Text: Mela Pettersson, © NGruppen
Nyligen rapporterades att gris- och nötkött från Irland innehåller höga halter dioxiner på grund av förorenat foder. Dioxiner är mycket giftiga ämnen som kan orsaka hälsoproblem. Allt kött från grisar slaktade på Irland efter 1 september i år har kallats tillbaka. Nötköttet har dock inte återkallats, eftersom det här rör sig om mycket lägre halter i detta.
Vad är dioxiner?
Dioxiner är ett samlingsnamn som i dagligt tal används för ett stort antal miljöföroreningar. Gemensamt för dioxinerna är att de har en likartad kemisk struktur och innehåller klor. Dioxiner är svårnedbrytbara och fettlösliga, och kan därför lagras i fettvävnaden hos människor och djur.
Avsiktlig användning av dioxiner
Dioxinerna blev väldigt kända i samband med Vietnamkriget – och bekämpningsmedlet Agent Orange. Medlet användes för avlövning, så att det skulle bli svårare att gömma sig i djungeln. Flera miljoner vietnameser exponerades för Agent Orange under militärens spridning av medlet.
Efter kriget insjuknade många amerikanska krigsveteraner, och studier kom snart att visa en relation mellan sjukdomsfallen och bekämpningsmedlet. Vidare tester visade att Agent Orange innehöll den farligaste formen av dioxin, TCDD (2,3,7,8-tetraklordibenso-p-dioxin). Många insjuknade i leukemi, och många barn föddes med grava missbildningar.
Är dioxinerna i maten farligt för svenska konsumenter?
Gränsvärdet, det tolerabla dagliga intaget (TDI) för dioxiner i kött är 1,0 pikogram*/gram fett. I det irländska nötköttet var nivåerna 2-3 gånger TDI och i griskött 80 gånger TDI.
TDI-nivån är satt så att man skall kunna få i sig så mycket dioxiner varje dag under hela livet. Om TDI överskrids under kortare perioder, som i det här fallet om man under några dagar får i sig kontaminerat nötkött, så innebär det troligen ingen förhöjd hälsorisk, vare sig för foster, barn eller vuxna. En metastudie från 2003 (1) så visar en ökad dödlighet i cancer med ökad dioxinnexponering – men kommer till slutsatsen att nivåer upp till 6 pikogram per dag är ett säkert intag.
Men… hur har de hamnat i köttet?
Dioxiner och furaner är biprodukter vid tung industri, klorblekning i pappers- och pappersmasseindustrin samt vid sopförbränning. PCB:er (polyklorerade bifenoler), användes som flamskyddsmedel i elektronisk apparatur, fordon och textilier före 1977, och även i transformatorolja. Dessa ämnen, som liknar varandra och alla är giftiga, når den yttre miljön via avloppsvattnet från industrier, vid läckage från återvinning eller när vi använder pesticider.
Mjölk, kött och andra livsmedel från djur som exponeras innehåller sedan dessa gifter, som gör att vi konsumenter får dem i oss. I Belgien tillsatte man oljor förorenade med dioxiner och PCB till fodret, och på så sätt kom ämnena in i livsmedlen. Nu, på Irland, så har djuren också fått i sig dioxinerna via fodret.
Vilka produkter skall man akta sig för?
De företag som har tagit in irländskt griskött till Sverige är:
Alf Johanssons charkuteri AB
Björk & Magnusson
FDC Fiskgrossist AB
Gelita
MP Food Trading HB
Nordströms Lax och Räkor AB
Skånestyckarna
Atria Lätta Måltider
Dafgårds
Findus
North Trade Stockholm AB
Servera (2)
Subway.
Företagen får dessa instruktioner från Livsmedelsverket:
”Griskött från Irland producerat den 1 september till och med 6 december 2008 ska tas bort från marknaden och kasseras på ett säkert sätt. Sammansatta produkter (till exempel pizza, köttfärssås) och köttprodukter (till exempel korv) som innehåller upp till 20 procent irländskt griskött och fett behöver inte tas bort från marknaden. Både sammansatta produkter och köttprodukter som innehåller mer än 20 procent irländskt griskött ska återkallas från marknaden och kvarhållas. Om köttet efter provtagning visat sig ligga under gränsvärdet för dioxin får produkterna säljas på marknaden. I annat fall ska köttet kasseras. Enligt uppgift från EU-kommissionen ingår inte gelatin i någon av ovanstående grupper. Gelatinet innehåller mycket små mängder fett och omfattas därmed inte av några restriktioner.”
Graviditet, spädbarn och dioxiner
När det gäller vuxna så finns det troligen ingenting att oroa sig för. Spädbarns huvudsakliga föda är ju bröstmjölk, och bröstmjölken innehåller mycket fett (och dioxinerna lagras i fett). Dock så måste mamman ha fått i sig mycket dioxin under flera år för att det skall vara farligt för barnet. Detsamma gäller foster. (3)
*Pikogram = en tusendel av en miljarddels gram, det vill säga 10 E-12 gram eller 1/1000 000 000 000 gram. Det må låta som en försvinnande liten mängd, men likväl kan kroppen påverkas negativt vid daglig exponering när vi överstiger dessa gränsvärden.
Källor:
1: Environ Health Perspect. 2003 May;111(5):681-7. Meta-analysis of dioxin cancer dose response for three occupational cohorts.
2: Norran, 081209.
3: Babycenter, uppdaterad 2007
tisdag 16 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Varifrån kom dioxinet i fodret folket vill veta.
SvaraRaderaEnligt uppgift som jag har skulle en källa till dioxinerna vara rökgaser som framtagits med petroleumolja och som använts för att torka fodret.
SvaraRadera