Kött inte bevisat cancerframkallade

Text: Anki Sundin, NGruppen

"Kött orsakar cancer." Det budskapet framför DN i sin artikel För mycket kött bakom många fall av cancer idag. Sambanden mellan köttkonsumtion och cancer ligger dock på epidemiologisk nivå. Om kött orsakar cancer vet vi faktiskt inte, även om professor Wolk påstår det intervjun. (Bild lånad från sumsum.blogg.com)

Det finns mycket riktigt ämnen i kött som i stora mängder är cancerframkallande hos djur. Om de finns i tillräckligt stora mängder för att ge cancer i de mängder som en vanlig konsument exponeras för dem är dock oklart. Raden av vilseledande faktorer, så kallade confounding factors, är dessutom mycket lång. Att människor dokumenterar sin konsumtion av olika livsmedel fel är en. Att köttätande i sig kanske är en markör för att man exponeras för cancerframkallande livsstilsfaktorer såsom transfettsyror, rökning, låg fysisk aktivitet och så vidare en annan.

Jag har skrivit om kött ur ett cancerperspektiv i artikeln Grenade fettsyror, cancer av kött och tankar kring LCHF och förkastar inte att det må finnas ett orsakssamband. Det jag vänder mig emot är att epidemiologiska studier kan bringa klarhet i detta.

Så, vad ska vi dra för slutsats hemma vid köksbordet? Möjligen att det är bra att variera sin kost genom att äta av många olika sorters livsmedel istället för av bara några få. Igen.

Hyperaktivitet och socker

Av: Anki Sundin, NGruppen

I Sverkers stora strid, avsnitt 2, diskuteras socker och fetma. Det mesta som sades där är väl redan sönderdiskuterat i andra forum, så jag tänkte göra ett kort nedslag i ett område som ofta tycks tas upp på lekmannanivå: socker och hyperaktivitet.

Hyperaktiv inte samma sak som uppspelt
Claude Marcus, fetmaforskare, påpekar att det är en myt att socker orsakar hyperaktivitet. I samma stund hörs missbelåtna kommentarer från publiken, där någon tydligen inte håller med. Så låt oss klargöra frågan så att inte den behöver ligga till grund för fler missförstånd:

De kriterier som ska uppfyllas för att klassas som hyperaktiv hittar vi i det internationella diagnosprotokollet DSM IV (http://www.ldawe.ca/DSM_IV.html).

En doktor som använder begreppet hyperaktiv avser sannolikt det kluster av beteenden som beskrivs i detta diagnosprotokoll (se nedan).

En lekman använder begreppet friare och kanske skulle kalla ett barn för hyperaktivt bara det blir lite uppspelt. Att bli ”uppspelt” är därmed inte samma sak som att vara hyperaktiv. Sålunda har Claude Marcus rätt när han säger att det är en myt att man blir hyperaktiv av socker, vilket han har stöd för i forskningen (Kim Y, Chang H, 2011; Krummel et al 1996).

Däremot finns det många föräldrar som kan vittna om att barnen snurrar upp rejält när de får sitt lördagsgodis. Ingen har fel här - problemet ligger i att olika personer använder ett begrepp på olika sätt.

Hyperaktivitet, saxat ur DSM IV-TR
(a) often fidgets with hands or feet or squirms in seat


(b) often leaves seat in classroom or in other situations in which remaining seated is expected


(c) often runs about or climbs excessively in situations in which it is inappropriate (in adolescents or adults, may be limited to subjective feelings of restlessness)


(d) often has difficulty playing or engaging in leisure activities quietly


(e) is often “on the go” or often acts as if “driven by a motor”


(f) often talks excessively

Jag har skrivit om socker och hyperaktivitet i min bok Sockerberoende - söt fantasi eller bitter verklighet. Läs mer om innehållet på NGruppens hemsida och gör din beställning direkt via mail: anki.sundin(at)ngruppen.se.

Referenser
Kim Y, Chang H. Correlation between attention deficit hyperactivity disorder and sugar consumption, quality of diet, and dietary behavior in school children. Nutr Res Pract. 2011 Jun;5(3):236-45. Epub 2011 Jun 21.

Krummel DA, Seligson FH, Guthrie HA. Hyperactivity: is candy causal? Crit Rev Food Sci Nutr. 1996 Jan;36(1-2):31-47.

DSM IV-TR för Hyperaktivitet: https://www.msu.edu/course/cep/888/ADHD%20files/DSM-IV.htm

Relaterade artiklar på NGruppens blogg
Byta läsk mot broccoli?
Sockerskatt en del av lösningen?
Söt skatteväxling under luppen igen

"Fet mjölk bättre än lättmjölk" Påståenden och svar kring mjölk och berikning.

Text: Anki Sundin, NGruppen
Är standardmjölk bättre än lätt- och mellanmjölk? Ska barn i skola och förskola få standardmjölk eller inte? Och vilken mjölk är mest naturlig? Dessa frågan diskuteras ihärdigt i olika sammanhang. Här kommer några påståenden med svar på tal:

"Standardmjölk är naturligare."
-Fetthalten i standardmjölk är 3%. Det är inte den fetthalten som mjölken har direkt från kon. Den varierar snarare kring 4%. Standardmjölk är alltså lika bearbetad som lätt- och mellanmjölk med avseende på fetthalten.

"Standardmjölk innehåller inga tillsatser, men det gör den andra mjölken."
-Lätt- och mellanmjölk är berikade med D-vitamin och ibland A-vitamin. Inga andra tillsatser finns i mjölken.

"Standardmjölk innehåller naturligt D-vitamin och är därför nyttigare."
-Oberikad mjölk är ingen bra källa till D-vitamin överhuvud taget. Standardmjölk innehåller inte mer än 0.02 ug D-vitamin per deciliter, att jämföra med de 0,45 ug som lätt- och mellanmjölk innehåller tack vare berikningen.

”Det är konstgjort D-vitamin som används vid berikning.”
-D-vitaminet kommer från fårull. Det är alltså ingen syntetisk produkt per se. Formen är kolekalciferol, som finns i maten och är den form av D-vitamin som kroppen använder sig av.

”Standardmjölk är bättre för barn.”
-Eftersom standardmjölk är fetare än lätt- och mellanmjölk, så serveras inte den längre i skola och förskola. (Det finns säkert undantag på sina håll.) Det beror på att barn överlag får i sig mer energi än de behöver idag, vilket ofelbart leder till övervikt. Att skylla barns övervikt på standardmjölk och ”riktigt smör” är dock att sila mygg och svälja kameler - det är sannolikt utrymmesmaten och begränsat med fysisk aktivitet som ligger till grund för detta eskalerande problem, men skola och förskola drar sitt strå till stacken genom att servera näringstät och något mindre energität mat. Det är för övrigt med den nya skollagens inträde förra året lagstadgat att den mat som serveras ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer, vilket inte lämnar något utrymme för enskilda skolor eller kommuner att själva avgöra frågan om vilken sorts mjölk som ska finnas i matbespisningen.

Dessutom är inte standardmjölken D-vitaminberikad, vilket blir ett problem eftersom det kan vara svårt för många att nå upp till den mängd som rekommenderas på befolkningsnivå.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:

Svårt att få i sig D-vitamin

13 liter lättmjölk inte nödvändigt för D-vitaminbehovet

LCHF och vitamin D-upptag