Choklad hälsosamt för hjärtat

Text: Anki Sundin, NGruppen
Choklad är hälsosamt för hjärtat. Det finns åtminstone ämnen i kakao som vi kan misstänka har hälsosamma effekter på kroppen i allmänhet och hjärtat i synnerhet. (Bild lånad från evvelis.blogg.se)

Choklad som läkemedel?
I Läkartidningen skriver Isak Lindstedt och Peter M Nilsson (1) att kakao innehåller en rad intressanta ämnen ur ett hjärt-kärlperspektiv. De konstaterar att det ännu är för tidigt att använda kakao eller dess verksamma substanser som läkemedel, men framhåller en rad intressanta studier som visar en koppling mellan kakaokonsumtion och olika positiva effekter på hjärta och kärl. Igår kunde vi också läsa i DN att choklad kan minska risken för stroke.

Bland annat har man undersökt dess effekter på blodtrycksreglering, inflammationsgrad och skydd via antioxidativa egenskaper. (Jag hänvisar till artikeln i Läkartidningen för referenser till respektive påstående.) Här nämner de även verkan på NO-systemet, som också kan vara av intresse för den som tränar hårt. Vi har skrivit om NO i Nitrat gör grönsakerna nyttiga och NO som tillskott.

Mängder av antioxidanter

Att choklad förmodligen har en positiv effekt på hälsan har vi skrivit om på bloggen tidigare (Choklad för din hälsa), så det är mycket spännande att Läkartidningen tar in en artikel om detta. (Bild lånad från jordenrunt98b.wikispace.se)

Enligt den standardiserade ORAC-tabellen (2) innehåller kakaopulver imponerande 55653 ORAC-enheter per 100 gram, mätt som total-ORAC. Som mörk choklad är innehållet fortfarande 20816 ORAC-enheter, i runda slängar dubbelt mycket som de antioxidantrikaste frukterna. Till och med mjölkchoklad innehåller imponerande mängder antioxidanter, 7519 per 100 gram. Det kan vi för skojs skull jämföra med apelsin, 1819, eller blåbär, 9621. Den jämförelsen är som alla förstår så klart inte fullständigt lyckad ur ett näringsfysiologiskt perspektiv, men det kan ändå vara intressant för sakens skull.

Susanna Larsson, nutritionsepidemiolog på KI och den nutritionist som intervjuats i DN om choklad och stroke, tillstår att det är just kakon som ger den goda effekten och att det därför nog vore ännu bättre att äta kakaopulver ur det perspektivet.

Socker, socker, socker
Även jag vill i skenet av den välförtjänt uppmärksammade sockerdebatten påpeka att framför allt mjölkchoklad, även om den innehåller den förmodat hälsosamma kakaon, också innehåller en hel del socker. De flesta av oss behöver dra ned på sin sockerkonsumtion, så argumentet att mumsa i sig en chokladkaka som mellanmål för att den innehåller mycket antioxidanter håller inte. Attans, också.

Referenser:
1: Lindstedt och Nilsson. Flavanoler, kakao och choklad påverkar hjärt-kärlsystemet. Läkartidningen. 2011;108:324-5.
2: USDA Database for the Oxygen Radical Absorbance Capacity (ORAC) of Selected Foods, Release 2, may 2010, USDA

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Choklad för din hälsa
Antioxidanter - grupper och källor
Antioxidanter vid träning hjälper inte
Nitrat gör grönsakerna nyttiga

Ny B&F-omgång jan/feb 2012

Utbilda dig till B & F – instruktör: För dig med fokus på Avancerad Näringslära och Träning för Styrka och Volym

Nästa B&F-utbildning: 27-29 jan+3-5 feb 2012. Efter genomförd utbildning och godkänt prov erhåller du en B & F-licens och blir B & F-instruktör.

Ur programmet:

• Kost- och näringslära för uppbyggnad och deff
• Kost- och näringsanalys med fokus på uppbyggnad och deff
• Muskelfysiologi och konstruktion av träningsprogram för uppbyggnad och deff
• Gympraktik
• Genomgång av kosttillskottsmarknaden med objektiv utvärdering

Pris: 15 600 kr inkl moms (12 480 kr exkl moms). Anmälan är bindande. Deltagarna står själva för mat och logi.

Har du frågor? Vill du anmäla dig?
 Se NGruppens hemsida för mer information, eller kontakta mig direkt på anki.sundin(at)ngruppen.se eller
 telefon 0707-29 26 33.


Välkommen att bli en av Sveriges bästa inom kost, näringslära och träning!
Med vänliga hälsningar
Anki Sundin

Dansk fettskatt nu verklighet - och hur ska vi göra i Sverige?

Text: Anki Sundin, NGruppen
Från och med 1 oktober 2011 inför Danmark en avgift på feta livsmedel. Det kostar nu ytterligare 16 kr per kilo mättat fett. DN vill ha en diskussion kring huruvida fettskatt också är något för Sverige. Undertecknad svarar nej.

Det har uppmärksammats ett flertal gånger den senaste tiden och jag har skrivit om fettskatt tidigare. Nu liksom då menar jag att beskattning av just mättat fett sannolikt inte är helt genomtänkt. Dels är risken med att marginellt höja priset på vissa livsmedel att det bara blir ytterligare en inkomst till staten utan att i praktiken tjäna det framlagda syftet, i det här fallet att gynna folkhälsan. Dels ställer jag mig också tveksam till att mättat fett bör betraktas som hälsovådligt i den utsträckning som varit den förhärskande uppfattningen så länge. Precis som många andra inom professionen anser jag fortfarande att en skatt - om någon - i så fall bör införas på socker och transfettsyror, och att denna extra skatteintäkt ska öronmärkas för att gå till hälsofrämjande åtgärder på samhällsnivå. Vi behöver exempelvis ha bra cykelvägar till och från skolan, stimulerande lekplatser och ett bra utbud av livsmedel i skolkafeterior istället för den utrymmesmat som ofta dominerar floran.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg
Lagförslag om avgift på mättat fett
Läkare mot läkare om fett
Grenade fettsyror, cancer av kött och tankar kring LCHF
Söt skatteväxling under luppen igen
Äta nyttigt - så svårt kan det vara

Relaterade artiklar i annan media

Sydsvenskan

Toppform 2011: från 40 till 20% kroppsfett

Planering är A och O, och så matlådor för hela slanten. Carl Axelius håller i kost och träning och har dessutom tacklat en av sina utmaningar - att arbeta lite mindre och prioritera sin målsättning. Läs om hur han klarade av semestern och hur rutinerna ser ut nu på väg mot 20% kroppsfett. Jag håller ögonen på utvecklingen och lägger snart ut en videolänk med kost- och träningsprat med Carl. /Anki

Diagram i Optimal viktminskning 2

De första exemplaren av Optimal viktminskning 2 innehöll två lågupplösta diagram. Fick du en sådan bok? Hör av dig i så fall, så skickar jag de högupplösta diagrammen till dig i pdf-format via mail.

Jag ber om ursäkt för detta.

Intresserad av att köpa boken? Gå in på vår webshop, läs mer om den och beställ. Den hamnar i din postlåda inom 7 arbetsdagar! /Anki

Toppform 2011: från 40 till 20% kroppsfett

Storkok på söndagar, inga fler nattmål och han kämpar vidare med sin morgontrötthet. Carl Axelius är på god väg mot sitt 20-procentsmål!
Följ vår toppformssatsning på ngruppen.se.

Optimal viktminskning 2

Nu är min nya bok Optimal viktminskning 2 klar. Nedan kan du läsa mer om den. Här kommer du till webshopen.

Optimal viktminskning 2 – Minimålsmetoden är den andra upplagan av Anki Sundins storsäljare som är skriven för dig som vill uppnå en hållbar viktminskning. Här presenterar Anki Minimålsmetoden, en sammanställning av både vedertagen och nydanande forskning inom kost- och näringslära som går hand i hand med hennes eget motto: vetenskaplig förankring med individuell anpassning.

Finns att beställa från webshopen. Pris: 149 kr + frakt

Inom ramen för Minimålsmetoden går Anki igenom kost- och näringslära och ger praktiska råd om hur du uppnår en hållbar viktminskning. I boken hittar du dessutom menyförslag och näringsberäknade recept som passar dig utifrån dina förutsättningar och mål.

Minimålsmetoden är ingen ny modediet. Den handlar helt enkelt om kost- och näringslära i vardagen och hur vi kan förändra vårt beteende för att uppnå en hållbar viktminskning. Boken svarar på frågor som: Hur ökar man sin fettförbränning? Vad är GI och GL och hur använder man dem − egentligen? Vad är kalorier och vad är det som är så speciellt med dem? Du får veta vad kolhydrater, fett och protein är, och hur alkohol och sötningsmedel påverkar kroppen. Det ingår även en överskådlig guide om vitaminer, mineraler och antioxidanter. Här får du dessutom en antioxidanttabell och en tabell över GI och GL med de senaste standardiserade värdena, samt näringsberäknade kostupplägg.

Optimal viktminskning 2 – Minimålsmetoden är skriven på det lättsamma och samtidigt mycket kunniga sätt som har blivit Anki Sundins signum genom hennes författarkarriär. Med sina djupa kunskaper beskriver hon hur du kan åstadkomma en bestående viktminskning. Det här är boken för dig som är redo att sätta igång med din hälsosamma och långsiktiga viktminskning direkt.

Kapitelförteckning:

1. Frågor och svar om viktminskning
2. Bland kalorier och kolhydrater
3. Kolhydrater: inte nödvändigt, men föredras av många
4. Proteiner: A och O vid viktminskning
5. Fett: orsak eller lösning på överviktsproblemet?
6. Vitaminer och mineraler
7. Antioxidanter, kostfiber och vatten
8. Skillnaden mellan kalorier och kalorier
9. GI-metoden som verktyg: Om GI och GL
10. Öka din fettförbränning
11. Insulin och kolesterol
12. Alkohol: som att dricka läsk. Fast värre.
13. Sötningsmedel
14. Allt du redan visste eller hade på känn
15. Minimålsmetoden i praktiken
16. Att skriva och analysera sin kostdagbok
17. Dags att sätta upp mål och delmål
18. Motionens betydelse
19. Menyförslag och recept
20. Referenser

Ny toppformssatsning: från 40 till 20% kroppsfett

Text: Anki Sundin, NGruppen

Nu är det dags för höstens toppformssatsning! Det är Carl Axelius som ska skulpteras från 40 procent kroppsfett till 20. Hans största utmaningar är att han är nattmänniska och gärna går upp mitt i natten och äter, att han dras med några skador i axel och biceps och att han jobbar väldigt mycket.

Här kan du följa hans resa under hösten.

http://www.ngruppen.se/?page_id=155

Kärleksmat är problemet - inte fredagsmyset

Text: Anki Sundin, NGruppen
Det är bra att DN uppmärksammar fredagsmyset - men felet ligger nog snarare i måndagsmyset, tisdagsfikat, det söta onsdagsmelliset och torsdagsgodisbiten, allt i kombination med ett i allmänhet sämre livsmedelsval och lägre fysisk aktivitet. (Bilden lånad från Cookies2friends.blogspot.com)

Kostdoktorn Andreas Eenfeld påpekar mycket riktigt i DN:s artikel Fredagsmysets godis tär på hälsan att chips och läsk inte är särdeles hälsosamt att äta. Han väljer att fokusera på insulinfrisättningen som följer i kölvattnet av sådana livsmedel och menar att det är bättre med nötter, oliver och ostar. Jag vill sticka ut hakan ännu mer och fråga varför vi måste "mysa" med mat och godis överhuvudtaget. Varför ska barnen lära sig att umgås och ha mysigt genom att okynnesäta?

Kärleksmat är problemet - inte fredagsmyset

Att köpa hem något speciellt att äta någon gång då och då, till och med så ofta som en gång i veckan, är sannolikt inte ohälsosamt om resten av veckan är fylld av näringsrik mat i lagom stora mängder i kombination med fysisk aktivitet. I den bästa av världar är nog alltså fredagsmyset ingen större bov i folkhälsodramat. Det är när vi väljer skräpmat att mätta oss med i tid och otid, aldrig motionerar eller ens promenerar längre sträckor och ersätter eller förstärker socialt umgänge och glädjeämnen med "kärleksmat" som problemet uppstår. Vi skulle garanterat vinna mycket om vi minskade på det söta till fredagsmyset, men det vore nog snäppet bättre att äta ordentlig mat när vi väl ska äta och skilja mellan fredagsmys och kärleksmat.

Byta läsk mot broccoli?

Text: Anki Sundin, NGruppen
Läsvärd krönika om beskattning av läsk och annan utrymmesmat. Det finns anledning att ifrågasätta huruvida en skatteväxling med så små prisskillnader som exemplifieras här verkligen skulle få några dramatiska förändringar på befolkningens konsumtionsmönster, men jag tycker fortfarande att det är en intressant diskussion att föra.

Hur mycket är vi beredda att betala för läsken, och hur billig måste broccolin bli för att vi ska äta mer av den? Är priset den avgörande faktorn när vi väljer vad vi ska köpa och äta, eller är det något annat? Jag menar att det nog snarare är reptilhjärnan än plånboken som styr det valet många gånger. Godis kostar ofta mer per kilo än grönsaker, och ändå frossar medelsvensson hellre i sega råttor än i morötter.

Men om en ökad statsinkomst genom beskattning av utrymmesmat såsom läsk och godis går till insatser för att främja folkhälsan, till exempel genom byggandet av stimulerande skolgårdar, lekplatser, cykelbanor och motionsanläggningar, och detta kombineras med ett mer genomtänkt utbud av livsmedel överallt där mat finns att tillgå, kanske det inte är någon dum idé alls.

Vad tycker du?

Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Skatt på onyttiga livsmedel
Socker- och fettskatt på tapeten igen
Sockerskatt en del av lösningen?
Söt skatteväxling under luppen igen
Förbättra livsmedelsutbudet på idrottsserveringarna