Text: Anki Sundin, NGruppen och Petra Lundström, Sport&NutritionVi behöver inte dricka 13 liter D-vitaminberikad lättmjölk dagligen för att höja bristnivåer av D-vitamin. Det påståendet gör dock överläkarna Bejerot, Gardner och Humble i sin replik (1) till Olsen och Carlsson (2), båda chefer vid Livsmedelsverket, i senaste numret av Läkartidningen.
Meningsutbytet gäller huruvida kosten är tillräcklig för att täcka behovet av D-vitamin, och huruvida det ligger i Livsmedelsverkets uppgift att göra mer för att förhindra D-vitaminbrist. Livsmedelsverkets representanter påpekar mycket riktigt att det ligger i deras uppdrag att ”informera och ge rekommendationer om mat och näring för att förebygga brister i den friska befolkningen”, men inte att ”rekommendera olika behandlingar vid sjukdom”. Det betyder att de rekommendationer som Livsmedelsverket ger inte är avsedda att bota eller behandla kliniska näringsbrister.
De 13 liter lättmjölk som Bejerot och medförfattare uppger vara nödvändigt för att ”höja bristnivåer av D-vitamin till adekvata nivåer (2000 IE per dag för gravida som tillhör riskgrupper)” (1), avser terapeutiska doser för att korrigera en brist och är således inte relevanta här. Sådana mängder måste snarare förskrivas eller rekommenderas av behandlande läkare i form av läkemedel eller tillskott. Att det enligt Humble (7) har visat sig vara en utmaning att kunna skriva ut enbart vitamin D som läkemedel är sedan en fråga för Läkemedelsverket, inte Livsmedelsverket eller nutritionsprofessionen.
Brist på vitamin D allvarligt
Brist på D-vitamin är allvarlig och är kopplad till bland annat "översjuklighet i tjocktarmen, diabetes typ 1 och 2, MS, benskörhet, hjärtsvikt, stroke och depression" (6). Det är värt att nämnas att även diffusa smärtor i armar, ben och ryggslut kan bero på D-vitaminbrist.
Svårt för många att möta behovet
Det är ett faktum att det för många är svårt att komma upp i rekommenderade mängder av D-vitamin med kosten på grund av deras livsmedelsval i allmänhet. (Vi ska alltså skilja mellan rekommenderat dagligt intag och behandling av redan konstaterad brist, där det rekommenderade intaget är avsett för den friska befolkningen som inte har brist.) Därför är det bra att frågan om D-vitamin kommer upp och att professionerna inom såväl nutrition som medicin engagerar sig.
Rekommendationer översatta till livsmedel
Låt oss översätta några näringsvärden till livsmedel, för att sätta rekommendationerna i relation till portionsstorlekar.
En deciliter D-vitaminberikad mjölk innehåller 0.38 ug* D-vitamin. För den friska befolkningen är rekommendationen 7.5 ug per dag (3). Omräknat till berikad mjölk motsvarar detta två liter per dag. För gravida och ammande är rekommendationerna 10 ug per dag (3). Det motsvarar 2.6 liter per dag.
*ug står för mikrogram, det vill säga 1/1000 000 gram.
Det är mängder som överstiger vad som av de flesta i befolkningen torde uppfattas som en rimlig konsumtion. Därför ska vi inte glömma bort att det finns andra livsmedel som också innehåller D-vitamin. Ägg, fisk och kött är bland de främsta källorna i kosten, förutom berikad mjölk.
D-vitamininnehåll i ett antal utvalda livsmedel
Mängder anges per 100 g.
Källa: SLV:s livsmedelsdatabas (4)
- Ägg, ekologiskt, kokt: 1.47 ug
- Lax, kokt: 16.55 ug
- Biff, ryggbiff, nöt, stekt: 0.66 ug
- Fläskfilé, gris, stekt i sky: 0.79 ug
- Fläskkarré, gris, stekt i sky: 0.92 ug
- Högrev, kokt: 0.84 ug
- Köttfärs, nötfärs, fett 10%, stekt: 0.50 ug
- Älgfärsbiffar, stekta: 0.16 ug
- Kycklingdelar, kött m skinn, marinerade: 1.50 ug
- Kycklingbröstfilé: 0.63 ug
- Sej: 0.80 ug
- Bregott, 80%, havssalt: 7.5 ug
- Havredryck (Oatly): 0.75 ug (värde från Oatly.se)
- Alpro soya (värde från alprosoya.se): 0.75 ug
Översatt till vad som skulle kunna ligga på tallriken hemma i stugorna blir det till exempel 3 mackor med smör, 2 kokta ägg, 3 dl berikad mjölk eller 1.5 dl berikad havre- eller sojadryck samt 200 gram fläskkarré under en dag. (Observera att dessa livsmedelsmängder enbart avser rekommenderade D-vitaminmängder - inte totalt energibehov eller allmänt näringsbehov för genomsnittspersonen.)Eller så äter man sammanlagt 300 gram lax per vecka, så har man D-vitaminbehovet täckt. D-vitamin är ju ett fettlösligt vitamin, så ett lågt intag ena dagen kan kompenseras genom ett högre intag en annan dag.
Om berikning med D-vitaminI Sverige är det obligatoriskt att berika mjölk med fetthalt om högst 1,5%, margarin och matfettsblandningar med D-vitamin (5). Det betyder att mini-, lätt- och mellanmjölk är berikad med D-vitamin, men inte standardmjölk eller ”gammaldags” mjölk. Detta ger ytterligare en aspekt åt ”standardivrarna” som menar att standardmjölk är nyttigare än de mindre feta varianterna. Särskilt viktig blir denna aspekt när man på håll diskuterar om barn och vilken slags mjölk som ska och inte ska serveras i skolor och förskolor.
Sammanfattning
Med rätt kost är det fullt möjligt att möta behovet av vitamin D, som det idag är satt. Källor till vitamin D såsom berikad mjölk, ägg, fisk och kött är mycket näringsrika i allmänhet och, som alla oraffinerade livsmedel, också fria från tillsatt socker och transfettsyror från industriellt härdat fett. Genom vettiga kostval kan vi således främja hälsan och förhindra att brist uppstår. Om brist väl har uppstått är det självklart viktigt att vi tillämpar rätt behandling, vilket inte främst eller enbart måste vara näringsrik kost, utan också tillskott eller läkemedel när behandlande läkare bedömer att så är nödvändigt.
Omvandling IE-ug för vitamin D
1 ug = 40 IE
1 IE = 0.05 ug
Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Certifiering för kosttillskott
LCHF och vitamin D-upptag
Källor:
1: Förändrade matvanor räcker inte. Bejerot, Gardner och Humble. Läkartidningen 2011;19(108):1065.
2: Matvaneundersökningar kan ge underlag för nya rekommendationer. Olsen och Carlsson. Läkartidningen 2011;19(108):1065.
3: NNR 2004 för vitaminer och mineraler. Tillgänglig från http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/Rekommenderat-intag-av-vitaminer-och-mineraler/
4: SLV:s livsmedelsdatabas. Tillgänglig från http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx
5: SLV om Berikning. Tillgänglig från http://www.slv.se/sv/grupp2/Livsmedelsforetag/Berikning/
6: Bejerot, Gardner, Humble. D-vitaminbrist - vems ansvar? Läkartidningen. 2011;14(108):812.
7: Humble. Behandling vid D-vitaminbrist. Läkartidningen. Tillgänglig från http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=7975
Inlägg
men, kan man ta ens upp D-vitamin från lättmjölk? det är ju väldigt lite fett i den, man kanske tar upp en del men tar man upp allt som är tillsatt? och finns det inte olika "sorters" D-vitamin? Har läst att det är skillnad på vad för sorts D-vitamin som tillsätts, om kroppen kan använda sig av det eller inte (något om D2 versus D3 om jag minns rätt).
SvaraRaderajag är för övrigt misstänksam mot produkter som är "berikade". Att de behöver berika är för mig tecken på dåligt kvalitet på livsmedlet.
Jag tar dock kosttillskott för även om man äter "riktig" mat så är jag inte säker på att man får i sig allt man behöver. Det är ju inte samma näring i maten nu än förr i tiden.
Artemis - tack för din kommentar.
SvaraRaderaVitamin D finns mycket riktigt i två former: vitamin D2 (ergokalciferol) och vitamin D3 (cholekalciferol). Vitamin D3 är den huvudsakliga form av vitaminet som finns i kosten och som även används för berikning.
Det vitamin D som används för att berika mjölk är alltså av samma sort som finns i den övriga kosten, det vill säga vitamin D3. Det betyder att upptag och omsättning av vitamin D från berikad mjölk är lika effektiv som från andra källor.
Att berika livsmedel är ett sätt att höja det allmänna intaget av ett visst näringsämne. Så är fallet med exempelvis vitamin D, som alltså tillsätts mjölk med högst 1.5% fett. Mjölk innehåller från början mycket små mängder vitamin D, men eftersom intaget via kosten och produktionen av eget vitamin D via solexponering generellt är så lågt hos medelsvensken, är detta ett sätt att hjälpa upp intaget hos oss på befolkningsnivå. Det handlar alltså inte om att kompensera för något slags "urlakning" eller försämring av näringsvärdet i den moderna kosten, som många felaktigt hänvisar till.
När det gäller näringsvärdet finns det mycket begränsat med underlag för att hävda att maten idag skulle ha ett sämre näringsvärde än den hade ”förr i tiden”. Se gärna en artikel jag har skrivit om detta:
http://ngruppen.blogspot.com/2010/03/bedragligt-och-vilseledande-av-life.html
Se också gärna den kommentar som jag fick till denna artikel, samt mitt svar på den.
Med vänliga hälsningar
Anki
Tack för svar! Jag visste inte vad de berikade med... Så D3 var lättare att ta upp, det låter bra :) Kan man ta upp det även utan att få i sig mycket fett? Jag tänker t.ex. om man dricker lättmjölk med 0,5% fett (eller ännu värre, minimjölk med 0,1%) och i övrigt äter en massa lättprodukter så man får inte i sig så mycket fett, kommer man då att ta upp D-vitaminet? Det var ju fettlösligt eller har jag missuppfattat? Behövs inte en viss mängd fett för att ta upp det? Jag tänker mest på dessa som hårdbantar och äter nästan "fettfri"...
SvaraRaderaNu ska jag kolla din länk också :)
Ha det gott!
Artemis - vitamin D är förvisso fettlösligt, men normalt sett har vi så mycket fett i kosten att vi inte behöver vara oroliga över upptaget från de magra varianterna av mjölk.
SvaraRaderaNär det dock gäller dem som, mot bättre vetande, hårdbantar med en mycket fettsnål kost under en längre tid kan det faktiskt finnas en risk för att upptaget av fettlösliga vitaminer blir lidande.
Hälsningar
Anki