Radiointervju om kost och träning med Anki Sundin

Igår var jag med i en radiointervju på Chillaming, P4 Radio Stockholm, med David Fjäll, Lasse Persson och Martin Marhlo. Förutom att jag inser att jag pratar ganska fort ibland tycker jag nog att jag gjorde rätt bra ifrån mig :)

Temat för dagen var kost i samband med träning, och vi håller en allmän nivå. Inga BCAA eller molekylära mekanismer här, även om det förstås hade varit roligt. För mig.

Välj avsnitt från kl 15.30-16.00. Programmet börjar på tiden 6.40 efter nyhetsinslaget.

Bilden: Martin Marhlo gör diskret reklam för P4 Radio Stockholm. Bakom honom sitter Tomas Svensson.

Direktlänk till intervjun: http://sverigesradio.se/sida/sandningsarkiv.aspx?programid=76&date=2010-10-29

Övriga radiointervjuer med mig om kost och träning på Martin Marhlos väg mot maraton:
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=179&grupp=11750

Föreläsning: Kost- och näringslära vid träning

Kost- och näringslära vid träning med Anki Sundin
Jag åker till Motala och håller en kvällsföreläsning på Spartan.

Vad, när och hur och varför är frågor vi ofta ställer oss kring mat och träning, och därför är det just dessa frågor vi ska prata om här.

Vad ska vi äta?
När ska vi äta?
Hur mycket bör vi få i oss av fett, kolhydrater och protein?

Plats: Spartan Gym, Repslagargatan 4, tfn 0141-478831
Tid: 9 november 18.00 – 20.00
Anmälan: jen.sam@bredband.net
Pris: medlemmar 150 kr, gäster 250 kr

Välkommen till ordning i dietdjungeln!
Informationen finns också på vår hemsida, ngruppen.se

Mikro eller inte mikro - om vitaminer och andra näringsämnen

I SvD:s artikel B12 skydd mot alzheimer tas frågan om uppvärmning av mat i mikrovågsugn upp. Här menar Miia Kivipelto, docent vid Karolinska Institutet, att B12-vitamin förstörs i omfattande utsträckning när maten värms i mikrovågsugn. Artikeln utmynnar i slutsatsen att mikrovågsugnen är ett dåligt alternativ för att värma eller tillaga mat. Det håller jag inte med om rakt av. (Bilden lånad från Elektrolux.se)

Vitamin B12 i mikron

Att vitamin B12 bryts ned under tillagning eller uppvärmning i mikrovågsugn vet vi. Watanabe et al (1998) undersökte vitaminförluster i nötkött, fläsk och mjölk vid uppvärmning i mikrovågsugn och kom fram till att 30-40 procent av vitamin B12 inaktiveras. Det kan vara denna studie som refereras till i SvD:s artikel där det står ”Redan 1998 visade en japansk forskargrupp att mer än en tredjedel av vitamin B12 förstördes i mikron.”

I Watanabes undersökning jämfördes dock inte mikrovågsugnen med någon annan tillagningsmetod, så vitt jag förstår, utan bara med de ursprungliga livsmedlen. Det gör att vi inte kan säga något om mikrovågsugnens effekt i jämförelse med någon annan uppvärmningsmetod här. Däremot återger Jonsson et al (2007) att vitamin B12 är ”relativt värmestabilt men vattenlösligt...” och att man oftast får ”endast ca 10 procents förlust vid matberedningen”. Det uppges inte på vilket sätt uppvärmningen har skett här. Om det handlar om uppvärmning på spisen och inte i mikrovågsugn, finns det anledning att undersöka om, hur och i vilken utsträckning själva mikrovågorna påverkar strukturen på vitamin B12 och därmed dess bioaktivitet.

Hur påverkar kostens innehåll av vitamin B12 hos äldre?
I SvD:s artikeln citeras Miia Kivipelto: ”Det finns stora skäl att utreda hur uppvärmning i mikrovågsugn påverkar vitamin B12. Det finns oroande forskarrapporter samtidigt som man inför system där äldre dagligen erbjuds mikrad färdigmat.”

Jag håller med om att näringsvärdet i den kost som serveras inom äldreomsorgen måste vara tillfredsställande hög. Jag har nyligen skrivit en bloggartikel om maten inom äldreomsorgen: Bättre mat till de äldre på remiss.

Om mikrovågsugnar skulle visa sig ha en mycket mer förödande effekt på näringsvärdet i maten än uppvärmning i vanlig ugn eller på spisen, behöver detta naturligtvis ses över. Dock ska vi komma ihåg att många äldre människor redan får tillskott av bland annat vitamin B12. Det betyder att det är svårt att säga generellt i vilken utsträckning som olika tillagnings- och uppvärmningsmetoder påverkar näringsstatusen av just detta vitamin. Det behöver man i så fall studera noggrant.

Långvarig tillagning och mycket vatten värre än mikro

I SvDs artikel intervjuas också Diego Moreno, forskare vid det spanska vetenskapsrådets forskningscenter i Murcia: ”I våra försök är ångkokning mest skonsamt för vitaminerna medan upphettning i mikron är värst.” (Bilden lånad från Mikaelssondesign.se)

Om jag har lyckats med min sökning ska det vara López-Berenguer et al (2007) som kan härledas till dessa försök. I denna forskargrupp ingår nämligen Moreno. Resultatet av denna undersökning var dock att långvarig tillagning/uppvärmning i mikron och kokning med en stor vattenvolym påverkade näringsvärdet i broccoli mest om man kan nöja sig med abstraktet i denna artikel. Den största förlusten av vitamin C, fenolföreningar och glukosinolater berodde på urlakning till kokvattnet - inte på tillagningsmetoden som sådan.

Yuan et al (2009) kom fram till liknande resultat när de jämförde ångkokning, uppvärmning/tillagning i mikrovågsugn, kokning, stekning och kokning följt av stekning - skonsammast för näringsinnehållet var ångkokning, medan kraftigast försämring av näringsvärdet orsakades av stekning och kokning följt av stekning. Mikron var alltså inte det sämsta heller i denna studie. Näringsinnehållet som analyserades här var klorofyll, protein, kolhydrater, vitamin C och glukosinolater i broccoli.

Att mikrovågsugnar skulle ha en mer förödande effekt på matens näringsinnehåll i allmänhet än andra tillagningsmetoder är således inte alls självklart. Enligt till exempel Regulska-Ilow och Ilow (2002) förändras inte fettkvaliteten i fet fisk av att värma den i mikrovågsugn, jämfört med att värma den på spisen. Vidare rapporterar Tacken et al (2009) att inte heller mängden karotenoider eller fett förändras i humanmjölk som frysts och uppvärmts i mikrovågsugn, och som sedan används till för tidigt födda barn: ”Mature human milk can be stored safely in a freezer and heated in a microwave oven without loss of fat or carotenoids.” blir slutsatsen i deras undersökning.

Moreno säger också att man ska undvika ”överanvändning av mikron”. Det kan jag väl hålla med om, precis som man gärna bör undvika att överhetta maten på spisen - och sedan är det upp till var och en att definiera vad överanvändning betyder här.

Mikro bättre än kokning för antioxidanterna
Dessutom är mikrovågsugnen skonsammare för näringsinnehållet än kokning när det gäller antioxidanter (Jiménez-Monreal et al, 2009): ”According to the method of analysis chosen, griddling, microwave cooking, and baking alternately produce the lowest losses, while pressure-cooking and boiling lead to the greatest losses; frying occupies an intermediate position. In short, water is not the cook's best friend when it comes to preparing vegetables.”

Mikro och infertilitet

Det påstås för övrigt också i diverse ofiltrerad media att mat som värmts i mikrovågsugnar skulle orsaka infertilitet, men studier som stöder detta lyser med sin frånvaro. Så nu var det sagt.

Ångkokning bäst
Sammantaget är ett bra råd för att bibehålla ett så högt näringsvärde i maten som möjligt att tillaga eller värma skonsamt, under kort tid och med en begränsad mängd vatten som näring kan läcka ut i. (Bilden lånad från natgeo.se)

Ångkokning verkar vara en av de allra bästa tillagningsmetoderna med avseende på näringsinnehållet, medan stekning i hög temperatur är mest förödande. Det betyder inte att vi aldrig mer kan steka maten eller att vi från och med nu måste ångkoka allt. Däremot kan vi, om vi vill vara extra uppmärksamma på näringsvärdet i maten vi äter, undvika att hetta upp maten i onödigt hög temperatur under lång tid, och flera gånger. Samtidigt finns det i dagsläget inte tillräckligt övertygande bevis för att mikrovågsugnen skulle vara ett särdeles dåligt alternativ vid uppvärmning av mat, snarare tvärt om.

Mela Pettersson har tidigare skrivit en artikel på NGruppens blogg om olika tillagningsmetoder och hur de påverkar näringsinnehållet i mat och kommer här fram till i stort sett samma slutsatser som ovan.

Referenser

Jiménez-Monreal AM, García-Diz L, Martínez-Tomé M, Mariscal M, Murcia MA. Influence of cooking methods on antioxidant activity of vegetables. J Food Sci. 2009 Apr;74(3):H97-H103.

Jonsson L, Marklinder I, Nydahl M, Nylander A: Livsmedelsvetenskap. Studentlitteratur. 2007 s 24.

López-Berenguer C, Carvajal M, Moreno DA, García-Viguera C. Effects of microwave cooking conditions on bioactive compounds present in broccoli inflorescences. J Agric Food Chem. 2007 Nov 28;55(24):10001-7.

Regulska-llow B, Ilow R. Comparison of the effects of microwave cooking and conventional cooking methods on the composition of fatty acids and fat quality indicators in herring. Nahrung. 2002 Dec;46(6):383-8.

Tacken KJ, Vogelsang A, van Lingen RA, Slootstra J, Dikkeschei BD, van Zoeren-Grobben D. Loss of triglycerides and carotenoids in human milk after processing. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed. 2009 Nov;94(6):F447-50.

Watanabe F, Abe K, Fujita T, Goto M, Hiemori M, Nakano Y. Effects of Microwave Heating on the Loss of Vitamin B(12) in Foods. J Agric Food Chem. 1998 Jan 19;46(1):206-210.

Yuan GF, Sun B, Yuan J, Wang QM. .Effects of different cooking methods on health-promoting compounds of broccoli. J Zhejiang Univ Sci B. 2009 Aug;10(8):580-8.

Chokladmjölk som sportdryck

I torsdags skrev Petra Månström på sin maratonblogg i SvD att chokladmjölk är bästa återhämtningsdrycken. Kul att hon har uppmärksammat det.

Jag skrev en bloggartikel om detta för en tid sedan: Den perfekta sportdrycken.
Mer om hur vätskebehovet ser ut vid hård träning, vilka vätskerekommendationer vi har och huruvida törsten verkligen räcker för att stimulera ett tillräckligt högt intag av vätska i samband med träning kan du läsa om i Sportdryck inne, vatten ute - Om vätska och prestation.

(Bilden lånad från pucko.se)

Bättre mat till de äldre på remiss

Matens sammansättning, måltidsmiljö och de äldres inflytande över vad som serveras. Det är tre tunga punkter när Livsmedelsverket nu skickar ut sina förslag till bra mat inom äldreomsorgen på remiss. Det är första gången som Livsmedelsverket tar fram råd för denna målgrupp, skriver de i sitt pressmeddelande Råd om bra mat för äldre på remiss. (Bilden lånad från aftonbladet.se)

De äldre ska få vara med och bestämma
I dokumentet Råd om bra mat för äldre tar man upp riktlinjer för kommuner i form av såväl ansvarsfördelning, matens sammansättning, måltidsmiljö och kvalitetsarbete. Här betonas också vikten av att de äldre själva ska ha inflytande över maten som serveras. Inte minst för att problemet med undernäring är så stort är detta viktigt. Man räknar med att så många som fem procent av hemmaboende äldre och ungefär hälften inom särskilt boende är undernärda, skriver Livsmedelsverket i sitt pressmeddelande. God mat som man också är van vid äts upp i större utsträckning än mindre god mat, och får man välja sin egen mat ökar naturligtvis viljan att äta.

Krav på kunskap inom kommunen
För att kommunerna ska kunna leva upp till de krav som kommer att ställas inom äldreomsorgen, är det helt nödvändigt att rätt kompetens finns i den grupp som ansvarar för upphandlingsprocessen. Livsmedelsverket exemplifierar med kostchef med relevant utbildning eller kommundietist. Får jag även föreslå en nutritionist som utmärkt kompetens för denna uppgift?

Smaken lika viktig som näringen
Det är glädjande att Livsmedelsverket fokuserar på både näringsinnehåll, konsistens och smakupplevelse i sin remiss. För att man ska vilja äta maten krävs inte bara att man ska kunna hantera den, vilket är en viktig fråga inte minst i samband med tugg- och sväljsvårigheter, utan också att den smakar bra. Livsmedelsverket skriver själva att en nypa socker, salt, riven ost eller soja kan förhöja smaken och stimulera aptiten. Detta är mycket bra sätt att hantera näringsproblematiken inom äldreomsorgen bland dem som annars riskerar att få i sig för lite energi och näring. Jag har skrivit om bland annat äldre och socker och min uppfattning om detta i slutet av bloggartikeln Sockerskatt en del av lösningen?

Doft av nybakat bröd i korridoren
Det finns olika knep att ta till för att stimulera aptiten hos äldre människor. Ett fint sätt som åtminstone för några år sedan användes på ett äldreboende i Haninge kommun där jag var verksam under en tid, var att dra runt vagnar med nybakad bröd i korridorerna varje morgon. På så sätt doftade hela huset bröd när det var dags att bege sig till matsalen på frukost. (Bilden lånad från pickipicki.se)

Andra viktiga faktorer att ta hänsyn till är ljudnivån i matsalen. Att ha radion skvalade i högtalarna kanske i första hand verkar vara ett trevligt inslag, men människor som har hörapparat uppskattar inte alltid detta. När det gäller en så enkel sak som dukning må vita linnedukar och vitt porslin i förstone ge ett trevligt intryck, men ställer till mycket besvär för den som har nedsatt syn. Med hänsyn till samma målgrupp bör bordet dukas på precis samma sätt varje dag för att underlätta att man helt enkelt hittar saltkar, vattenkaraff och annat. Självklart för många, nytt för andra.

Kortare nattfasta kräver helt nya rutiner
Av olika skäl har många äldre människor en nedsatt aptit. Det leder till stora problem med undernäring inom äldreomsorgen. Med redan befintliga medel går en del av dessa problem att lösa. Mindre portioner åt gången som inte hinner svalna innan de ätits upp, avskildhet vid måltiderna för den som av något skäl önskar det och kompetent personal som förstår och kan hjälpa till att hantera individens utmaningar i måltidssituationen är grundläggande för att näringsfrågan ska fungera.

Dessutom påpekar nu Livsmedelsverket att måltidsordningen för äldre bör innefatta minst sex måltider per dag för att öka förutsättningarna för att varje individ ska ha möjlighet att uppnå sitt energi- och näringsbehov. Det kommer att innebära att nattfastan blir kortare, det vill säga tiden mellan kvällsmål och frukost. Maximalt 11 timmars nattfasta står föreslaget i remissen. Det betyder att sista målet serveras vid till exempel kl 20 och första kl 7. Det är ett stort steg i rätt riktning.

Högre kunskap i alla led
Att det är avgörande att upphandlingsprocessen genomsyras av kunskap inom kost- och näringslära för äldre är självskrivet. Därtill kommer också behovet av kunskap bland personal, från verksamhetschefer till kökspersonal via undersköterskor och assistenter som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med mat och måltidsmiljö. (Bilden lånad från trolda.blogg.se)

Även personal som arbetar inom hemtjänsten behöver ha stora kunskaper i ämnet för att på ett optimalt sätt kunna erbjuda den äldre smakrika, närings-, konsistens- och miljöanpassade måltider i hemmet. Med miljöanpassade menar jag här i första hand frågor som rör måltidsmiljön i sig, även om den ekologiska miljön naturligtvis är en viktig fråga i sig.

Sammanfattning
Många äldre har ett annat energi- och näringsbehov än den övriga befolkningen, och måltidskraven bör därför anpassas efter detta. Det gäller alla plan, från upphandling till den faktiska måltidssituationen. Det krävs mycket kunskap och kompetens från alla personalgrupper som kommer i kontakt med kost- och näringsfrågan för den här målgruppen, och Livsmedelsverkets satsning på bra mat inom äldreomsorgen är mycket välkommen. Det kommer att krävas både utbildning och nya rutiner inom äldreomsorgen, och det är helt nödvändigt för att få bukt med problemet med såväl undernäring allmän trivsel inom denna grupp.