Text: Mela Pettersson, ©NGruppen
Undrar du vad en klinisk prövning är, eller kanske vill veta mer om hur en epidemiologisk studie går till? Vet du vad dubbelblind respektive enkelblind betyder, och varför det är viktigt att randomisera? Kanske funderar du på vad en metaanalys är? Då är det här inlägget som skrivet för dig.
Vetenskaplig publicering är den dokumentation som sker kontinuerligt under forskningens gång, i form av ”papers”, konferensrapporter, artiklar eller böcker. Ibland när vi läser i dagspressen så refereras bara till "forskning" överlag. Inom forskningsvärlden finns dock en enorm hierarki – man pratar om studier av olika kvalitet, vetenskapliga tidskrifter av olika kvalitet och så vidare.
Impact Factor är ett mått på hur ofta en genomsnittlig artikel i en viss tidskrift citerats under ett givet år. Det här är ju inte så lätt att hålla reda på, och att bedöma kvaliteten på en enskild studie är inte det enklaste. För att kunna granska en studie på ett effektivt sätt krävs träning, metodikstudier, erfarenhet och systematiskt tänkande. Viktigt är att alltid kritiskt granska det du läser. ”Bäst” anses en klinisk, randomiserad, kontrollerad, dubbelblind studie vara. Det är dock inte alltid möjligt att genomföra en sådan.
Vetenskapliga artiklar utsätts innan publicering för peer-review, vilket innebär att artiklarna, innan publicering, granskas av två eller flera experter inom området. Dessa kallas referees, och kontrollerar artikelns vetenskaplighet (granskar fakta, härledningar och slutsatser) samt huruvida artikeln är relevant, intressant och originell. Om de anser att artikeln uppfyller dessa krav, samt eventuellt tidskriftens policykrav, kommer de rekommendera att artikeln skall publiceras.
Olika typer av studier
En klinisk prövning är en undersökning på friska eller sjuka människor för att studera effekten av ett läkemedel eller behandlingsmetod. En klinisk prövning går ut på att man ska jämföra effekten på en grupp som får behandlingen/läkemedlet, med en grupp som inte får den.
En term som är viktig inom kliniska prövningar är randomisering – det vill säga att deltagarna slumpas till vilken grupp de skall hamna i, den som får behandlingen eller den som inte får behandlingen. Ofta använder man placebo – det vill säga en overksam behandling, t.ex. sockerpiller, till den grupp som inte skall få behandlingen.
En annan viktig term är dubbelblind/enkelblind studie, där en dubbelblind studie innebär att både den som utför behandlingen och den som får behandlingen är omedveten om vilken grupp patienten tillhör. Den dubbelblinda studien eliminerar förväntanseffekten, d.v.s. att man förväntar sig en viss effekt av behandlingen. En enkelblind studie innebär att det bara är patienten som är ”blind”, d.v.s. att den som ger behandlingen vet huruvida patienten får riktig behandling eller inte. Ett problem med detta är att den som ger behandlingen omedvetet kan påverka patienten, om den t.ex. tror på behandlingen.
Dock är det nödvändigt att använda enkelblindade studier ibland. Utvärdering av akupunktur är en sådan situation. Man har uppfunnit en slags nålar, som känns som att man sticker in dem, precis som vanlig akupunktur, men de penetrerar faktiskt inte huden. Detta gör att man kan utvärdera saker man annars inte skulle kunna, vilket givetvis är en stor fördel.
En cross-over design innebär att de som först fått placebo sedan får behandlingen interventionen och tvärtom. Fördelen med detta är att patienterna är sin egen kontroll. Den första kända kliniska prövningen utfördes redan på 1700-talet, av en skeppsläkare. Han testade sex olika behandlingar mot skörbjugg på besättningen på fartyget Salisbury – bland annat citrusfrukter, vilket visade sig hjälpa. Läs gärna mer om detta i SvD:s artikel här.
Ett annat alernativ är att göra en epidemiologisk studie. Epidemiologi betyder ”läran om sjukdomars spridning i befolkningen”, och ordet kommer av epi = bland/på, demos = folk, logos = lära. Epidemiologisk forskning kan vara deskriptiv och undersöka förekomsten av olika sjukdomar i en population, eller analytisk, vilket innebär att man studerar om det finns samband mellan en viss exponering (hormoner, strålning, stress, rökning med mera) och någon sjukdom eller något tillstånd (t.ex. hjärtinfarkt, lungcancer, övervikt eller högt blodtryck).
Inom epidemiologin använder man sig av olika riskmått: relativ risk och oddskvot. En fördel med epidemiologiska studier är att man studerar människor i verkliga situationer. Nackdelar är att forskarna inte har kontroll över andra faktorer som kan påverka den sjukdomsförekomst man studerar. Dessutom måste epidemiologiska studier kompletteras med experimentella studier som kan ge en rimlig biologisk förklaring, ett orsakssamband.
En metaanalys är en systematisk sammanställning av flera andra studier. Genom att sammanställa flera studier får man ett större observationsmaterial. Normalt räknar man om de ingående studiernas resultat till en oddskvot (en ”riskkvot”, där tal över 1 innebär en överrisk och under 1 en underrisk) som sedan summeras till en sammantagen oddskvot. Denna oddskvot visar kvoten mellan sannolikheten att resultatet beror på slumpen jämfört med sannolikheten att resultatet beror på en verklig effekt.
Den stora fördelen med metaanalyser är att många fler observationer ger säkrare statisktiska samband, och att även små, men viktiga effekter kan visas. En viktig felkälla är vad man kallar för ”publication bias” – d.v.s. vilka studier som har publicerats och således finns tillgängliga för att inkludera i metaanalysen. Rapporter med negativa resultat publiceras mer sällan – vilket leder till att metaanalysen kan komma att överskatta gynnsamma effekter av behandlingen som studeras.
En review är en slags översiktsartikel (metaanalyser inkluderas här) – en kritisk utvärdering av redan publicerade studier. Reviewen organiserar, integrerar och utvärderar tidigare studier, och ger en sammanfattning av forskningen på ett visst område. Om man vill göra sig en snabb bild av foskningen på ett område – då ska man leta efter en nyligen publicerad review.
Läs mer om vetenskaplig publicering från KI här.
På PubMed hittar du de flesta artiklarna inom naturvetenskap och medicin.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar