tisdag 24 mars 2009

Skatt på onyttiga livsmedel


Text: Anki Sundin, © NGruppen

Godisskatt på onyttiga livsmedel och sänkta priser på ”nyttiga” och ekologiska? Det är en fråga som debatterats tidigare och som tas upp i DN:s artikel Godisskatt faller inte politikerna i smaken. Då kommer frågan hur nyttigt respektive onyttigt ska definieras. (Bilden lånad från thechocolatestore.com)

Att smågodis inte är nyttigt kan nog vem som helst hålla med om, men idag finns det kravmärkt smågodis. Hur skulle prissättningen se ut där? Mörk choklad behöver inte nödvändigtvis vara onyttigt med sin fina fettsyraprofil, sina mineraler och antioxidanter, men det betyder inte att det är nyttigt att sätta i sig hur mycket som helst av det. Och hur skulle det bli med vanlig, hederlig olivolja med sina 100 procent fett?

Som Elina Linna mycket riktigt framhäver i artikeln, har höjda priser på tobak inte visat sig ha någon större effekt, så frågan är om dyrare ”onyttigheter” skulle åstadkomma något annat än ökade inkomster till staten. Men det kanske inte är någon dålig bieffekt i sig, eftersom kostnaderna för övervikt och fetma överstiger tre miljarder per år, enligt SBU. Kosten anses ju vara en betydande faktor bakom utvecklingen av övervikt och fetma och de komplikationer som följer härav. (Bilden lånad från torparbloggen.wordpress.com)

Det finns många livsmedel som skulle behöva nagelfaras inför en prissättning som är kopplad till nyttighet. Hamburgare, pizza, korv, ost, grädde, juice, bröd, honung och sirap är några av de första som kanske dyker upp på agendan, men listan kan göras hur lång som helst.

Min egen uppfattning är istället att frukt och grönt, samt kravmärkta och rättvisemärkta varor i första hand gärna fick bli billigare (och mer lättillgängliga) för konsumenten. Jag tror att det skulle vara en enklare och snabbare åtgärd för att skicka tunga signaler om att det är helt nödvändigt att var och en i första hand måste ta ansvar för sin egen hälsa.

2 kommentarer:

  1. Man måste skilja på vad många tror är onyttigt och vad det finns starka bevis för. Att grädde och ost skulle vara så onyttigt att de ska få straffbeskattning förstår jag inte grunden till.

    Om man ska ha straffbeskattning kan man väl nöja sig med att inkludera varor som i princip alla är överens om är onyttiga, som t.ex. godis och läsk, undantaget mörk choklad.

    SvaraRadera
  2. Problemet uppstår just i gråzonerna. Vad ska definieras som onyttigt och inte? Det skulle i allra högsta grad bli ett sisyfosarbete att sammanställa kriterier för vad som ska straffbeskattas och inte. Det vore inte bara tidskrävande, utan också mycket kostsamt.

    Därför menar jag att det vore bättre att istället lätta på skattetrycket på de livsmedel som människor gärna får äta mer av. (Inte ens där torde alla vara överens, men jag tror att det skulle bli mindre krävande att sammanställa en sådan lista på livsmedel och erbjuda de producenter som vill göra anspråk på "nyttighetsstämpeln" att själva inkomma med underlag för en sådan utredning.

    SvaraRadera