försämra kolesterolvärdena.

I en review inom området tar man upp en studie där försökspersonerna fick äta mjölkchoklad istället för snacks med högt kolhydratinnehåll. HDL-kolesterolet ökade och triglyceriderna i plasma minskade signifikant (vilket generellt betraktas som en bra utveckling, även om debatten kring fett och kolesterol alltjämt pågår). Författarna till denna artikel hävdar att resultatet troligtvis berodde på den höga proportionen av stearinsyra i choklad (2).

Det vore intressent att utföra fler studier som syftar till att se effekten av mörk choklad bland personer med diabetes och/eller personer med högt blodtryck.

Verksamma ämnen i choklad

Choklad, speciellt mörk, är rikt på antioxidanter. Bland dessa återfinns epicatechin och catechin, samt oligomerer (kedjor) av dessa som tillhör gruppen flavanoler. Förutom choklad finns flavanoler i vin, te, frukt och grönsaker. (Bilden lånad från www.aroma.se)

Vissa flavanoler verkar tas upp i kroppen bättre än andra. En studie visade att catechin inte absorberades lika bra som epicatechin. Detta kan bero på att ämnena ser olika ut och att de har olika löslighet. Den antioxidativa egenskapen beror på flavanolmolekylernas struktur. Även om choklad, speciellt mörk, innehåller mycket av epicatechin och catechin kan så mycket som 90% förloras under skörd och processning beroende på tillvägagångssättet som används. Trots detta har studier visat att kakaopulver och extrakt har högre antioxidativ kapacitet än många andra flavanolrika livsmedel såsom grönt och svart te, rött vin, blåbär och jordgubbar (3).

Sammanfattning

Trots det höga energiinnehållet i choklad är det ett livsmedel som faktiskt verkar bidra med många positiva egenskaper på grund av sitt höga innehåll av antioxidanterna epicatechin och catechin. Då choklad är rikt på stearinsyra verkar det inte försämra blodfettprofilen och studier visar på förbättrade värden på insulinkänslighet och blodtryck. Det ser alltså ut som att man har all anledning att njuta av en liten bit mörk choklad till efterätt.

Referenser:

1. Grassi D, Lippi C, Necozione S, Desideri G and Ferri C. Short-term administration of dark chocolate is followed by a significant increase in insulin sensitivity and a decrease in blood pressure in healthy persons. Am J Clin Nutr. 2005;81:611-4

2. Rössner S. Chocolate-divine food, fattening junk or nutritious supplementation? Eur J Clin Nutr. 1997;51:341-45.

3. Keen CL, Holt RR, Oteiza PI, Fraga CG and Schmitz HH. Cocoa antioxidants and cardiovascular health. Am J Clin Nutr. 2005;81(1 suppl):298S-303S.

Kuriosa:

Theobroma Cacao-”the divine food” (Carl von Linné, Systema Naturae 1935)

Byggar- och fitnessdag 27 juni

Välkommen att delta i en spännande dag i näringslärans och träningens tecken med fokus på muskelvolym.

Arrangör: NGruppen

Föreläsare: Anki Sundin, nutritionist och styrkelyftare. Aktuell med boken Näringslära för kroppsbyggare och andra kraftidrottare.

Tränare: Malin Pegenius, PT och kroppsbyggare.

Sponsor: Maxim

Övergripande innehåll

09.15: Samling, presentation av arrangör, sponsor och deltagare, utdelning av goodie-bags.

10-12: Föreläsning med Anki Sundin. Bygger på boken Näringslära för kroppsbyggare och andra kraftidrottare.

12-13.30: Lunch

13.30-16.00: Träning. Fokus: upplägg för volymökning.

16.00-16.30: Utvärdering och avslut

Datum: Lör 27 juni

Plats: Svetsarvägen 7, Solna.

Pris: 400 kr per person (inkl moms) för hela dagen (lunch ingår ej). Här får du även möjlighet att köpa Anki Sundins nya bok till förmånligt pris.

Rekommenderad förkunskap: Vi rekommenderar att du har en grundläggande kunskap i näringslära, och vill bygga på denna kunskap för att optimera dina träningsresultat. Du känner till vad kolhydrater, fett och protein är, och vilka livsmedel som är källor till respektive. Du har också bra erfarenhet av gymträning och vill få nya uppslag för din träning.

Anmälan

Skicka ett mail till anki.sundin@ngruppen.se med din anmälan: uppge ”Byggar- och fitnessdag”, namn och fakturaadress. Senaste anmälningsdag: tor 18 juni. Begränsat antal platser.
(Vi förbehåller oss rätten att debitera full kursavgift vid avbokning efter 18 juni pga egna bokningskostnader)

Förbered dig på en intensiv, rolig och svettig dag med likasinnade!

Passa på att lära känna andra inom vår del av idrottsvärlden och knyta nya kontakter.