Så fungerar tarmen (Tarmhälsa och övervikt, del 1)

Text: Anki Sundin, ©NGruppen

Tarmen påverkar hur vi mår, hur trötta eller pigga vi är och vad vi väger. Att exempelvis övervikt skulle kunna ha med en läckande tarm att göra är kontroversiellt, men mycket intressant att undersöka. Vi kommer också in på rotationsdieter, uteslutningsdieter och allergi typ 3 samt Crohns, ulcerös kolit och IBS i denna följetong av inlägg. Detta är den första delen och förklarar hur tarmen och dess immunförsvar fungerar.

Alla delar i denna följetong

• Så fungerar tarmen (Tarmhälsa och övervikt, del 1)
• Så fungerar tarmen, forts (Tarmhälsa och övervikt, del 2)
• Allergi typ 1 och överkänsligheter (Tarmhälsa och övervikt, del 3)
• Tarmsjukdomar (Tarmhälsa och övervikt, del 4)
• Läckande tarm och övervikt (Tarmhälsa och övervikt, del 5)
• Uteslutningsdieter (Tarmhälsa och övervikt, del 6)
• Uteslutningsdieter, forts (Tarmhälsa och övervikt, del 7)
• Rotationssdieter och allergi typ 3 (Tarmhälsa och övervikt, del 8)
• Referenslista

Tarmen är det organ i kroppen som utsätts för flest och mest antigener, ämnen som vårt immunsystem kan reagera på. Varje dygn exponeras den för näringsämnen, bakterier och svampar under bearbetningen av födoämnen. Samtidigt lever tarmcellerna i symbios med en uppsättning bakterier, som är helt nödvändiga för tarmens funktion. Av denna anledning är det av yttersta vikt att tarmen inte bara har ett kraftigt immunförsvar, utan också att detta immunförsvar är hårt reglerat och har förmåga att skilja mellan sjukdomsaltrande och hälsobefrämjande organismer, näringsämnen och andra ämnen som kommer i kontakt med tarmcellerna. (Bilden lånad från GETTY/TAXI)

Tarmen och dess immunförsvar
I tarmen återfinner vi runt 70 procent av vårt immunförsvar. Dess inflammationsreaktioner är helt nödvändiga för att vår kropp ska fungera. Vi har hela tiden en viss inflammationsprocess igång i kroppen och i tarmen, men den är normalt sett hårt reglerad. Å ena sidan ska den skydda oss mot invaderande bakterier och andra organismer som skulle kunna orsaka sjukdomar hos oss. Å andra sidan skulle ett alltför kraftigt aktiverat immunförsvar och därmed inflammation skada oss genom att orsaka inte bara smärta utan nedbrytning av vår egen vävnad.

Tarmen exponeras dagligen för oräkneliga främmande ämnen. Trots detta leder denna exponering sällan till ogynnsamma inflammatoriska svar. Avgörande för att kunna behålla en optimal tarmfunktion är alltså att de immunsvaren kontrolleras hårt.

Vi tolererar goda bakterier men inte dåliga
Immunsystemet i tarmslemhinnan använder ett mycket komplicerad och hårt reglerat system av kontrollerad inflammation för att skilja mellan själv, som är oskadlig (ämnen i kosten och normal så kallad tarmbiota, som är ett samlingsnamn för bakterier och svampar med nyttiga eller inga effekter), och icke-själv, som är skadlig (sjukdomsframkallade organismer) (1). (Bilden lånad från Verum.se)

Det vore inte konstruktivt om tarmen skulle reagera på alla främmande partiklar och organismer, och därför har kroppen utvecklat olika så kallade toleransmekanismer som förhindrar olämplig immunaktivering samtidigt som förmågan att oskadliggöra sjukdomsframkallande organismer kvarstår. Exempelvis måste ju de goda bakterierna i tarmen få vara ifred för vårt immunförsvar, trots att de inte är en faktisk del av vår kropp. Utan dem skulle vi inte klara oss.

Förmågan att reglera det inflammatoriska svaret i tarmen är därför helt avgörande för tarmens funktion.