Om frukt och fruktos - på återbesök i debatten om LCHF

Text: Anki Sundin, NGruppen
För en kort tid sedan dubbelpublicerade jag nutritioniststudent Inger Larsens seminariearbete om lågkolhydratkoster och diabetes, som jag hade förmånen att vara handledare för. I dagarna uppmärksammade Annika Dahlqvist detta arbete i positiva ordalag. Det är trevligt. (Bild lånad från svd.se)

Per Wikholm kommenterade i detta sammanhang min artikel om fruktos (Fruktos gör dig fet, inte frukt) och tipsade om en radiointervju som han medverkat i tillsammans med Ulf Boman, chef på Livsmedelsverkets nutritionsavdelning. Deras åsikter går isär vad gäller hur mycket frukt vi egentligen ska äta.

Därför kommer här en öppen replik på Per Wikholms kommentar, det aktuella radioinslaget och mitt ställningstagande kring frukt, fruktos och övervikt.

Per Wikholm säger i radioinslaget att rekommendationerna från SLV är att vi ska äta 5 frukter per dag (om jag inte missförstår honom här). Dock handlar detta om ett av de fem kostråden (som inte är samma sak som näringsrekommendationerna), och det aktuella kostrådet uppger snarare 2-3 frukter per dag. Som Ulf Boman från SLV också påpekar i inslaget äter medelsvensken ungefär hälften av denna mängd. Därför har jag svårt att hålla med om är att frukt skulle vara ohälsosamt för oss överlag. SLV:s uppdrag är ju som bekant att se till populationen i stort, inte till den enskilda individen, och vill därmed täcka in så många som möjligt med sina kostråd och rekommendationer. Det kan vi ha åsikter om, med sådant är deras uppdrag i dagsläget.

Mättnadskänslan nyckeln?
Hos enskilda individer som är storkonsumenter av frukt och som samtidigt behöver dra ned på sitt energiintag av hälsomässiga skäl håller jag naturligtvis med om att fruktintaget också bör ses över, precis som vilken annan källa till energi som helst. (Bilden lånad från humorsajten.com)

Per Wikholm har rätt i att vissa frukter inte ger någon större mättnadskänsla, vilket jag tror är en av nycklarna i hela den här debatten. Människor behöver äta livsmedel som håller dem mätta på lagom mycket energi. Min övertygelse är sedan att det inte spelar så stor roll hur vi väljer att fördela intaget mellan de olika energigivande näringsämnena när behovet av essentiella aminosyror och fettsyror är uppfyllt.

Det är uppenbart att många människor mår mycket bra på kost med ett begränsat intag av kolhydrater, medan andra föredrar att fortsätta att äta kolhydratrika livsmedel och mår bra av det. Jag menar då att kolhydratkällorna bör vara så oraffinerade som möjligt för att samtidigt bidra med icke-energigivande näringsämnen. Att mätta sig på kakor, glass och bullar bara för att det känns bra för stunden är alltså inte det jag förespråkar. Det må vara självklart, men jag påpekar det hjärtligt ändå för att det inte ska finnas utrymme för missförstånd.

Jag håller alltså med Per Wikholm i inslaget så till vida att även frukt innehåller energi, som bidrar till ohälsosam viktökning när det totala energiintaget är för stort. Att grönsaker är en bättre källa till många vitaminer, mineraler och antioxidanter utan att samtidigt ge så mycket energi är också ett faktum.

Det jag själv däremot vill vara lite försiktig med är att avråda alla från att äta frukt. I Christer Enqvists artikel Livsmedelsverket mörkar att du blir fet av frukt, som jag kommenterade i bloggartikeln Fruktos gör dig fet, inte frukt, och som dubbelpublicerades på Second Opinion, tycks han vilja likställa frukt med de mängder av kolhydrater som använts i den aktuella studien, och det motsvarar 20-25 frukter per dag. Det är en orimlig konsumtionsmängd. Det är Christer Enqvists artikel som föranlett radioinslaget där Per Wikholm medverkar.

Hur påverkar fruktkorgarna matintaget?
Det är inte minst fruktkorgarna som får sig en avhyvling i Christer Enqvists artikel, och som Per Wikholm återkommer till i det aktuella radioinslaget. Enqvist menar att fruktkorgar på arbetsplatser är fettbildande. Det skulle dock vara intressant att veta om och i så fall med hur mycket fruktkorgar på arbetsplatsen bidrar till ett ökat energiintag jämfört med när fruktkorgen inte stod där. Skulle man också kunna tänka sig att vissa människor tack vare fruktmellanmål på jobbet inte äter lika mycket till lunch eller middag, eller till och med drar ned på sin konsumtion av godis, läsk och annat som vi alla är överens om inte är hälsosamt?

Ett steg närmare
Jag tror att det är viktigt att vi alla som arbetar med nutritionsfrågor eller av andra skäl intresserar oss för dem börjar närma oss varandra genom att vara tydliga med vilken målgrupp vi har för ögonen i respektive fall och vilka förutsättningar som råder för de råd vi ger. Tack för en givande debatt!
/Anki Sundin