Alkohol - så påverkar den hälsan

Av: Anki Sundin, NGruppen
Alkohol dricks lite till mans, och jag får ofta frågan på föreläsningar hur alkohol påverkar kroppen. En allmän och översiktlig genomgång kommer därför här. Så småningom kommer jag att komplettera den med en artikel om alkohol och dess påverkan vid träning. (Bild lånad från ejmis.blogg.se)

Upptag och elimination av alkohol
I sin mycket överskådliga artikel beskriver Manzo-Avalos och Saavedra-Molina (2010) hur alkohol, som här avser etanol både tas upp och omsätts i kroppen. Alkohol tas upp via passiv diffusion genom magsäcksväggen (ca 20%), och resterande genom tunntarmsväggen. Eliminationen sker genom framför allt enzymatisk omsättning (95-98%), medan resterande utsöndras oförändrat genom andedräkt (0.7%), svett (0.1%) och urin (0.3%). Hos vuxna, icke-alkoholiserade individer omsätts den största andelen alkohol i levern med hjälp av enzymerna alkoholdehydrogenas, aldehyddehydrogenas, cytokrom P450 2E1 och katalas.

I normala fall bryts alkohol först ned till acetaldehyd, och därefter till acetat. Systemet för alkoholnedbrytning mättas efter bara några glas, vilket betyder att en överdriven mängd alkohol resulterar i berusning - levern hinner helt enkelt inte med att bryta ned den. Som bekant har olika folkslag olika mycket alkoholdehydrogenas, vilket ligger bakom det faktum att nordbor generellt sett tål mer alkohol än asiater innan berusning uppstår.

Därför är alkohol giftigt
Acetaldehyd och acetat som produceras vid omsättningen av alkohol bidrar till cell- och vävnadsskada på olika sätt. Acetaldehyd kan binda till proteiner såsom enzymer, mikrosomala proteiner och mikrotubula. Bildningen av så kallade proteinaddukter i leverceller hämmar proteinfrisättningen, vilket har föreslagits spela en roll i leverförstoring. Det bildar också addukter med dopamin i hjärnan och resultatet av det blir ett ämne som kallas för salsolinol vilket skulle kunna bidra till utvecklingen av alkoholberoende. Alkohol reagerar också med DNA och bildar carcinogena DNA-addukter såsom N2-propanodeoxoguanosin.

Acetaldehyd står därför sannolikt för en stor del av de skador vi känner till uppkommer i samband med överdriven alkoholkonsumtion i form av cancer i olika vävnader, leverskador och möjligen även beroende.

Faktum är att alkohol anses vara ”carcinogent för människa”, enligt IARC* (Lachenmeier och Sohnius, 2001). Den mekanistiska kopplingen mellan cancer och acetaldehyd stärks också av att människor som har brist på acetaldehyddehydrogenas löper en upp till 12 gånger högre risk att utveckla cancer i matstrupen vid storkonsumtion av alkohol, att de har högre systemiska värden av acetaldehyd och att deras saliv innehåller betydligt mer acetaldehyd efter att ha druckit alkohol.
*IARC står för International Agency for Research on Cancer

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Reserveratrol hetaste antioxidanten just nu
Alkohol och träning

Referenser:
Lachenmeier DW, Sohnius EM: The role of acetaldehyde outside ethanol metabolism in the carcinogenicity of alcoholic beverages: evidence from a large chemical survey. Food Chem Toxicol 2008, 46:2903-2911. local acetaldehyde production. Addict Biol 2001, 6:309-323.

Manzo-Avalos S, Saavedra-Molina A. Cellular and Mitochondrial Effects of Alcohol Consumption. Int. J. Environ. Res. Public Health 2010;7:4281-4304; doi:10.3390/ijerph7124281.