Träning och immunsystemet

Hård träning påverkar immunsystemet hos idrottare. Anekdotiskt hör vi att idrottare är mer känsliga än andra för övre luftvägsinfektioner (ÖLI, även kallat URTI; upper respiratory tract infections.) Immunsförsvarets roll är att skydda mot, känna igen, attackera och förstöra kroppsfrämmande partiklar, och dess kanske största funktion är att skydda mot infektionssjukdomar.

Motståndskraften du har mot infektioner påverkas starkt av immunsystemets effektivitet, vilket i sin tur är kopplad till såväl genetiska som miljömässiga faktorer. Idrottare som tränar hårt, särskilt inom uthållighetsgrenar, verkar vara mer mottagliga för infektioner än andra. Enligt vissa undersökningar är halsont och influensaliknande symtom mer vanliga hos idrottare, och när idrottare väl infekterats verkar förkylningarna hålla i sig längre. Det finns några, begränsade, bevis för att denna ökade mottaglighet för infektionen kommer av ett sänkt immunsystem. Dock ska det påpekas att ”halsont” inte nödvändigtvis kommer av infektioner, utan helt enkelt kan vara mekaniska irritationer i luftrören efter intensiv andning under träning.

Mekanismer för träningens inverkan på immunförsvaret
Efter upprepade pass av intensiva, långvariga träningar är det möjligt att antalet vita blodkroppar i blodet minskar. De återgår till normala nivåer på mellan tre och 24 timmar efter träningen. Anledningen till detta är troligtvis kopplad till en ökad mängd stresshormoner under träning och att benmärgen frisätter färre mogna vita blodkroppar till blodet. Ibland hör vi påståenden om att glutaminmängden i blodet minskar vid träning och att detta skulle kunna påverka immunsystemet negativt, men bevisen för detta är inte övertygande. Under träning ökar också produktionen av fria radikaler och vissa immuncellsfunktioner kan hämmas av stora mängder. En mekanism som verkar vara viktig i sammanhanget är att exponeringen för luftburna bakterier och virus ökar i och med djupare andetag och snabbare andning under träning än normalt. Om du tränar länge i varmt klimat har det också visat sig att tarmbarriären kan minska något och att olika gifter från bakterier på så vis lättare tar sig ut i blodet. Det finns därför sannolikt flera anledningar till att idrottare i vissa sammanhang tycks vara mer mottagliga för infektioner än andra; såväl fysiska och psykologiska som miljömässiga och näringsmässiga faktorer kan minska immunförsvaret.

Måttlig träning ger starkare immunförsvar (?)
Relationen mellan träning och mottaglighet för infektion är J-formad. En måttlig mängd träning kan öka immunfunktionen över vilonivåer, medan överdriven, långvarig högintensiv träning istället kan minska immunförsvaret.
De kliniska bevisen som stödjer att det är någon större skillnad mellan inaktiva människors immunförsvar och dem som tränar måttligt är dock begränsad. För några år sedan publicerades en undersökning på befolkningsnivå som visar att risken för övre luftvägsinfektioner minskar med 29 procent om man tränar måttligt två timmar per dag jämfört med att ha en inaktiv livsstil.

För hård och långvarig träning kan påverka immunförsvaret negativt
När man mäter olika parametrar som är kopplade till immunförsvarets styrka ser man att ett pass med långvarig, ansträngande träning har en kortsiktig negativ effekt på immunsystemet. Effekten har bland annat tillskrivits en ökad nivå av adrenalin, kortisol, tillväxthormon och prolaktin, hormoner som är kända för att påverka immunsystemet. Det har föreslagits att denna korta tid under återhämtningsfasen efter träning lämnar ett ”öppet fönster” för infektion, vilket representerar tidsperioden då idrottare är som mest känsliga. Det är dock viktigt att påpeka att de kortsiktiga förändringar i immunsystemet som kommer efter träning faktiskt kan vara av godo, eftersom de samtidigt dämpar immunsystemets förmåga att sätta igång processer som leder till vävnadsskada och inflammation. Förenklat skulle man därför kunna säga att kroppen skyddar sig själv mot exempelvis det vi upplever som träningsvärk genom att dämpa immunförsvaret en aning direkt efter ett hårt träningspass, och att den andra sidan av myntet blir en större mottaglighet för infektioner i övre luftvägarna.

Med långa perioder av mycket tung träning sänks på detta sätt flera funktioner hos immunsystemet. Dock har inte idrottare klinisk immunbrist. Med andra ord innebär inte detta någon större risk för du som idrottare ska drabbas av någon allvarligare sjukdom, men det kan i vissa sammanhang vara tillräckligt för att öka risken för vanliga infektioner.


Ur referenslistan:
Matthews CE, Ockene IS, Freedson PS, et al. Moderate to vigorous physical activity and the risk of upper-respiratory tract infection. Med Sci Sports Exerc 2002;34:1242–1248.
Gleeson M. Immune system adaptation in elite athletes. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 2006;9:659–65.