Fruktos – Ett socker som beter sig som fett

Text: Emanuel Widmark, © NGruppen
Fruktos, eller fruktsocker som vi säger i dagligt tal, har på senare tid använts som tillsatts i ett flertal produkter vi konsumerar. Det är idag vanligt att livsmedelsproducenter tillsätter fruktos eller varianter av fruktos (tex high-fructose corn syrup) för att produkten ska smaka sötare och godare (1).

Produkter som ofta eller ibland tillsätts med fruktos
Läsk
Proteintillskott
Måltidsersättare (bars eller drycker)
Fruktdrycker
Konserverad frukt
Desserter
Smaksatta yoghurtsorter
Bakverk
Cerealier (spannmålsprodukter)

Fruktos har lågt GI, men...
Bukspottkörteln insöndrar insulin som svar på att vi får i oss kolhydrater. Långvarigt höga insulinnivåer kan leda till en rad problem för kroppen, såsom sänkt insulinkänslighet och diabetes typ 2 för att nämna två. Fruktos har dock inte denna effekt då bukspottkörteln saknar en transportör för fruktos. Detta har lett till att många diettillskott och andra produkter marknadsförs som ”nyttigare” alternativ eller ”låg GI-socker” när man har fruktos istället för socker i dem. Men tyvärr är detta en aning missvisande.

Fruktos kan ta flera vägar i ämnesomsättningen
Fruktos har flera olika öden när vi äter eller dricker det. Det första organ fruktos stöter på när det tas upp av tarmen är levern. Där kan det ombildas till leverglukos, glykogen eller användas som energi.

Men här kommer det intressanta - fruktos kan även ta en annan väg och bidra med byggstenar för kroppen att göra fett. Detta sker när kroppen har tillräckligt med energi från kolhydrater. Då hämmas kroppens system att bryta ner kolhydrater och lagrar istället in kolhydraterna som glykogen. Men kroppen är inte kapabel att reglera eller känna att kroppen får för mycket tillförsel av fruktos i ett tidigt skede. Kroppen väljer i det skedet att göra om fruktos i flera steg för att till slut bli fett. Detta sker i stor utsträckning om du äter mat samtidigt som du äter mycket fruktos, som är fallet när du väljer att dricka läsk till maten (2).

Fruktos gör dig hungrigare
Till skillnad från andra kolhydrater, stimulerar inte fruktos insöndringen av insulin och heller inte hormonet leptin som signalerar minskad aptit. Insulin har fått ett väldigt dåligt rykte inte minst med dagens mediafokus på GI-metoden. Men faktum är att insulin har en uppgift i det centrala nervsystemet som inte ofta lyfts fram.

Insulin tros signalera till hjärnan att minska energiintaget via en så kallad negativ feedback-mekanism (3). Detta sker några timmar efter måltid. Men den allmänt spridda uppfattningen om att insulin är anabolt, ökar produktionen av fett och ökar fettinlagring har lett till att insulin anses leda till övervikt och fetma. I själva verket kanske det alltså inte alltid är så enkelt.

Vidare har låga mängder av leptin visat sig öka hungerkänslorna hos människor. I ett experiment visade man att insulin stimulerar produktionen och frisättningen av det aptithämmande hormonet leptin (3).

Fruktos kan leda till insulinresistens
I studier på djur har man sett att ett högt fruktosintag leder till insulinresistens (3). Detta kan låta paradoxalt då vi nyss konstaterat att fruktos inte ger ett insulinpåslag. Effekten av ett långvarigt fruktosintag i dessa studier visade på att djuren fick ökad nivå av både insulin och glukos i blodet. En möjlig orsak till detta kan vara att fruktos leder till ökad kroppsvikt som följd av minskad frisättning av insulin och leptin. En ökning av vissa typer av blodfetter har visats kunna framkalla insulinresistens, och fruktos ökar dessa blodfetter. Ett ökat inflöde av dessa till levern stör även dess kolhydrathanteringen (3). Få långtidsstudier på människor har dock gjorts. Därför bör vi vara försiktiga med att rekommendera varken det ena eller det andra extremläget.

Fruktos – Kolhydraten som gärna blir till fett
Fruktos leder alltså till ökade mängder blodfetter. Till följd av detta verkar vi få mer LDL-partiklar i blodet. LDL står för low density lipoprotein och är en av våra många olika slags blodfetter. LDL transporterar kolesterol och triglycerider från vävnader som kan avvara dem till vävnader som behöver dem. Ett viktigt protein i LDL-partiklarna är apolipoprotein-B (apo-B). Fruktos leder till att LDL-partiklarna ändrar form (ökar i densitet), vilket i sin tur leder till att apo-B lättare kan fastna i kärlväggar och orsaka åderförkalkning (4).

Frukt fortfarande nyttigt
Många tror att vi kanske också ska akta oss för att äta frukt eftersom det finns fruktos i frukt. I jämförelse med sötad läsk och annat innehåller dock frukt liten halt fruktos. Dessutom får du i sig viktiga vitaminer genom frukten, så fortsätt att äta frukt. Undvik istället livsmedel som har fruktos som sötningsmedel. Viktigt att tänka på för alla sötsugna är att vanligt socker ju består av hälften fruktos, och de negativa effekterna på blodfetter som socker anses ha tillskrivs ofta till stor del just fruktoset.

Referenser

(1) Bray GA, Nielsen SJ, Popkin BM. Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. American Journal of Clinical Nutrition. 2004 Apr;79(4):537-43,
(2) Shils et. Al. Modern Nutrition in Health and Disease, 10th ed. Lippincott, Williams & Wilkins 2006. pp 62-82.
(3) Melanson KJ, Angelopoulos TJ, Nguyen V, Zukley L, Lowndes J, Rippe JM. High-fructose corn syrup, energy intake, and appetite regulation. American Journal of Clinical Nutrition. 2008 Dec;88(6):1738S-1744S.
(4) Stanhope KL, Havel PJ. Endocrine and metabolic effects of consuming beverages sweetened with fructose, glucose, sucrose, or high-fructose corn syrup. American Journal of Clinical Nutrition. 2008 Dec;88(6):1733S-1737S.