Text: Anki Sundin, © NGruppen
Det finns tusentals kommunala idrottsarenor runt om i Sverige. Här hittar vi allt från den lilla squashhallen till den stora fotbollsarenan via simhallar och gym. Dessa utgör samlingsplatser för tusentals barn, ungdomar och vuxna varje dag som deltar i olika idrottsaktiviteter. (Bilden lånad från www.mltk.com.)
När vi kliver in på en kommunal idrottsanläggning är dock serveringsutbudet många gånger undermåligt. Det är sällan anpassat för att tillgodose tränande människors energi- och näringsbehov, utan styrs istället av kommersiella intressen – läsk, godis, glass och korv är lättsålda livsmedel och håller sig länge i förvaring. Inte sällan är sådana livsmedel till och med upphandlade via kommunen.
Frågan väcker många olika känslor och åsikter, men faktum kvarstår – kommuner behöver ta sitt ansvar och stötta de olika verksamheterna i syfte att förbättra livsmedelsutbudet. Jag tror att det är en av många förändringar som måste till för att nå folkhälsomålen.
79 förslag – och vad har hänt på livsmedelssidan?
År 2003 fick Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket i uppdrag av regeringen att lägga fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet bland befolkningen. Bakgrunden är att ohälsa relaterad till övervikt och fysisk inaktivitet har ökat lavinartat under de två senaste decennierna. (Bilden lånad från www.langosvagnen.se)
I detta underlag konstateras bland annat att utbud och tillgänglighet av livsmedel är en mycket viktig parameter för hur människor gör sina livsstilsval, och att människor har lättare för att göra hälsosamma val om de befinner sig i en miljö som främjar sådana.
Det blev sammanlagt 79 stycken förslag på insatser på samhällets alla nivåer. Underlaget lämnades in till regeringen år 2005, men sedan dess har arbetet stagnerat. I praktiken blir därför resultatet att såväl regionala som lokala aktörer konsekvent motarbetar den folkhälsorörelse man har givit uttryck från regeringshåll att vilja ge näring åt. Idag återfinner vi exempelvis automater med läsk och godis på tåg- och tunnelbanestationerna, och på kommunala idrottsarenor där barn, ungdomar och vuxna samlas på regelbunden basis serveras samma typ av livsmedel som i ovan nämnda automater.
Fortsättning följer här.
Källa: Underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. http://www.fhi.se/Om-oss/Uppdrag-och-styrdokument/Regeringsuppdrag/Redovisade-uppdrag/Handlingsplan-for-goda-matvanor-och-okad-fysisk-aktivitet-i-befolkningen/
Det finns tusentals kommunala idrottsarenor runt om i Sverige. Här hittar vi allt från den lilla squashhallen till den stora fotbollsarenan via simhallar och gym. Dessa utgör samlingsplatser för tusentals barn, ungdomar och vuxna varje dag som deltar i olika idrottsaktiviteter. (Bilden lånad från www.mltk.com.)
När vi kliver in på en kommunal idrottsanläggning är dock serveringsutbudet många gånger undermåligt. Det är sällan anpassat för att tillgodose tränande människors energi- och näringsbehov, utan styrs istället av kommersiella intressen – läsk, godis, glass och korv är lättsålda livsmedel och håller sig länge i förvaring. Inte sällan är sådana livsmedel till och med upphandlade via kommunen.
Frågan väcker många olika känslor och åsikter, men faktum kvarstår – kommuner behöver ta sitt ansvar och stötta de olika verksamheterna i syfte att förbättra livsmedelsutbudet. Jag tror att det är en av många förändringar som måste till för att nå folkhälsomålen.
79 förslag – och vad har hänt på livsmedelssidan?
År 2003 fick Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket i uppdrag av regeringen att lägga fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet bland befolkningen. Bakgrunden är att ohälsa relaterad till övervikt och fysisk inaktivitet har ökat lavinartat under de två senaste decennierna. (Bilden lånad från www.langosvagnen.se)
I detta underlag konstateras bland annat att utbud och tillgänglighet av livsmedel är en mycket viktig parameter för hur människor gör sina livsstilsval, och att människor har lättare för att göra hälsosamma val om de befinner sig i en miljö som främjar sådana.
Det blev sammanlagt 79 stycken förslag på insatser på samhällets alla nivåer. Underlaget lämnades in till regeringen år 2005, men sedan dess har arbetet stagnerat. I praktiken blir därför resultatet att såväl regionala som lokala aktörer konsekvent motarbetar den folkhälsorörelse man har givit uttryck från regeringshåll att vilja ge näring åt. Idag återfinner vi exempelvis automater med läsk och godis på tåg- och tunnelbanestationerna, och på kommunala idrottsarenor där barn, ungdomar och vuxna samlas på regelbunden basis serveras samma typ av livsmedel som i ovan nämnda automater.
Fortsättning följer här.
Källa: Underlag till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. http://www.fhi.se/Om-oss/Uppdrag-och-styrdokument/Regeringsuppdrag/Redovisade-uppdrag/Handlingsplan-for-goda-matvanor-och-okad-fysisk-aktivitet-i-befolkningen/
Åh, vilket välbehövligt inlägg! Min sambo kör cross, och jag har ibland stått i kiosken ute på crossbanan. Där säljs korv, delicatobollar, cola, kexchoklad och Billypizza. Inte ETT bra alternativ finns att tillgå... Hemskt!
SvaraRaderaMela - tack! Problemet tror jag också ligger delvis i begreppen som sådana. Människor förväntar sig sannolikt ett visst utbud när man envisas med att kalla en servering för just kiosk eller kafeteria. Det vore bättre att kalla det för "matservering", "matglänta" eller något annat som inte är kopplat till utrymmesmat.
SvaraRaderaDags att kommunpolitiker och upphandlingsansvariga tar tag i problemet på allvar.