Rätt fett för din hälsa

Anki Sundin, NGruppen
Jag har nyligen medverkat i en artikel om fett i Expressen, Rätt fett för din hälsa.

Faktastycket om omega 6-fettsyror hade råkat hamna under Transfettsyror och härdat fett, vilket inte är hierarkiskt rätt, men i övrigt är jag nöjd med innehållet i den här artikeln. Tack till Elin Gunnarsson för förmånen att medverka i hennes artikel och för att hon lät oss bolla materialet tills vi båda var nöjda. Underbart med sådana journalister.

Bara halva sanningen om proteintillskott från SLV

Text: Anki Sundin, NGruppen
Livsmedelsverket intresserar sig för kost vid träning. De slår fast att ett tillskott av protein bara behövs om man inte "täcker sitt behov av kalorier" och hänvisar till Riksidrottsförbundets kunskapsöversikt Kost- och näringslära inom idrotten. Det är bara halva sanningen, hävdar jag och alla andra som kan sin idrottsnutrition. (Bilden lånad från livegood.com)

Den andra och helt avgörande halvan av sanningen är naturligtvis att man täcker sitt behov av protein, vilket hos en tränande person kan uppgå till 1.7 g/kg och dag enligt SOK 2009 och 2.0 g/kg och dag enligt Campbell 2007. Jag brukar hänvisa till båda när jag diskuterar frågan - behovet tycks ligga runt 2, plus-minus några tiondels gram. Men den förutsättningen står det inget om i Livsmedelsverkets skrivelse, vilket är synd. Sitt energiintag kan man mycket väl täcka med proteinfattiga livsmedel, men det blir det näppeligen några muskler av.

Dessutom hävdar Livsmedelsverket att mat är godare än proteintillskott. Då har åsiktsmaskinen bakom det uttalandet inte smakat sig igenom utbudet av proteindrinkar, för nog finns det de som med råge slår en äggmacka, rent smakmässigt. Men vad har det med saken att göra, frågar jag mig.

Källor:
Campbell B et al. International Society of Sports Nutrition position stand: protein and exercise. J Int Soc Sports Nutr. 2007;4:8.
Kostrekommendationer för elitidrottare, SOK 2009

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
RF:s nya kostpolicy emot kosttillskott
mTOR: Protein och kolhydrater mest anabolt
Näringslära för kroppsbyggare och andra kraftidrottare

F&S om fruktosmalabsorption

Text: Anki Sundin, NGruppen
Vad kan man äta om man har fruktosmalabsorption? Varför får man ont i magen av banan? Hur vet man om man har fruktosmalabsorption? Följdfrågorna på min artikel om fruktosmalabsorption har trillat in ända sedan jag publicerade den. Tack för det! Därför tänkte jag helt enkelt göra en liten påhälsning i ämnet igen. Här kommer några av de frågor jag fått.

Fråga: Vad kan man äta om man har fruktosmalabsorption?
Svar: Sådant som innehåller mindre eller lika mycket fruktos som glukos. Exempel på frukt och bär som torde vara lättare för magen om man är känslig är:

• Jordgubbar
• Körsbär
• Banan
• Plommon
• Fikon
• Aprikoser (färska och torkade)
• Grapefrukt
• Blåbär

Fråga: Varför får man ont i magen av banan?
Svar: Alla får inte det, men en del upplever att magen kniper när man äter banan. Banan innehåller dock mindre fruktos än glukos enligt SLV:s specialtabeller, och därför borde det inte handla om fruktosmalabsorption utan om något annat. Ibland får vi inte utan vidare något svar på varför saker och ting är som de är, så det enklaste rådet någon kan ge här är att bara undvika sådant som man vet att man inte mår bra av.

Fråga: Vilka frukter och bär ska man undvika om man har fruktosmalabsorption?
Svar: En mycket stor andel av oss malabsorberar fruktos, men inte alla är så känsliga att vi märker av det eller behöver ta hänsyn till det. Det kan dock vara bra att veta att följande livsmedel är exempel på sådana som innehåller mer fruktos än glukos och därför skulle kunna påverka tarmen hos den som är känslig:

• Honung
• Äpple och juice av äpple
• Päron och juice av päron
• Röda och svarta vinbär
• Hallon
• Vattenmelon
• Flingblandning med frukt och nötter (beroende på ingredienserna, förstås)

Fråga: Hur är det med alkoholhaltiga drycker?
Svar: Vitt vin innehåller en aning mindre fruktos än glukos, så det borde inte påverka någon som är känslig. Däremot innehåller varor som sherry, portvin, likör och punch mer fruktos än glukos och skulle kunna ge symtom. Rött vin finns tyvärr inte angivet i specialtabellerna, så det kan jag inte svara på. Men samma sak gäller ju här som alltid annars - mår vi dåligt av att dricka eller äta något så kan vi ju undvika just det.

Fråga: Hur vet man att man har fruktosmalabsorption?
Svar: Om man får ont i magen av livsmedel som innehåller mer fruktos än glukos kan man misstänka att man är så känslig att man märker av och lider av sin fruktosmalabsorption. De flesta av oss malabsorberar fruktos, men inte alla är så känsliga att vi behöver bry oss om det.

Fråga: Vilka tester kan man göra?
Svar: Inom sjukvården gör man inte den här typen av tester, men det finns några på experimentstadiet. Läs mer om detta i ursprungsartikeln om fruktosmalabsorption.


Källor:
Underlaget för exemplen ovan kommer från SLV:s specialtabeller för kolhydrater, som du hittar på http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Livsmedelsdatabasen-/Specialtabeller/

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Ont i magen av kolhydrater? Om fruktosmalabsorption
Om fruktosintolerans - en medfödd defekt som ger avsmak för sött

Om frukt och fruktos - på återbesök i debatten om LCHF
Fruktos gör dig fet - inte frukt