Är tillsatser farliga?
De tillsatser som används i livsmedel är testade, och ger i de allra flesta fall inte upphov till några reaktioner. Vissa människor är överkänsliga mot vissa tillsatser – liksom en del människor är överkänsliga eller allergiska mot olika näringsämnen i livsmedel.
Varför använder man tillsatser?
Det finns två typer av livsmedelstillsatser – berikningsmedel och teknologiska tillsatser. Berikningsmedel används för att förbättra livsmedels näringsvärde och används för att undvika vissa bristsjukdomar i befolkningen. I Sverige berikas till exempel lättmjölk med vitamin A och D.
Teknologiska tillsatser är ämnen som man tillsätter i livsmedel för att öka hållbarheten (konserveringsmedel, antioxidationsmedel) eller för att påverka konsistens (emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel och klumpförebyggande medel). Det finns också ämnen som används för att förändra färg eller smak (smakförstärkare, sötningsmedel och aromämnen). På Livsmedelsverkets hemsida finns en lista över alla tillsatser och deras E-nummer.
Kontroversiella tillsatser
Självklart finns det livsmedelstillsatser som omges av stora kontroverser och är potentiellt farliga. Några av dem är:
Sötningsmedel som aspartam (E951) och sukralos (E955). Aspartam har förknippats med allt från olika typer av cancer, Alzheimers, autism och MS – men den officiella hållningen är att det är säkert, något som kritiseras då det finns en stor industri bakom (1). Sukralos kritiseras främst för sin påverkan på miljön. Läs mer om detta här.
Smakförstärkare som till exempel glutamat, även känt som MSG. Glutamat, eller glutaminsyra, är en icke essentiell aminosyra som i kroppen fungerar som neurotransmittor. Glutamat har bland annat kopplats samman med övervikt (2) och hos råttor har man även visat på ökad celldöd, utveckling av typ 2-diabetes och ökad inflammation (3). Det finns å andra sidan en rad studier som visar att det är en säker tillsats, förutom för dem som är överkänsliga, och man har inte kunnat visa på ökad celldöd hos människor (4).
Syntetiska antioxidanter som BHA och BHT (E320 respektive E321). Dessa har bedömts vara potentiellt cancerframkallande samt kunna orsaka skador på immunförsvaret, ge endokrina störningar och hyperaktivitet. I en säkerhetsbedömning gjord 1999 (5) hävdas att dessa syntetiska antioxidanter ändå är säkra, men frågan är om vi som konsumenter ska lämna över ansvaret för vår egen hälsa till författarna till denna bedömning.
Azofärgämnen som kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner. Azofärgämnena hamnade under luppen när Southamptonstudien (6) publicerades. Studien slog fast ett samband mellan azofärgerna och hyperaktivitet hos barn.
European Food Safety Authority, EFSA, beslöt efter att studerat rapporten att den inte gav anledning till att förbjuda azofärgämenena. Rapporten har kritiserats för att den endast har visat ett svagt samband mellan azofärgämnen och hyperaktivitet, och för att de aktuella barnen fick så höga doser (mycket högre än de som finns i livsmedel) av flera av dessa ämnen tillsammans, inte var och ett för sig. Livsmedelsverket stöder EFSAs beslut. Dock ska det påpekas att det finns en stor medvetenhet bland konsumenter kring azofärgämnen och att det knappast är ett dåligt beslut att utesluta färgämnen i kosten inte minst för barn. Färgämnen är inga tillsatser som behövs i maten ur ett näringsfysiologiskt perpektiv.
Så vad ska vi då äta?
Om du vill vara på den säkra sidan så kan du alltid göra som Mats-Eric Nilsson föreslår. Fundera över vad varan du håller i handen borde innehålla – som bröd till exempel. Mjöl, vatten, salt och jäst? Vänd sedan på varan och läs innehållsförteckningen. Stämmer det överens? Grattis! Du har hittat en vara utan tillsatser! Självklart kan man känna sig lurad om man köper fiskpinnar – och mer än hälften av dem är panering. Inte mycket omega 3-fett där, inte.
Att laga din mat från grunden med ekologiska och närproducerade varor är alltid att föredra – och att undvika livsmedel med tillsatser i kommer per automatik att betyda att du väljer nyttigare livsmedel, eftersom du undviker den riktiga bluffmaten: halvfabrikat, godis, chips och läsk som bara innehåller energi och ingen näring. Du kan hitta bra mat utan tillsatser bara du tar dig tid att leta lite. Och ju fler vi är som väljer bra mat, desto fler bra produkter kommer livsmedelsindustrin att erbjuda oss.
(1) AAOHN J. 2008 Jun;56(6):251-9; quiz 260-1. The potential toxicity of artificial sweeteners.
(2) Obesity (
Association of monosodium glutamate intake with overweight in Chinese adults: the INTERMAP Study.
(3) CJ Autoimmun. 2008 Feb-Mar;30(1-2):42-50. Monosodium glutamate (MSG): a villain and promoter of liver inflammation and dysplasia Obesity (
(4) J Nutr. 2000 Apr;130(4S Suppl):1049S-52S. The safety evaluation of monosodium glutamate.
(5) Food Chem Toxicol. 1999 Sep-Oct;37(9-10):1027-38. Safety assessment of butylated hydroxyanisole and butylated hydroxytoluene as antioxidant food additives.
(6) Lancet. 2007 Nov 3;370(9598):1560-7. Food additives and hyperactive behaviour in 3-year-old and 8/9-year-old children in the community: a randomised, double-blinded, placebo-controlled trial.
Inlägg
Jag älskar hans första bok, den hemlige kocken. Nu måste jag läsa uppföljaren som precis släpptes. Mycket tänkvärda ord.
SvaraRaderaKlockrent, tack för det!
SvaraRaderaMan behöver påminnas!
SvaraRaderaJag önskar att konsumentens makt var större i det här läget, ofta är det ju väldigt svårt att välja rätt. Samtliga pålägg av skink/kalkonform har extra tillsatser och sånt man tycker inte borde behövas. Det blir inte konsumentvänligt att försöka vara vänlig mot kroppen, något som livsmedelsföretagen borde ta till sig. jag antar att det märks skillnad först när det märks i deras plånböcker, att folk börjar välja BORT deras produkter. Till dit känns det dock långt, speciellt när man försöker vara medveten men ständigt tvingas "ge upp".
Om man vill ha pålägg utan tillsatser så kan man t.ex. gå till Bondens Matbod i Hötorgshallen. Men jag håller ABSOLUT med - det borde vara enklare än så att välja rätt! Att gå och handla i specialbutiker är, för de flesta, något som tar alldeles för mycket tid, plus att det såklart är dyrare.
SvaraRaderaVarför ska man undvika tillsatser? Inlägget ställer frågan "Är tillsatser farliga?" och svaret blir nej. Har jag missat nåt?
SvaraRaderaSimon - alla tillsatser i maten är godkända på EU-nivå och kan av det skälet, i dagsläget, betraktas som säkra i den mängd vi får dem i oss med en normalkonsumtion av respektive livsmedel.
SvaraRaderaSedan finns det, som vi vet, människor som av olika skäl väljer att undvika tillsatser. Vissa är exempelvis känsliga för några av konserveringsmedlen och azofärgämnena. Andra upplever mat utan tillsatser som "fräschare" och väljer av det skälet tillsatsfria alternativ när så är möjligt.
Men vissa tillsatser bör betraktas som nödvändiga ur ett säkerhetsperspektiv. Nitrit används som konserveringsmedel i charkuterivaror för att hämma tillväxten av botulinumbakterier. I det fallet har man gjort bedömningen att risken för botulinumförgiftning är värre än de eventuella skador som nitrit kan ge på längre sikt.
Så jag håller med dig om att vi inte konsekvent måste undvika tillsatser av hälsomässiga skäl. E-nummer som grupp bör inte betraktas som "farliga". Vissa kan förvisso med rätta tyckas vara onödiga ur ett näringsfysiologiskt perspektiv (t.ex. artificiella färgämnen), medan andra kan anses vara det mindre dåliga av två dåliga ting (t.ex. nitrit).