Bekämpningsmedel och en saga om paprika

Text: Anki Sundin, NGruppen

Idag meddelade Livsmedelsverket att de fått återkalla ett parti turkiska paprikor på grund av höga halter bekämpningsmedelsrester. Man varnar konsumenter som redan köpt paprikor från detta parti från att äta dem. Således är det mycket höga halter det handlar om med akuta förgiftningssymtom såsom illamående, magsmärtor och muskelryckningar.

Problemet med rester av bekämpningsmedel är ingalunda nytt. I Sverige administrerar Livsmedelsverket Svarta Listan. Här tas alla produkter upp som inte får säljas utan Livsmedelsverkets medgivande och innehåller allt från ecuadoriansk ananas till uruguanska Royal Gala-äpplen via amerikanska torkade bönor.

Rimligt att dra öronen åt sig
Rester av bekämpningsmedel kan vara giftiga för människor. Man har undersökt hur en rad olika ämnen som används inom jordbruket kan påverka biologiska system och funnit oroväckande resultat. Nervskador (1) och tumörpromotion (2), det vill säga en pådrift av tumörutveckling, är några av de effekter som bekräftats hos godkända bekämpningsmedel.

Man har även undersökt såväl enskilda bekämpningsmedel (5) som särskilda livsmedelsgrupper, däribland spenat (3) och olivolja (4). I en italiensk (6), en dansk (3) och en nederländsk (5) studie har man kommit fram till att befolkningen kan komma nära eller över ADI*-värdet för utvalda bekämpningsmedel. I denna aspekt torde särskilt barn vara utsatta, eftersom de får i sig mer per kilo än en vuxen.

De livsmedel som säljs i Sverige får inte innehålla halter som överstiger gränsvärdena, och oftast hålls dessa värden. Men ibland överstiger de gränserna, som i fallet med det nya fallet av turkiska paprikor, och det innebär en direkt fara för konsumenten.

Ett problem är att det finns så oerhört många olika bekämpningsmedel som används inom jordbruket, och vi vet inte vad den samlade effekten av dessa kan bli. Även om ett livsmedel innehåller godkända resthalter, äter vi ju många olika livsmedel varje dag. Kan då den totala mängden bekämpningsmedel bli farlig på sikt? Och hur interagerar de olika bekämpningsmedlen, om alls, med varandra i kroppen? Detta är frågor som vi inte har något svar på idag.

Så vad är svaret?
Kanske är ett svar på detta problem så kallad ekologisk odling. Här används inte de vanliga bekämpningsmedlen. Dock är vissa bekämpningsmedel godkända även inom ekologiskt jordbruk, och i viss mån är kunskapen om dessa mindre än om de konventionella.
Dessutom finns andra aspekter på ekologiskt jordbruk som har börjat diskuteras idag, även om man är långt ifrån konsensus när det gäller etik och moral.

Relaterade länkar på NGruppens blogg:
Klimatvänlig mat
Från bekämpningsmedel till etik, moral och area
Sviker Marit Paulsen eko-konsumenterna?



*ADI: acceptable daily intake

Referenser:
1: Bjorling-Poulsen M et al. Potential developmental neurotoxicity of pesticides used in Europe. Environ Health. 2008;7:50.
2: Ekici P et al. Permissible level of toxaphene residues in fish from the German marked based on in vivo and in vitro effects to tumor promotion. Food Chem Toxicol. 2008;46(7):2320-5.
3: Jensen BH et al. Dietary exposure assessment of Danish consumers to dithiocarbamate residues in food: a comparison of the deterministic and probabilistic approach. Food Addit Contam Part A Chem Anal Control Expo Risk Assess. 2008;25(6):714-21.
4. Tsoutsi CS et al. Organophosphorus pesticide residues in Greek virgin olive oil: levels, dietary intake and risk assessment. Food Addit Contam Part A Chem Anal Control Expo Risk Assess. 2008;25(10):1225-36.
5. Boon PE et al. Cumulative risk assessment of the exposure to organophosphorus and carbamate insecticticides in the Dutcg diet. Food Chem Toxicol. 2008;46(9):3090-8.
6: Girotti S et al. Persistence and distribution of pesgticide residues in fresh agricultural food consumed in the province of Bologna. H Environ Sci Health B. 2009;44(2):130-6.