tisdag 6 juli 2010

Slut med silver och vanadin - uppstramning i kosttillskottsbranschen

Text: Anki Sundin, NGruppen
Bor och kisel får användas, men inte kolloidalt silver eller vanadin. Det är några av de nya detaljerna i Uppdaterad föreskrift och vägledning om kosttillskott som Livsmedelsverket presenterar. Man får inte ha vilka ämnen som helst i ett kosttillskott, om nu någon trodde det. (Bilden lånad från alibengali.blogspace.se)

Hårdare tag mot kosttillskottsbranschen

Bor har faktiskt funnits i kosttillskott tidigare också, men att kolloidalt silver inte längre får användas blir en intressant vändning i den ädelmetallstrend som har funnits ett tag på kosttillskottsmarknaden.

När det gäller vanadin, eller vanadium som det också heter, förekommer det i en del tillskott för muskeltillväxt med motiveringen att det påverkar insulinfrisättningen och att det därmed skulle verka anabolt vid styrketräning. Det vetenskapliga underlaget för det är mycket dåligt (Yeh et al, 2003). Som bekant är dock bristen på stöd från objektiv forskning inget hinder för oseriösa kosttillskottsföretag - påståenden om effekter överdrivs och till och med fabriceras utan urskiljning när det är dags att sälja sina produkter.

Att komma åt alla företag som arbetar på det här sättet är sannolikt en omöjlig uppgift, men genom att reglerna hela tiden uppdateras kan man strama upp marknaden och samtidigt uppmärksamma konsumenterna på branschens felsteg.

Kommer ni ihåg att Livsmedelsverket anmälde Life-butikerna till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring?
Det var när de via sina annonser ville få oss att tro att jordgubbar och apelsiner inte längre är några bra källor till kalcium och järn. Apelsiner och jordgubbar har nu förstås aldrig varit några bra källor till de mineralerna, men det såg spännande ut på bilderna. Och annonserna gav näring åt påståendet att kosttillskott är helt nödvändigt för alla - om man inte äter ekologiskt och närproducerat. (Bilden lånad av nyttihyllan.se)

(Näringsvärdet i ekologiska livsmedel har för övrigt nutritionist Julia Engkvist skrivit en kandidatuppsats om - mycket läsvärt! Jag hade förmånen att vara hennes handledare under detta arbete. Ladda gärna ned den från NGruppens hemsida, www.ngruppen.se)

Till saken hör att det i dokumentet Uppdaterad föreskrift och vägledning om kosttillskott finns följande paragraf att läsa:

9 § Märkningen och presentationen av kosttillskott får inte innehålla något påstående eller någon antydan som innebär att en allsidig och varierad kost inte i allmänhet kan ge tillräckliga mängder näringsämnen.

Tydligare föreskrift än så går inte att få. Men så fick ju också Livsmedelsverket rätt, och Life-butikerna valde att dra tillbaka sin annonskampanj. (Det räckte alltså inte med att skylla på reklambyrån.)

Tillräckligt betyder inte optimalt
Det ska tilläggas att "tillräckligt" här avser den mängd av ett givet näringsämne som en genomsnittlig, frisk, vuxen person behöver för att undvika bristsjukdomar. Vi brukar använda begreppet RDI eller RI (rekommenderat dagligt intag) för att beskriva sådana mängder. RDI är alltså inte avsett för att beskriva mängder av olika näringsämnen för optimal idrottsprestation och har heller aldrig varit. Mot bakgrund av nyare forskning inom idrottsnutrition vet vi att vissa näringsämnen och tidpunkten för intaget av respektive näringsämne kan påverka prestationen. Det lämnar utrymme för att diskutera vilka tillskott som kan vara aktuella när fokus ligger på någon som tränar på hög nivå, men det är en annan historia. Se Relaterade artiklar nedan för länkar till artiklar om detta.

Tillåten betyder inte att det fungerar
Det är också viktigt att komma ihåg att "tillåten" i det här fallet inte betyder "fungerande". Tillåten innebär bara att JECFA* bedömer att substansen i fråga inte är skadlig i de doser som föreskrivs.

Som exempel på tillåten men dåligt fungerande kan nämnas mineraler i form av oxider. Magnesiumoxid används gärna som källa till magnesium i många kosttillskott, men är i stort sett värdelöst. Det beror på att oxider har en dålig löslighet i magsyra, och det gör att kroppen inte kan ta upp magnesium särskilt bra från magnesiumoxid. Upplösning av en mineral är alltså en förutsättning för att det ska kunna tas upp. (För att citera en av mina favorithandledare när den tiden begav sig: "Man får i stort sett använda kungsvatten för att lösa en oxid".

Oxider är däremot billiga och tar mycket mindre plats än karbonater och lättlösliga organiska salter såsom citrat och malat. Det är det enda skälet till att man inom branschen väljer att använda oxider som mineralkälla.
*JECFA står för Joint FAO/WHO Expert Committee on Food Additives, och är FN:s expertorgan för livsmedelsrisker.

Fungerar tillskottet?
För att som konsument veta om ett tillskott fungerar eller inte, är det första steget alltid att fråga sig om påståenden som görs i annonser och på förpackningar verkligen är rimliga. Är det rimligt att gå ned 10 kilo fett på två veckor? Är det rimligt att lägga på sig ett kilo muskler i veckan? Om det låter för bra för att vara sant, så är det oftast det. Både viktnedgång och muskelutveckling kräver mer än ett par tillskott. Annars hade vi alla kunnat gå runt och se ut som Arnold i rippad form.

För att göra en mer systematisk utredning behöver vi göra en djupdykning inom nutritions- och biokemiforskning som är gjord på respektive substans. Om du själv inte känner dig bekväm med att läsa studier behöver du konsultera någon som är det. Var försiktig med att helt okritiskt konsultera tillverkaren, eftersom det finns en uppenbar risk för jäv. Det betyder inte att alla företag som tillverkar och säljer tillskott är oseriösa när de lämnar ut information och svarar på konsumentfrågor - tvärtom finns det många företag med hög trovärdighet. Däremot ska vi alltid vara medvetna om varifrån vi får vår information och gärna hämta fakta om samma frågeställning från flera olika håll. Till och med bland forskare finns det ibland tvivelaktig koppling till företag, vilket inte sällan tarvar en extra portion skepticism.

Det finns bra tillskott!
Även om det dräller av oseriösa tillverkare, en och annan dåligt påläst expedit i hälsokostbutiker och flockar av överentusiastiska hobbytyckare, så finns det bra tillskott. För den som tränar hårt och redan har ett minutiöst utstakat kostupplägg finns det inte helt osannolikt även där en möjlighet att vrida ur det absolut mesta ur sin träning med hjälp av välplanerade intag av utvalda (lagliga) substanser. (Bilden lånad från svedjeborn.se)

Jag må vara svår att svepa med när de många frälsta privatpersoner bedyrar att de fått den och den effekten av ett visst tillskott, men jag är ingalunda någon bakåtsträvare. Bra och lättillgänglig forskning finns i mängder - det är bara att ta sig tiden att läsa, begrunda och utvärdera. Jag är övertygad om att många som tränar seriöst skulle kunna ta sin träning till ytterligare högre nivåer genom att dels äta optimalt, dels välja ut ett fåtal bra tillskott.

Det finns bra tillskott - det gäller bara att hitta dem och ha nog med is i magen för att motstå de kreativa reklamknep som många företag tar till för att dölja den svajande plattform de utgår från.

Relaterade artiklar på NGruppens blogg
Bedrägligt och vilseledande av Life-butikerna
mTOR: Protein och kolhydrater mest anabolt
Optimal idrottskost - inte för alla?
Potatis eller pasta för idrottare?
RF:s nya policy emot tillskott
Tillskott och idrott

Läsvärt på andra bloggar
Badgear: Acaibär som lurendrejeri och bluff
Traningslara.se: Kategori Kritiskt tänkande

Referenser
SNR 2004, tillgängligt från http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/
Yeh GY, Eisenberg DM, Kaptchuk TJ, Pillips RS. Diabetes Care 2003;26(4):1277-94. Artikeln tillgänglig i fullängd via http://care.diabetesjournals.org/content/26/4/1277.long

14 kommentarer:

  1. Silver är inte vad jag vet essentiellt, det gäller även penicillin,
    Silver är lika värdelöst som penicillin som kosttillskott.

    Jag tror att silver påverkar biotan precis som penicillin gör.

    Han som upptäckte magsårsbakterien bota de sig med en mineral innan effektiva penicillin togs fram

    Jag ser det som en möjlighet att silver dödar en inflammationsframkallande biota, det skulle i så fall förklara att så olika sjukdomar påverkas av silver, inflammatoriska sjukdomar.
    Alternativbranschens förklaring till mycket är bara nonsens, det som fungerar måste ha en vetenskaplig förklaring.

    Förklara gärna mer om oxider och karbonater det var intressant.

    Vh en trogen läsare. gj

    SvaraRadera
  2. Hej gj!
    Silver är en tungmetall. Liksom andra tungmetaller binder det till proteiner och förstör deras funktioner. Intag av silverinnehållande kosttillskott har gång på gång orsakat förgiftningsfall, som finns beskrivna i vetenskapliga fallstudier. Mot bakgrund av det, samt att - som du också säger - det är sparsamt med underlag för att silver skulle ha en positiv inverkan på hälsan (i de doser som tillskotten innehåller), anser jag att det är rätt att förbjuda det.

    Oxider är alltså en av de mest svårlösliga föreningarna som finns i kosten, inklusive kosttillskott.
    Karbonater är vanliga. Exempel på en karbonat i tillskottsform är kalciumkarbonat. Som tillskott är det för en frisk person inga större bekymmer att ta upp mineraler som är bundna till karbonater.

    Personer som däremot står på antacida, dvs läkemedel som höjer pH:t i magsäcken, kan få problem att lösa karbonater. Det gäller även hos äldre som har en åldersrelaterad försämring av syraproduktionen. Om jag får tillåta mig en gissning skulle det även kunna finnas ett pH-relaterat upptagsbekymmer hos människor som har Crohns. I dessa fall kan det alltså finnas anledning att överväga ett organiskt salt som bärare till mineraler om det är aktuellt med ett tillskott.

    Karbonater är förhållandevis billiga och utrymmeseffektiva, och kan på så vis vara en bra kompromiss jämfört med oxider. Ändå envisas vissa företag med att använda oxider.

    Med vänliga hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  3. ”anser jag att det är rätt att förbjuda det.”
    Ska man förbjuda penesillin också?

    Vist har du rätt om silver men vad ska dom med skadlig biota göra när läkarna inte vill ta i det problemet, du har ju själv skrivit om biotans betydelse för hälsan.

    Ett ogiftigt alternativ är äppelcidervinäger som hämmar bakterierna.

    Kolhydrater från varierade grönsaker tror jag är bra för biotan men vitt mjöl med gluten i tror jag inte bra.

    Så länge läkarkåren blundar för biotans betydelse så länge kommer silver att användas.

    Silver har låg giftighet i jämförelse med kvicksilver som användes mot syfilis.
    Hur kan man bota en skadlig biota? Penicillin funkar dåligt kan till och med skapa en dålig biota.
    gj

    SvaraRadera
  4. gj - Nu hänger jag inte riktigt med på vad du menar. Menar du att äppelcidervinäger är bra för biotan? På vilket sätt, i så fall? Är du inne på ett pH-resonemang? Och hur menar du att silver kommer in i bilden där? Jämför du penicillin med äppelcidervinäger, silver och kvicksilver?

    Och hur menar du att silver och penicillin hänger ihop? Jag pratar om allmänna förgiftningsfall av silver, inte om enbart rubbad biota.

    Att penicillin fungerar dåligt kan vi väl heller inte påstå generellt? Det finns olika sorters penicillin med olika spektra som därmed fungerar mot olika bakterier. Problemet med penicillinresistens har vi ju så klart sedan en tid tillbaka, om det kanske är det du är inne på.

    Utveckla gärna vad du menar, så ska jag svara så gott jag kan.

    Med vänliga hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  5. ”Och hur menar du att silver och penicillin hänger ihop?”
    Båda är antibakteriella, och inte nyttiga snarare toxiska, vissa penicillin är giftiga.

    Båda kan i relevanta doser döda bakterier, penicillin är starkast, och kan även i sällsynta fall orsaka en kronisk rubbning av biotan, filmjölk med mera kan inte återställa balansen. Antibiotikaresistens är inte farlig i sig men en förstörd biota av penicillin är det.

    Silver som kostillskott skall förbjudas, silver i behandlingssyfte är en annan sak.

    Äppelcidervinäger är antibakteriellt bryter biofilm. Nyttigt behöver det inte vara.

    gj

    SvaraRadera
  6. gj - för att vara petig: "allt" kan döda bakterier i "relevanta doser", som du skriver.
    När det gäller antibiotikaresistens är den väl i högsta grad farlig om du inte kan behandla mot en given bakterie? MRSA är en av sjukvårdens största fiende just nu, och det är tack vare att Sverige är så restriktiva med att använda antibiotika som vi har så få fall här, om jag inte misstar mig.

    Och så måste jag få fråga dig vad du menar med att äppelcidervinäger bryter biofilmen. Jag skulle, som du förstår, gärna vilja ta del av referenserna och också vilja veta vilka mängder och i vilken koncentration det handlar om.

    Med vänliga hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  7. ”gj - för att vara petig: "allt" kan döda bakterier i "relevanta doser",”
    Mat med mycket socker i lever bakterier i, först när det överstiger en viss gräns så dör bakterier
    Destilerat vatten dödar alt levande som normalt trivs i vatten.
    silver och pennicillin behövs bara i jättesmå doser. Dit argument anser jag var dåligt.
    Du måste visa att silver inte kan påverka bakterier. I doser som silverförespråkarna rekommenderar.

    Vi är överens men formulerar det olika, antibiotikaresistens är inte farligt i sig man måste vara smittad för att bli sjuk, men den antibiotikaresista bakterien är farlig.

    Penicillin som förstör biotan är skadligt, vad ska dom drabbade göra?
    gj

    SvaraRadera
  8. gj - Du skriver:
    "Mat med mycket socker i lever bakterier i, först när det överstiger en viss gräns så dör bakterier
    Destilerat vatten dödar alt levande som normalt trivs i vatten.
    silver och pennicillin behövs bara i jättesmå doser."

    Precis - det jag menar är att allt är en dosfråga. Bara för att något kan döda bakterier betyder ju inte det är bra. (Det förstår vi ju båda två, men jag ville vara tydlig och undvika att generalisera.) När det dock gäller destillerat vatten är jag ingen expert på vattenlevande organismer, men jag tror mig veta att det inte är själva destvattnet som är farligt, utan det faktum att det saknas mineraler och föda i det, som gör att det inte fungerar så bra att ha destvatten i akvariet. (Så fort man häller fiskmat i akvariet eller fiskarna gör sig av med sina restprodukter är det ju heller inte längre destvatten per definition.) Men jag måste erkänna att jag inte heller här förstår hur destvatten kommer in i diskussionen. Det får du också gärna förklara närmare.

    De silverdoser som fallrapporter beskriver att människor blivit förgiftade av är de doser som de blivit föreskrivna, alternativt valt att ta, i självbehandlande syfte. Jag gjorde en snabb sökning på ämnet och fann bland andra artiklarna som jag lagt längst ned i det här svaret.

    Silver verkar framför allt orsaka den gråblå pigmentering av huden som kallas argyri. Däremot har jag svårt att hitta studier som visar att silvertillskott fungerar som behandling mot någon sjukdom eller tillstånd. Där får du gärna hjälpa mig på traven. Att silver säljs som ett tillskott/egenvårdsprodukt mot allehanda besvär, och att det förekommer att människor behandlar sig med det mot allt från diabetes till trötthet, ser jag också genom en enkel sökning på nätet, men jag skulle gärna se lite mer hårda fakta där.

    Jag skulle också vilja veta mer om det du skrev i din tidigare kommentar om äppelcidervinäger:
    ”Ett ogiftigt alternativ är äppelcidervinäger som hämmar bakterierna.”
    ”Äppelcidervinäger är antibakteriellt bryter biofilm. Nyttigt behöver det inte vara.”
    Utveckla gärna det. Hur menar du att äppelcidervinäger hänger ihop med diskussionen om silver och antibiotika? Pratar vi behandling mot något särskilt här? Menar du att äppelcidervinäger har en klinisk betydelse?

    Med vänliga hälsningar
    Anki

    Unintentional silver intoxication following self-medication: an unusual case of corticobasal degeneration:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19729504

    A case of generalized argyra ingestion of colloidal silver solution
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19097083
    Mycket högt intag (1 liter silverlösning per dag).

    Argyria as a result of somatic delusions
    http://ajp.psychiatryonline.org/cgi/content/full/165/5/649-a

    Argyria associated with colloidal silver supplementation:
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12839605

    Argyria following the use of dietary supplements containing colloidal silver protein
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11107524

    Severe generalized argyria secondary to ingestion of colloidal silver protein
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12780705

    Critical observations on the naurotoxicity of silver
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17453933
    Låg toxicitet av silver i perifera nervsystemet

    Silver products for medicinal indications: risk-benfit assessment
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8632503
    (Från 1996, men möjligen intressant ändå.)

    A case of argyria following colloidal silver ingestion
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2861249/?tool=pubmed

    SvaraRadera
  9. ”Däremot har jag svårt att hitta studier som visar att silvertillskott fungerar som behandling mot någon sjukdom eller tillstånd”

    När man inte tror att det har någon effekt då gör man inte några studier,
    Sök studier på diabetes och silver, det verka vara så osannolikt att jag tvivlar på att det är studerat.

    Men är det osannolikt? Möss får diabetes av biotan (det har du säkert läst) om silver slår ut en del bakterier då kan diabetesen gå tillbaka.
    Silver kan nog bara påverka biotan tror jag, biotan och olika sjukdommar är hett i vetenskapen, biotan verkar kunna skapa inflammation och det skulle sen kunna påverka annat i kroppen.

    Om silver kan döda bakterier då kan det vara verksamt, litteraturstudier på den bakteriedödande egenskapen har jag läst för lite om, sen är inte läkemedelsbolagen intresserade av ej patenterbara saker.


    Vid agrodynia såg dom någon symtom på dom? Förutom missfärgningen av huden.
    gj

    SvaraRadera
  10. gj - Nu har ju jag inga åsikter om att människor upplever effekter av olika tillskott. Jag har först och främst inte ens något mandat att ha åsikter om detta, och vill heller inte ha det - valet står alla fritt att själv välja hur de vill sköta sin kost och hälsa. Det vill jag poängtera för att undvika missförstånd.
    Mitt syfte med mina artiklar är att återge forskningen, ställa studier mot studier i de sammanhang där det är relevant, och ge egna reflektioner kring olika frågor.

    Mot bakgrund av detta kan jag i egenskap av nutritionist inte förlika mig med att silver skulle vara en effektiv behandling mot något tillstånd eller sjukdom utan att ha underlag för det. Finns det sådana underlag som du känner till? Det kan även vara intressant att diskutera erfarenheter, även om de har en lägre trovärdighet än vetenskapliga studier. (Det är väl ofta så idén om att forska på något väcks - någon har upptäckt eller upplevt något, eller sett ett möjligt mönster, och beslutar sig för att undersöka det mer systematiskt.)

    Algyri är, så vitt jag känner till efter denna mycket korta efterforskning, enbart en missfärgning av huden. Om jag har förstått saken rätt är den permanent, eller åtminstone svår att få bort. Det har diskuterats kring laserbehandling, men jag känner inte till hur effektivt det är.

    Intressant är att andra metaller tycks kunna ge negativa effekter vid inlagring. Järn och koppar är exempel på mineraler som kan skada organ, men när det gäller silver verkar det vara mycket inert.

    Hur var det med äppelcidervinägern du nämnde tidigare?

    Med vänliga hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  11. Det ska förstås stå argyri ovan, och inget annat...
    Hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  12. ” Finns det sådana underlag som du känner till?”

    Kan inte bevisa något,
    Först måste frågan om hur bakteriedödande silver är redas ut. debatten är infekterad av läkemedelsbolagens ointresse för silver(silvrer konkurrerar med penicillin), och alternativrörelsens intressen.

    Sen måste biotan kunna orsaka sjukdom . (mer och mer tyder på det)

    Jag ser bara en möjlighet för silver att påverka hälsan, det kräver att silver dödar bakterier och att silver dödar en skadlig biota som kan orsaka sjukdom.


    Läkarkårens påståenden bryr jag mig inte om, jag har inte sett dom sakligt redovisa hur silver påverkar bakterier, det är det viktiga. Om silver fungerar mot bakterier så tappar dom sitt monopol på antibiotikum, känslig sak.

    För att kunna bevisa att silver är humbugg måste det finnas otvetydig vetenskap som visar att silver inte kan påverka bakterier, har du några sådana bevis?

    Jag får tacka för ditt sakliga sätt att diskutera och att du tar upp infekterade debatter.
    vh gj

    SvaraRadera
  13. gj - tack själv för våra intressanta diskussioner. Det är alltid utvecklande att närma sig ett område från två olika håll. Här tror jag att du har en mer liberal inställning till alternativa behandlingar än jag - silver måste nästan anses vara en sådan i sammanhanget - och det är en spännande utmaning att upptäcka både gemensamma och diametrala uppfattningar.

    Att silver är bakteriedödande är visat med övertygelse. Det finns desinfektionsmedel och salvor som innehåller silver, och silver i form av nanopartiklar är tydligen högintressant inom industrin nu. (Nanopartiklar är ett helt avsnitt för sig, men det finns både möjligheter och risker med nanopartiklar som sådana, avsett atom- eller molekylslag.) Det faktum att silver är bakteriedödande i form av ett desinfektionsmedel eller en salva för yttre bruk är dock inte samma sak som att säga att ett tillskott av silver i form av en lösning, tablett eller kapsel skulle vara gynnsamt mot patogener som fått fäste inne i kroppen.

    Så vi saknar alltså båda underlag för att silver skulle fungera på ett sätt som på någon vis främjar tarmens hälsa eller liknande.
    Att biotan bidrar till hälsa eller ohälsa är jag som du vet också övertygad om, och jag vågar påstå att tarmens liv och leverne är en erkänd faktor i många hälsofrågor. I vilken utsträckning som biotan påverkar oss forskas det mycket på, och allt från tarmsjukdomar såsom Crohns till mindre tippade tillstånd såsom övervikt kan biotan ha en inverkan på, inte minst via inflammationssystemet.

    Men hur silver skulle komma in i bilden där är fortfarande höljt i dunkel för mig. Och om silver påverkar patogener lär det väl också påverka vår egen, gynnsamma biota? Med tiden kanske vi får svar. Jag har förstått att du är övertygad om att läkemedelsindustrin medvetet undviker att forska på vissa substanser, och jag delar den teorin till viss del. Det måste säkert finnas ett ekonomiskt incitament för att lägga forskningsanslag på en given substans. Ett närliggande exempel som kan vara intressant att spekulera kring är statiner och det faktum att de, förutom en specifikt kolesterolsänkande effekt, också har en allmänt antioxidativ dito. (Skulle således en antioxidantrik kost kunna ersätta dyrbara statiner? Och är det inte intressant att omega 3-fettsyror också kan ha en kraftfull inverkan på kolesterolvärdena?)

    Å andra sidan finns det ju oberoende forskningspengar att söka, så det borde inte vara omöjligt att genomföra studier på huruvida silver kan vara effektivt mot någon form av sjukdom. Jag är lite försiktig med att omfamna konspirationsteorier, men jag är samtidigt medveten om att balansen mellan dessa och att vara naiv ibland är mycket hårfin. Ett visst mått av skepsism är nödvändigt för att inte bli blådunstrad (ett ord jag för övrigt just har hittat på), men jag kan bara sträcka mig så långt som att ifrågasätta - inte omfamna - om det inte finns hårdare fakta än marknadsföringsargument.

    När det gäller läkarkåren och redovisning av effekten av silver måste jag för petighets skull påpeka att det inte är kåren av läkare som ansvarar för att redovisa effekt av ett givet preparat. Läkarkåren är en kår av yrkesfolk, precis som advokater, busschaufförer eller nutritionister. Det är forskare som forskar, vare sig de i grunden är läkare eller tillhör någon annan yrkeskategori.
    Däremot kan läkare, utan att för den skull arbeta som forskare, skriva fallrapporter som publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Och det gör de, även när det gäller just silver. I en fallrapport beskriver man vad man observerat, återger patientens anamnes och beskriver i förekommande fall utkomsten av en viss behandling eller ett visst råd. Fallrapporter är mycket värdefulla, eftersom de kan bidra till incitament för ny forskning.

    Jag säger inte att silver är humbug. Jag säger att det till dags dato, så vitt jag vet, saknas vetenskapligt underlag för att hävda att det fungerar.

    Med vänliga hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  14. Hej Anki,
    hittade nyss den här gamla diskussionen och då det är ett komplext ämne, så rekommenderar jag dig att besöka dessa två länkar för att få en mer balanserad bild av silver i allmänhet och kolloidalt silver i synnerhet.

    Allt du behöver veta om kolloidalt silver: http://www.ion-silver.com/allt.om.silver.html

    En mer balanserad syn på silver: http://www.ion-silver.com/silver-balanserat.html

    Vänliga hälsningar,
    Anders Sultan

    SvaraRadera