Allergi typ 1 och överkänslighet (Tarmhälsa och övervikt, del 3)

Text: Anki Sundin, © NGruppen

Tarmen påverkar hur vi mår, hur trötta eller pigga vi är och vad vi väger. Att exempelvis övervikt skulle kunna ha med en läckande tarm att göra är kontroversiellt, men mycket intressant att undersöka. Detta är den tredje delen i en följetong av inlägg och förklarar skillnaderna mellan allergi typ 1 och överkänsligheter. Vi kommer i följande delar också in på allergi typ 3, rotationsdieter, uteslutningsdieter och Crohns, IBD och IBS.

Alla delar i denna följetong

• Så fungerar tarmen (Tarmhälsa och övervikt, del 1)
• Så fungerar tarmen, forts (Tarmhälsa och övervikt, del 2)
• Allergi typ 1 och överkänsligheter (Tarmhälsa och övervikt, del 3)
• Tarmsjukdomar (Tarmhälsa och övervikt, del 4)
• Läckande tarm och övervikt (Tarmhälsa och övervikt, del 5)
• Uteslutningsdieter (Tarmhälsa och övervikt, del 6)
• Uteslutningsdieter, forts (Tarmhälsa och övervikt, del 7)
• Rotationssdieter och allergi typ 3 (Tarmhälsa och övervikt, del 8)
• Referenslista

Allergi typ 1

Som vi har konstaterat i de tidigare inläggen i denna följetong föreligger det alltså en växelverkan mellan tarmbiotan och immunförsvaret. Biotan kan i sin tur även påverkas av kosten. På grund av att tarmens funktion är så intimt förknippad med vårt immunförsvar, kan vissa kostregimer på olika sätt förändra vår tarmfunktion.

Ett tecken på ett ”överaktivt” immunförsvar är födoämnesallergier. Dessa är vanligare hos barn än vuxna. Symtomen på allergi inkluderar illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré. Sådana symtom kan förekomma enbart i tarmen, men även reaktioner i hud, hjärt-kärlsystemet och/eller andningen kan påverkas av allergier. Så kallad anafylaktisk chock kan orsakas av en rad vanliga livsmedel såsom mjölk, jordnötter, ägg, soja och fisk och skaldjur, och kan vara direkt livshotande. Allergi mot vete har också blivit allt vanligare.

Dessa allergiska reaktioner orsakas av en så kallad typ 1-reaktion. Det är den klassiska, snabba allergin som är kopplad till kroppens produktion av IgE-antikroppar. Diagnos ställs genom anamnes, pricktest och mätning av allergen-IgE-komplex genom metoder såsom RAST eller ELISA.

Korsreaktioner

Samma antikroppsystem är också orsaken till så kallade korsreaktioner, där en allergi medför allergi mot något annat. Det beror på att immunförsvaret har lärt sig att känna igen vad vi är allergiska mot genom att identifiera stora proteinkomplex på ytan av olika näringsämnen och annat vi kommer i kontakt med, och att proteinkomplex som är identiska med dessa eller tillräckligt lika kan förekomma även på ytan av andra ämnen. Exempelvis kan den som är allergisk mot björkpollen och vara allergisk mot selleri, sojabönor och olika sorters frukter (5). (Bilden lånad från www.myra.nu)

Överkänsligheter

Att vara överkänslig mot ett livsmedel är inte samma sak som att vara allergisk. Överkänsligheten är inte kopplad till någon produktion av IgE-antikroppar, utan besvären kommer istället av till exempel enzymbrister av olika slag.

En av de vanligaste överkänsligheterna vi hör talas om till vardags är laktosintolerans. En laktosintolerant person har brist på enzymet laktas, som bryter ned laktos (mjölksocker). Att dricka vanlig mjölk trots laktosintolerans kan orsaka uppsvälld mage, magsmärtor, diarré och liknande symtom, men även om det bidrar till obehag och ibland mycket kraftiga smärtor, så är det inte farligt. (Att dricka mjölk vid en mjölkproteinallergi kan däremot vara livshotande.) (Bilden lånad från sporthalsa.se)

En många gånger förbisedd överkänslighet är fruktosintolerans. Här råder en brist på enzymet som bryter ned fruktos. Av det skälet kan frukter, bär och i viss mån även grönsaker orsaka bekymmer och bidra till magont och liknande symtom. Rådet att äta ”mycket frukt och grönt” är därmed något att vara försiktig med om du känner att du blir uppsvälld och får ont av något eller några specifika frukter.

Fortfarande behöver en fruktosintolerant person inte vara allergisk mot någon frukt, och denna intolerans syns heller inte vid ett vanligt allergitest.

En tredje, mycket viktig intolerans att ta upp i sammanhanget, är glutenintolerans. Tillstånden kallas även celiaki. En person som är glutenintolerans kan inte metabolisera gluten, utan får skador på tarmslemhinnan av att äta bröd, pasta och andra glutenrika produkter. Många vuxna går omkring med en glutenintolerans i flera år utan att kunna sätta fingret på vad som är fel. Symtomen är framför allt trötthet, diarré och oavsiktlig viktnedgång, samt även så kallad sekundär laktosintolerans. (Bilden lånad från www.goodness.co.uk)

En glutenfri kost kan på bara några dygn förbättra tarmhälsan radikalt och läka en stor del av de sår som uppstått. Laktosintoleransen kan i de fall den är sekundär (dvs här orsakad av glutenintoleransen) återgå och personen i fråga kan börja dricka mjölk som vanligt igen efter en mycket kort tid på glutenfri kost.