Att övervikt och fetma är kopplat till fel kostvanor och för lite fysisk aktivitet vet nog alla vid det här laget. Att fler parametrar också kan vara involverade i utvecklingen av dessa ohälsotillstånd känner många till – stress, sömnbrist och matmissbruk är ingredienser i den här soppan som studeras ingående just nu. Och ytterligare en teori talar för att våra tarmbakterier kan ha med viktutvecklingen att göra.
En intressant och relativt nydanande studie (1) på barn har identifierat en koppling mellan tarmbiotan (dvs sammansättningen och mängden av olika bakterier i tarmen, ibland kallat ”tarmfloran”) och utvecklingen av övervikt och fetma under barndomen.
Låggradig inflammation bidrar till övervikt och fetma?
I tarmen finns en mycket stor och viktig del av vårt immunförsvar. En av immunförsvarets uppgifter är att dämpa inflammation för att skydda oss från de skador som annars skulle kunna uppstå.
I tarmen finns också hundratals olika arter av bakterier. Några av dem är bevisligen hälsosamma, medan andra inte är det. Såväl våra egna tarmceller som bakterier bidrar till den nettoeffekt som resulterar i en helt nödvändig inflammationskontroll.
Den gemensamma nämnaren hos en rad olika folksjukdomar som grupperas mer eller mindre uppenbart under hjärt-kärlsjukdomar är inflammation. I denna grupp av sjukdomar och tillstånd återfinner till exempel diabetes typ 2, högt blodtryck, kärlförträngningar och blodproppar, men även nedsatt insulinkänslighet, övervikt och fetma är kopplade hit.
Om man således kan lokalisera roten till inflammationen och åtgärda denna, skulle också dessa sjukdomar och tillstånd kunna förhindras, dämpas och kanske till och med botas i vissa fall.
Att undersöka tarmbiotans eventuella inverkan på viktutvecklingen är därför mycket intressant och kan leda till helt nya sätt att betrakta och behandla övervikt och fetma.
Så gick studien (1) till
25 överviktiga/feta 7-åringar matchades med 24 normalviktiga barn i samma ålder. Dessa barn ingick redan i en så kallad follow upp-studie där man undersökte effekten av probiotika vid allergier. Av det skälet hade man redan data på barnens tarmbiota vid 3,6, 12, 18 och 24 månaders ålder, samt 4 och 7 års ålder, vilket man använde sig av när man nu vid 7 års ålder gjorde kopplingen till deras viktutveckling.
Fyra stora grupper av bakterier undersöktes
Bacteroid-Prevotella-gruppen
Bifidobacterium-gruppen
Clostridium histolyticum-gruppen
Lactobacillus-Lacococcus-Enterococcus-gruppen
Resultatet visade att de normalviktiga barnen hade mer bifidobakterier i tarmen än de överviktiga/feta. De normalviktiga barnen hade också färre bakterier av sorten Staphylococcus aureus. Detta har författarna Kalliomäki och medarbetare som utfört studien (1) i fråga tolkat som att en stor mängd bifidobakterier och en liten mängd Staphylococcus auerus skyddar mot övervikt och fetma. (De övriga bakteriegrupperna skiljde sig inte signifikant åt mellan de två grupperna.)
Vidare hänvisar Kalliomäki (1) till en undersökning av Vaughan et al (2), och beskriver hur en stor mängd bifidobakterier i tarmen är typiskt för barn som ammats, att man nyligen har kunnat kopplat amning till en 13-22 % minskad risk för övervikt och fetma hos barnet, och att risken för övervikt och fetma minskar ju längre barnet fått amma (2).
Sammanfattningen som Kalliomäki och medarbetare (1) själva gjorde var att det verkar finnas en koppling mellan amning och viktutveckling hos barnet. I bröstmjölk finns bifidobakterier och så kallade oligosackarider, som dessa bakterier lever av. Vissa bifidobakterier är särskild anpassade till att leva av näringsämnen som finns i bröstmjölk, och påverkar barnets energiomsättning starkt genom den kommunikation de svarar för mellan bakteriesamhället i stort och barnets egna celler.
Bröstmjölk innehåller slutligen också särskilda receptormolekyler och fettsyror som påverkar immunsystemet positivt hos barnet och på så vis håller den ständigt pågående inflammationsprocessen på rätt nivå. Mot bakgrund av det vi idag vet om låggradig inflammation och kopplingen till övervikt och fetma skulle denna undersökning därför kunna bidra med viktig information inför framtidens behandling av dessa ohälsotillstånd, för att översätta artikelns slutpoäng fritt till svenska.
En studie gör ingen vetenskap
En studie är bara en studie. Resultatet från den just denna ger oss ingen vattentät ledtråd att gå efter, men skulle kunna vara en bit i det komplexa pussel som utgör övervikts- och fetmaproblematiken.
Några av de hål i det här sållet än så länge är uppenbara. Kost- och aktivitetsvanorna hos de här barnen skulle vara intressanta att få ta del av, liksom föräldrarnas inställning till normal- respektive övervikt. Dessutom är frågan också om det är tarmbiotan i sig som bidrar till övervikt, eller om biotan bara speglar den biologiska processen som leder till övervikt och fetma. Att en företeelse är kopplad till en annan är inte samma sak som att säga att det ena orsakar det andra. En liknelse skulle kunna vara att abnorm törst speglar obehandlad diabetes, men att man för den skull inte får diabetes av att vara törstig.
Spekulationer kring framtida behandling
Hur läckande det här sållet än må vara än så länge, ger det oss icke desto mindre för handen ett par intressanta framtidsapplikationer om det kan visas att tarmbiotan verkligen påverkar viktutvecklingen. Om jag får tillåta mig att spekulera fritt i ämnet, skulle jag gärna vilja slå ytterligare ett slag för hänsyn till individuell fysiologi vid behandling av övervikt och fetma. Vi bör framgent inte nöja oss med att rekommendera ”mindre energi och mer motion” till den som av hälsomässiga skäl behöver minska sin fettvikt, utan även satsa på att utveckla verktyg för att identifiera underliggande faktorer som påverkar överviktstillståndet.
Om tarmbiotan håller en del av svaret till varför en del ”kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt” och andra inte, skulle - i den bästa av världar - en kombination mellan antibiotika, probiotika och prebiotika kunna utgöra en del av en framgångsrik behandlingsform. I framtiden kanske vi har individuellt framtagna, biotareglerande läkemedel och functional foods (”mervärdesmat”) att erbjuda människor som skydd mot övervikt och fetma via tarmbiotakontroll.
Några alltför enkla tankeslingor för att utmynna i några kostråd…
Inflammation orsakar bland annat oxidation i kroppen
Antioxidanter skyddar mot oxidation
Inflammationsprocesser hålls i schack av tarmbiotans bifidobakterier
Fil och yoghurt innehåller bifidobakterier
…men tanken är spännande –
Kan nötter, frön, frukt, bär och grönsaker med sina antioxidanter och oligosackarider, samt fil och yoghurt med sina bakterier, bidra till att sänka inflammationsgraden i kroppen så kraftigt att det skulle ge utslag på kroppsvikt och kroppssammansättning?
Och som fortsättning på den ödmjuka frågeställningen, en på gränsen till oavsiktligt ironisk utkristallisering av resonemanget – kan det vara så att livsmedel som vi generellt betraktar som ”nyttiga” faktiskt ÄR det, på flera plan än vi i allmänhet tänker oss?
Relaterade inlägg på NGruppens blogg
Tarmhälsa och övervikt del 1-8. Om övervikt, läckande tarm, rotationsdieter, candidahypotesen och allergi typ 3.
Aktuella artiklar i extern media:
Kolhydratälskare var smalast (SvD)
Referenser:
1: Kalliomäki K, Collado MC, Salminen S, Isolauri E. Early differences in fecal microbiota composition in children may predict overweight. Am J Clin Nutr. 2008;87:534-8.
2: Vaughan E, de Vries M, Zoetendal E, Ben-Amor K, Akkermans A, de Vos W. The intestinal LABs.Antonie van Leeuwenhoek. 2002;82:341-52.
Inlägg
Du är på rätt spår i tarmfloran döljer sig en del av våra sjukdomar antagligen.
SvaraRaderaDålig mat kan vara jäst bröd och mjölkprodukter för vår tarmflora, fil ger monokultur av bakterier det kanske inte är så bra. Det är inte artegen föda
Dåliga bakterier kan nog starta inflammationer som sen leder till andra sjukdomar
Mer forskning behövs.
Jag har läst att dåliga bakterier kan öka immunförsvarets aktivitet, ökas känsligheten i immunförsvaret så får vi lättare autoimmuna sjukdomar (min tanke).
Tarmsjukdomar inflammatoriska och IBS kan nog vara orsakade av bakterier som vi inte har identifierat som orsaken än, odlig på tarmfloran hur ska man få med bakterier som lever i cellerna och som inte kan odlas i vanliga agarplattor? Sådana bakterier finns men jag vet inte om dom finns i tarmarna.
Vi som är vuxna kan vi påverka immunförsvarets styrning av tarmfloran?
Immunförsvaret reglerar tarmfloran om jag har rätt. och den är individuell.
Man kan alltid äta probiotika men immunförsvaret måste fortfarande identifiera dom oönskade bakterierna annars kanske dom dåliga bakterierna orsakar inflammatoriska processer.
Maten tarmfloran immunförsvaret hänger ihop man kan inte maten som endast näring man måste även se hur maten påverkar tarmfloran.
gj – en del människor mår inte bra av jäst bröd och mjölkprodukter, men andra mår förträffligt av det. Vi kan inte avfärda vissa livsmedel för att de inte är ”artegna” (vad du nu menar med det). Jag brukar jämföra människor med råttor, grisar och björnar – allätare som överlever tack vare sin möjlighet att variera sin kost, till skillnad från jättepandor och koalor, som måste ha en eller ett fåtal arter av bambu respektive eukalyptus. Om bambuskogen försvinner, försvinner pandorna också. Det är en förenklad jämförelse, men som klargör min poäng.
SvaraRaderaVad grundar du ditt påstående ”fil ger monokultur av bakterier” på? Den kunskap jag har för handen i dagsläget gör gällande att bakterier som finns i fil och yoghurt inte ersätter bakterierna i tarmen, utan snarare fyller ut luckor som orsakats av t.ex. antibiotikabehandling samt påverkar maten under passagen genom tarmen. Bakterierna som finns i fil och yoghurt finns i tarmen också.
Men att ”dåliga bakterier” och svamp kan starta inflammationer är inte främmande idag. Det hänger delvis ihop med en inläggsserie som jag skrev tidigare om läckande tarm, allergi typ 3, inflammation och övervikt. Direktlänk till första inlägget i serien här:
http://ngruppen.blogspot.com/2009/01/s-fungerar-tarmen-tarmhlsa-och-vervikt.html
Du undrar om vuxna kan påverka immunförsvarets styrning av tarmfloran (eller tarmbiotan, som jag gärna använder som begrepp). Jag är ingen expert på området, men jag vågar påstå att svaret på den frågan är ja – och att det omvända också gäller: vi kan styra vår tarmbiota för att ge mer eller mindre gynnsamma utslag på immunförsvaret. Det var därför jag spekulerade kring prebiotika, probiotika och antibiotika som presumtivt kompletterande behandling i just det här inlägget. Det är ett mycket spännande forskningsområde att ta del av!
Tack för din kommentar och intressanta frågeställningar!
Med vänliga hälsningar
Anki Sundin
”gj – en del människor mår inte bra av jäst bröd och mjölkprodukter, men andra mår förträffligt av det.”
SvaraRaderaJa så är det men varför är det så kan det bero på om vi har en bra eller dålig tarmflora eller om immunförsvaret är bra eller dåligt?
Anekdoter som beskriver hälsoförändringar av den maten är många ingen rök utan eld.
Allergier kan förklara en del, men jag tror att det finns mer med den maten som kan vara dåligt (min tro åsikt som kan vara fel)
Vi är allätare men det betyder inte att all mat är bra för oss såg ditt inlägg om en fettsyra i mjölk.
Vi kan äta socker men socker kanske kan påverka tarmfloran negativt se candida som är så omdiskuterat.
” Vad grundar du ditt påstående ”fil ger monokultur av bakterier” på?” en forskare i ett radioprogram, monokultur blir det inte men ett mindre antal arter och vissa kan vara i majoritet så var det nog forskaren sa, bakterierna som är i fil är nog bra men blir det mest av sådana bakterier är det bra? Jag vet inte.
”Men att ”dåliga bakterier” och svamp kan starta inflammationer är inte främmande idag” jag tror gissar att vi kan tappa eller aldrig fick rätt styrning av immunförsvaret och immunförsvaret tillåter då dåliga bakterier i tarmarna sen kan vissa bakterier vara starkare än vårt immunförsvar en del har sen immunbristsjukdomar. Vad händer då?
Vad kan dåliga bakterier orsaka (inte dom välkända sjukdomsframkallande bakterierna det vet vi redan)
Det vi äter påverkar tarmfloran, det finns många dieter som påstås vara hälsosamma botande vilket jag saknar en bra förklaring till vi borde inte påverkas av olika dieter så mycket, men påverkades tarmfloran så kanske det kan förklara varför en del påstår att dom mår bättre av en viss diet. Min tanke
Sen blir jag mer och mer tveksam till att vi kan odla alla tarmbakterierna och få ett svar som är relevant se bara hur magsårsbakterien fungerar att odla den säger inget friska kan ha den också.
Sen går det inte att odla alla bakterier i agarplattor, använder läkarna fler metoder än agarplattor för odling av tarmbakterier?
Tack för en bra blogg
gj – huruvida vi mår bra eller inte av till exempel bröd eller mjölkprodukter kan naturligtvis ha med ”klassiska” allergier och intoleranser att göra, men om några sådana inte kunnat konstateras är det alltid intressant att kika på allergi typ 3. Det har bland annat med tarmbiotan (tarmfloran) att göra. Det anknyter till inflammationer och läckande tarm, som i någon mån är kopplad till det du skriver: ”…gissar att vi kan tappa eller aldrig fick rätt styrning av immunförsvaret och immunförsvaret tillåter då dåliga bakterier i tarmarna”. Inflammation, även sådan som urspringer från tarmen, är sannolikt ett nyckelfenomen i många olika sammanhang.
SvaraRaderaDu skriver: ”Vi är allätare men det betyder inte att all mat är bra för oss såg ditt inlägg om en fettsyra i mjölk.” Det är här som det är så viktigt att variera maten och inte basera den på ett fåtal livsmedel. Det finns ämnen i kanske alla livsmedel som i stora mängder inte är bra för oss i längden. Att kött innehåller fytansyra är inget hållbart argument för att hävda att kött skulle vara onyttigt för oss. Men stora mängder kött varje dag är sannolikt inte lika bra som att variera med andra proteinrika livsmedel. Det var mer så jag menade här.
Du nämner även socker och candida – det här är ett mycket spännande forskningsområde förvisso ännu har långt till ett vetenskapligt erkännande, men i vilket det ligger spår av intressanta vägar att undersöka vidare. Alla människor tycks inte vara känsliga för socker, men en del verkar vara det. Kan det vara så att det finns en undergrupp av människor som är extra känsliga för socker med avseende på tarmhälsan, men som vi med dagens metoder inte kan identifiera och av det skälet inte kan gruppera korrekt i de undersökningar som görs på området? Av det jag har läst hittills tror jag att det kan vara en möjlighet – statistiken från undersökningarna ”brusar”, men är än så länge inte övertygande signifikant. Det betyder inte att candidahypotesen måste avfärdas, utan att studiedesignen som används vid undersökningar av densamma kanske är undermålig. Om vi inte kände till glutenintolerans skulle samma fenomen uppstå där – en del människor uppger sig må dåligt av vete och andra glutenkällor, men när man undersöker slumpmässigt sammansatta grupper av människor är det så få som har glutenintolerans att deras värden bara skulle brusa om de vore med i samma grupp som icke-glutenintoleranta.
Din fråga om huruvida vi kan odla alla tarmbakterier på lab är en fråga som jag skulle behöva konsultera en mikrobiolog eller eventuellt en gastroenterolog om. Jag återkommer om jag hittar något intressant där. Det finns andra metoder att identifiera bakterier på än att klassiskt odla på platta, men en fullständig redogörelse för dessa metoder får jag återkomma med.
Du anar inte vad glad man blir av en snut tänkande nutritionist.(tro inte på alt jag säger för då tänker du inte sunt)
SvaraRaderaNär det gäller dålig tarmflora bakterie svamp virus kan det vara förklaringen till gastropares?
Jag kan inte se att förklaringen om att högt socker skulle skada nerverna håller, alla som drabbas har inte diabetes, det går i skov (vet ej säkert) det finns fler konstiga saker med gastropares, (sockerskador kan vara en orsak)
Diabetiker drabbas lättare av svampinfektioner känt, finns det bakterier parasiter eller något annat som gynnas av ett högt blodsocker?
Svamp som man får mellan tårna sitter inne i huden, kan det hända i tarmen? (ej i blodet för det är livsfarligt erkänt skadligt)
(se magsårsbakterien) bildar svampen ett toxin så kan peristaltiken påverkas.
Bakterier kan även vara en orsak men då borde det vara en bakterie som lever i tarmcellen intracellulär och som gynnas av ett högt blodsocker.
En person som inte är diabetiker är drabbad det verkar i det fallet som om muskeltonusen är för hög ex alkohol påverkar positivt och sådant som sänker tonusen någon slags kramp? Om muskeltonusen är inte jag säker på om jag har rätt i observationen kan vara felaktig.
Hög muskeltonus är det rätt att beskriva en kramp i peristaltiken så? Du förstå vad jag menar.
Varför drabbas så många diabetiker? Högt blodsocker är typiskt jag misstänker att något som gynnas av socker är orsaken, diabetiker är väl inte drabbade av immunbristsjukdom eller andra sjukdomar primärt inte sekundärt ex hjärtsjukdom.
gj – tackar och bockar för dina vänliga ord. Nutritionister brukar tänka sunt, enligt min egen erfarenhet. Sedan är det inte alltid vi håller med varandra om allting, men det är inte så konstigt med tanke på hur forskningen många gånger spretar. (Att ifrågasätta är därmed sunt!)
SvaraRaderaDina frågor kring gastropares är så specifika att jag inte vågar svara på dem. Här är det gastroenterologer som är experterna, och därför måste jag hänvisa dig vidare till dem.
När det gäller blodsockerkontroll och mottaglighet för bakterier och andra organismer är svaret på den frågan ja – blodsockerkontroll är i vissa sammanhang kopplat till mottaglighet för andra organismer än svamp. Dessutom verkar det också kunna gå åt andra hållet – magsårsbakterien Helicobacter pylori (som du också nämner) kan påverka blodsockret hos diabetiker.
Du frågar om fotsvamp. Det är en trådsvamp som heter Trichophytum som orsakar fotsvamp, om jag har förstått det hela korrekt. Den lever i huden, men jag känner inte till om just den kan sprida sig till tarmen eller blodet. Däremot kan en svamp som luckrar upp huden göra kroppen mer mottaglig för sekundära infektioner via den nedbrutna hudbarriären.
Candida är en svamp som förvisso lever på huden, men jag känner inte till om just denna kan orsaka samma sorts fotsvamp som Trichophytum (återigen är detta en fråga för läkarkåren, denna gång en dermatolog). Candida kan däremot leva och frodas även inne i kroppen, och – som du skriver – kan candidainfektion i blodet vara livshotande.
Sedan förstår jag inte riktigt din fråga som handlar om muskeltonus, kramp och alkohol.
Med vänliga hälsningar
Anki Sundin
En person med gastropares fick lindring av alkohol och medicin som sänker muskeltonus, (alkohol sänker muskeltonus)
SvaraRaderaTarmrörelser peristaltiken i musklerna får inte bli slappa eller spända då funkar det inte.
Jag tror att gastropares är en infektion eller bakteriens toxin som ger symtomen, det kan även vara en inflammation immunförsvaret använder starka toxiner och kraftiga hormoner.
Du hade inget svar men tack ändå.
Din blogg är bra.