Matvanekollen: Inte perfekt men bra och lättarbetad

Text: Anki Sundin, NGruppen
Livsmedelsverket har börjat förnya och förbättra sin hemsida och sina nättjänster. Matvanekollen är deras nya, ganska roliga verktyg för både individer och grupper att få koll på matvanorna. Alldeles nyligen gjorde de ju också om livsmedelsdatabasen så att den mer liknar USDAs databas. På många sätt är det positivt.

Snabbtestet ger koll på längre sikt
Jag gick på kul in och lade in vanlig statistik i deras snabbtest och hamnade på blygsamma sex poäng av 12 möjliga. Så här står det om 5-8 poäng: "Dina matvanor är relativt bra men du skulle kunna göra förändringar för att äta ännu bättre. Jämför med kostråden."

Om jag jämför min testpersons matvanor med kostråden kan jag plocka ytterligare ett poäng genom att byta ut smör mot margarin eller olja. Fler poäng får man också genom att lägga in mer grönsaker och frukt och öka intaget av fisk och skaldjur, öka intaget av fullkornsprodukter och minska konsumtionen av godis och choklad. Det rimmar nämligen med kostråden. Huruvida margarin och olja måste vara hälsosammare än smör är som bekant föremål för mycken diskussion nu, men än så länge är det detta som Livsmedelsverket håller fast vid i sina kostråd.

Kommentarerna till snabbtestet är ganska bra, men saknar tyvärr referensvärdena som respektive kommentar bygger på. Det står till exempel hur ofta man angivit att man äter fisk- och skaldjur, och om den vanan är bra eller inte. Däremot står inte här hur många gånger som vore önskvärt. Det enda referensvärdet som finns är det för frukt och grönt, som ju är 500 gram enligt kostråden från Livsmedelsverket.

Matregistreringen ger koll på kortare sikt
Jag testade också deras matregistreringsverktyg. Det är ett noggrant verktyg som kräver att man sitter en stund med varje måltid för att få både mängd och sort rätt. Man registrerar inte alltid själv sin mängd uttryckt i gram eller deciliter, utan går efter bilder som anger portionsstorlekar och hur många sådana portioner man åt. Om man inte är van att uppskatta i vikt eller volym är det ett mycket bra sätt att få en rimlig uppskattning av hur mycket som faktiskt låg på tallriken. Det är dessutom ett lättarbetat verktyg med många valbara livsmedel.


Jämförs med rekommendationerna
I analysresultatet kommenteras fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein. Här jämförs den egna fördelningen med de rekommenderade, som är 10-20 E% protein, 25-35 E% fett och 50-60 E% kolhydrater. Det kan lätt bli missvisande, eftersom den rekommenderade fördelningen är avsett som verktyg vid planering av måltider för grupper av friska människor. De säger inget om hur vi som individer bör eller ska äta.


Det poängteras mycket riktigt att ”resultatet från en måltid eller en dag kan inte säga om en person får i sig för mycket eller för lite av ett näringsämne” och att det för detta ”krävs flera dagar och biologiska mätningar”. Det är något som alla bör känna till när man börjar göra sin kostregistrering. Det ska också sägas att även RDI-värdena är avsedda att användas vid planering av måltider för grupper av friska människor. Det gör att ovanstående kommentar om att man förutom en längre tids kostregistrering behöver biologiska mätningar för att avgöra hur näringsintaget står sig mot behovet är viktigt att notera. Någon som tycks ligga lågt i intaget av järn kanske har alldeles utmärkta järnvärden, till exempel.

Ingen hjälp direkt i resultatdelen
Det jag kan sakna är att man inte får hjälp direkt i resultatet. Verktyget kräver att man klickar sig vidare via länkar för att läsa mer om de näringsvärden som är analyserade. Det hade kanske varit bra om det hade kommit upp några förslag på livsmedel man kan äta för att öka intaget av näringsämnen som man eventuellt ligger lågt på.

Det hade också varit bra om RDI-värdena stått någonstans för jämförelsens skull. Någon som arbetar med kost- och näringsfrågor känner sig så klart bekväm med mängduttryck såsom si och så många mikrogram eller milligram av ett vitamin eller mineral, men det är ganska intetsägande siffror för de allra flesta. Det finns förvisso länkar till information kring de utvalda näringsämnen som analyseras, bland annat protein, C-vitamin och järn, och i dessa länkar kan man läsa sig till vilka livsmedel som är rika på respektive och hur mycket vi anses behöva. Det hade dock blivit ännu mer överskådligt om dessa värden stått direkt i resultattabellen.

Sammanfattning: Inte perfekt, men bra och lättarbetat
Kort sagt är själva registreringsverktyget bra och lättarbetat, även om någon säkert kan tycka att det kan ta en liten stund att välja livsmedel och mängder. Det är dock något man snabbt vänjer sig vid.

Resultatet jämförs med de rekommendationer som finns och tar så klart inte hänsyn till personliga preferenser. Det man får ha i åtanke är att fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein i ens egen kostföring inte automatiskt är fel om den inte ligger inom ramen för den rekommenderade. Det står tyvärr inte tydligt någonstans.

Jag tror att Matvanekollen kan vara ett bra sätt att locka fler att lära sig mer om kost- och näringslära, få bättre koll på vad kosten innehåller för näringsämnen och energinivåer och även få fler människor att regelbundet besöka Livsmedelsverkets hemsida för att ta del av nyheter och undersökningar inom kostens olika områden.