Om GI, potatis och cancer

Text: Anki Sundin, NGruppen
I gårdagens (2009-07-22) sändning av Rapport rapporterades att det finns ett samband mellan konsumtion av snabba kolhydrater och bröstcancer. Man hänvisade till en ny studie från Karolinska Institutet (1), som visar att en kolhydratrik och högglykemisk kost kan öka risken för bröstcancer. Därefter återgav man i nyhetsinslaget att vitt bröd, potatis och pasta är exempel på livsmedel som innehåller snabba kolhydrater.
Varför valde man att sikta in sig på just potatis och pasta, och inte den utrymmesmat som bidrar med en minst lika stor om inte större andel av de snabba kolhydrater som medelsvensken äter?

Potatis inte onyttigt trots högt GI
Det är förvisso sant att potatis har ett högt GI. Att påstå att potatis av det skälet är ohälsosamt är dock att dra för stora växlar av begreppet GI (och GL). Dels innehåller potatis en hel del vitaminer, mineraler och kostfiber, dels mättar potatis mycket bra och kan på så vis bidra till ett välkontrollerat energiintag. Pasta mättar inte lika bra som potatis, men innehåller i förekommande fall en del kostfiber och är bra mat inte minst för högenergiförbrukare.

Inga alarmerande mängder potatis och pasta på tallriken
Det ska också tilläggas att vi heller inte konsumerar några alarmerande stora mängder potatis. Enligt Livsmedelsverkets Två av tre dar äter vi potatis (2) konsumerar kvinnor 116 g potatis per dag, och män 168 gram. Den mängden innehåller 22 respektive 32 gram stärkelse (som är en snabb form av kolhydrater).

Motsvarande siffror för pasta är 34 gram för kvinnor och 47 gram för män, eller 25 respektive 34 gram stärkelse. (Konsumtionsstatistiken kommer från Riksmaten 1997-98 och har således några år på nacken, men kan i sammanhanget anses erbjuda relevanta siffror ändå, inte minst i ljuset av sockerstatistiken.)

Att exemplifiera potatis och pasta som livsmedel med snabba kolhydrater i sammanhanget kan leda till att konsumenter uppfattar dem som de sämsta tänkbara kolhydratkällorna som kanske till och med är cancerframkallande, vilket vore ytterst olyckligt. Det är i så fall bättre att i första hand göra sig bekant med hur mycket socker som medelsvensken får i sig och ställa det i relation till aktuella hälsofrågor.

40 kg socker per person och år
Värre än vår potatis- och pastakonsumtion är vår konsumtion av socker. Enligt Perspektiv nr 1, mars 2006 (3), är förbrukningen 40 kg socker per person och år, eller under 30 kg faktiskt konsumerad mängd socker. Tidskriften uppger också att 80% av det socker som medelsvensken konsumerar kommer via produkter från livsmedelsindustrin (dvs hel- och halvfabrikat, min anmärkning).

Ponera att den faktiska mängden konsumerat socker är 20 kg, alltså hälften av förbrukningsmängden. Då skulle det dagliga sockerintaget uppgå till 55 gram per person i Sverige, alltså dubbelt så mycket socker som stärkelse via potatis och pasta på medelsvenskens tallrik.

Om den konsumerade mängden bara skulle vara 10 kg socker per person och år, skulle vi ändå komma upp i drygt 25 gram socker per dag. Det är lika mycket socker som konsumerad mängd stärkelse. Minus övriga näringsämnen.

Sockerkonsumtionen i Sverige är dessutom mycket varierande mellan olika grupper (bland annat finns stora skillnader mellan olika åldersgrupper och socioekonomiska grupper), vilket innebär att många får i sig mycket mer än genomsnittet medan andra hamnar långt under.

Vidare får vi, enligt Livsmedelsverket, i genomsnitt 20% av det totala energiintaget från så kallad utrymmesmat, det vill säga livsmedel såsom fikabröd, choklad, godis, glass, läsk och snacks (4).

Om vi för enkelhetens skull räknar med att medelsvensken äter 2000 kcal per dag, innebär det att 400 kcal kommer från sådan utrymmesmat. Det motsvarar ca 70 gram mjölkchoklad, en liter läsk, ca 100 gram smågodis eller 180 gram gräddglass med 15% fetthalt. Detta är en daglig konsumtion som många kan identifiera sig med och därmed känner är fullt rimlig. Ur ett hälsoperspektiv är det därför bättre att problematisera medelsvenskens intag av utrymmesmat snarare än potatis och pasta.

Läskkonsumtionen har ökat
Sedan 1980 har läskkonsumtionen ökat från 30 liter per person och år till 94, enligt Sveriges Tandläkareförbunds pressmeddelande Tandläkarna granskar förskolebarnens sockerkonsumtion (5). Pressmeddelandet refererar till en studie från 2002 av Stecksén-Blicks, som visat att 18% av fyraåringarna som ingick i studien dricker läsk varje dag.

Alltså: Undvik renframställda sockerarter – inte potatis
Renframställda sockerarter, däribland ”vitt socker”, glukos och fruktos, återfinner vi i stora mängder av hel- och halvfabrikat. Några av de största källorna är utrymmesmat såsom godis, glass, läsk, choklad och konditorivaror. Ur ett näringsfysiologiskt perspektiv är dessa sockerarter helt onödiga för gemene man. I större mängder är de till och med ohälsosamma, eftersom de bidrar till folksjukdomar såsom fetma, diabetes typ 2 och högt blodtryck. Vidare bidrar de med en minst lika stor mängd snabba kolhydrater som potatis och pasta gör och det är således de förra vi i första hand bör minska vårt intag av.

Efterlyses: Ett än mer utvecklat samarbete mellan expertis och media
Det är bra att media intresserar sig för forskningen som pågår, inte minst inom nutrition. Allmänheten har nytta av att känna till vad forskningen kommer fram till för att få underlag till beslut kring egna livsstilsval. Det är emellertid hög tid att representanter för forskning respektive media börjar samarbeta med varandra fullt ut för att tillsammans föra ut korrekt och relevant information till allmänheten. Båda parters samverkan är helt nödvändig för att människor ska få en rättvisande bild av vetenskapens framsteg och de hälsobudskap som ligger i dessa. Därför efterlyser och välkomnar jag ett ännu mer utvecklat samarbete mellan expertis och media.

Referenser:
1: Larsson SC, Bergkvist L, Wolk A. Glycemic load, glycemic index and breast cancer risk in a prospective cohort of Swedish women. Int J Cancer. 2009;125(1):153-7.
2: Livsmedelsverket: Två av tre dar äter vi potatis. Tillgänglig från http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Matvanor---undersokningar/Vuxna/Riksmaten-1997-98/Tva-av-tre-dar-ater-vi-potatis/
3: Perspektiv, nr 1 2006. Tillgänglig från http://perspektiv.nu/files/Filer/PDF/sockerstatus_se.pdf
4: Livsmedelsverket: Är det fettet eller sockret som gör oss feta? Tillgänglig från http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/Overvikt-och-fetma/Ar-det-fettet-eller-sockret-som-gor-oss-feta-/
5: Sveriges Tandläkareförbund: Tandläkarna granskar förskolebarnens sockerkonsumtion. Tillgängligt från http://www.tandlakarforbundet.se/media/12413/press_forskolor.pdf