Fel, fel, fel om kosttillskott!

Av: Anki Sundin
Är kosttillskott meningslösa för den som tränar? Eftersom jag inte höll med professor Åke Andrén Sandgren om det så fick jag möjlighet att möta honom på TV4 Nyhetsmorgon 21 aug.

Det var många som såg där han påstod att alla kosttillskott är meningslösa. Rubriken för det inslaget var ”23 av 24 kosttillskott innehåller doping”. Det var det också många som reagerade på - kanske fler än på påståendet om kosttillskott. På förslag av Jakob Richloow ska jag här fördjupa mina svar på hans påståenden från båda inslagen. Rubriken på inslaget där jag medverkade var ”Har kosttillskott någon effekt?” och skulle alltså inte handla om dopning. Dock förstår jag att inslaget lämnade en hel del frustration hos många som tittade, eftersom det var dopningspåståendet som var mer än lovligt upprörande.

Innan jag börjar vill jag poängtera att jag INTE är knuten till tillskottsindustrin och går alltså inte någon annans ärende här:
a) jag konsultar inte för något företag som säljer de produkter jag hade med mig som rekvisita
b) jag får ingen provision på försäljningen av några tillskott
c) jag säljer själv inga tillskott. Därför kan jag agera helt oberoende. Dock fick jag låna med mig rekvisita från Gymgrossisten på Sveavägen i Stockholm inför sändningen, vilket jag är tacksam för. Då kör vi.

Påstående: ”Kosttillskott är meningslösa för alla som tränar på en rimlig nivå.”
Mitt svar: För den som är motionär på en hög nivå och uppåt kan det finnas anledning att överväga vissa tillskott. Jag vet inte hur professor Åke Andrén Sandberg definierar ”rimlig nivå”. Själv menar jag att det inte är orimligt att träna hårt... Och ligger man på en sådan högre nivå kan det finnas anledning att överväga tillskott som protein, gainers, kreatin och de essentiella och grenade aminosyrorna (EAA resp BCAA). Det finns många övertygande studier som visar att de fungerar. Det finns starkt stöd för att det är BCAA, framför allt leucin, som har den stimulerande effekten på muskelproteinsyntesen. Referenser finns det massor av, och många har jag angivit i tidigare blogginlägg. Om någon vill ha dem uppradade igen så ordnar jag det.

Som jag sa flera gånger i inslaget - bra, näringrik mat är grunden. De allra flesta kan möta sitt näringbehov med hjälp av vanlig mat under förutsättning att man väljer rätt. Och kosttillskott kan aldrig ersätta och kompensera för en dålig kosthållning.

Påstående: Vi använder inte tillskott inom sjukvården.
Mitt svar: Tvärtom. Det finns mängder av olika näringslösningar inom sjukvården. Inte minst vitaminer och mineraler, men även rena energitillskott som innehåller bland annat kolhydrater och protein.

Påstående: 25% av tillskotten på hyllorna innehåller steroider.
Mitt svar: Nej. Visa mig en enda studie på slumpvis utvalda tillskott i ett antal butiker så kan vi diskutera frågan vidare. Det felaktiga påståendet att 23 av 24 tillskott innehåller dopning var för övrigt inte professor Sandbergs, så det ska han inte behöva stå för. Fortfarande var dock hans siffra (25%)  fel.

Det är oerhört beklagligt att en läkare och professor inte vill skilja mellan tillskott och dopningspreparat. Han insinuerar i första inslaget att tillskott är ”droger”. Det är naturligtvis ett sakfel. Per definition är tillskott livsmedel. Att det sedan förekommer föroreningar och avsiktligt tillsatta förbjudna substanser i en del tillskott vet vi om, men INTE i 25% av tillskotten på hyllan.

Jag vill också förtydliga en sak som en uppmärksam tittare återkopplade kring. När Åke Andrén Sandberg pratade om att lägga på sig 10 kg muskler på ett år och att det skulle räcka med ett glas mjölk per dag för det ville jag lyfta fram att mängden aminosyror som undersökts för att stimulera muskelproteinsyntes ofta ligger runt 10 gram EAA. Därmed är inte sagt att det räcker med 10 g EAA per dag för att bygga 10 kg muskler på ett år. Allt protein (eller alla aminosyror) som vi får i oss konverteras inte till ny muskelmassa. Det vet sannolikt professorn också.

Min uppfattning är att vi som arbetar med näringsfrågor i allmänhet och gentemot träningssamhället i synnerhet måste vara mycket öppna när det gäller diskussionen om tillskott. Vi kan inte fara med osanningar och förmedlia skräckpropagande, för det urholkar förtroendet för professionen. Det är samma sak som att säga till någon att inte titta på tv för mycket för att det kan skada synen. Tv skadar inte ögonen. Alltså:

1. Det finns kosttillskott som fungerar.
2. Man använder kosttillskott inom sjukvården.
3. 23 av 24 kosttillskott innehåller INTE steroider, och inte 1 av 4 heller.