Många är oroliga för sötningsmedlens hälsoeffekter. Inte minst undrar människor om man kan bli fet av sötningsmedel. En del har även hört att man frisätter insulin om man dricker lightläsk. Så hur ligger det till med den saken?
Jag hade förmånen att få hålla en öppen föreläsning i ämnet sötningsmedel förra veckan på Naturhistoriska riksmuseet. Lägligt nog presenterade Livsmedelsverket just idag sin artikel ”Blir man fet av sötningsmedel?”, som är en kort sammanfattning av en del av den forskning som finns på området.
Det är roligt att vi i stora stycken återger samma budskap:
- att vi ska vara återhållsamma med sötsmakande livsmedel för att inte vänja oss vid att allt ska smaka sött
- att barn (och andra riskgrupper, min anm.) bör vara återhållsamma med sötningsmedel och istället begränsa sitt intag av läsk, godis och liknande utrymmesmat
- att frågan kring sötningsmedel och hälsoeffekterna av dessa inte till fullo är utredda.
Påverkar sötningsmedel aptiten?
Det man dock med rätta kan invända mot när det gäller den generalisering kring sötningsmedel och eventuell effekt på aptitreglering som återges i SLVs ovan nämnda artikel, är att undersökningarna som har gjorts hittills dels är få, dels återger en högst brusande statistik. De individuella skillnaderna är således mycket stora, med människor som faktiskt upplever effekter på aptiten, men vars statistiska värde är alltför litet för att kunna påverka hela försöksgruppens utslag. (Bilden lånad från www.funnytummy.com)
Det som också hävdas i Livsmedelsverkets artikel är att människor oftast äter mat i samband med att de dricker (light-)läsk, och att detta på så vis skulle överskugga sötningsmedlens eventuella effekter på aptiten. Om vi utgår från att mat överskuggar en sådan potentiell effekt, kvarstår ändå frågan om det verkligen är framför allt i samband med mat som människor konsumerar läsk. Okynnesdrickande av läsk förekommer, så vitt jag vet, inte sällan i situationer där man inte nödvändigtvis äter mat samtidigt.
Sötningsmedel inte fettbildande i sig
Dock finns inget stöd för att hävda att själva sötningsmedlen i sig skulle vara fettbildande. Snarare handlar det i sådana fall om effekter på aptiten, som leder till ett högre spontanintag av energi.
Inte heller insöndrar kroppen insulin som svar på (icke-energigivande) sötningsmedel, vilket annars skulle kunna tänkas leda till en sämre fettförbränning. Den extremt lilla frisättningen (CPIR) som har observerats äga rum i samband med att försökspersoner har fått äta sötningsmedelssötad mat, är sannolikt just för liten för att påverka fettförbränningen.
Kort sagt...
Sötningsmedel kan alltså indirekt vara fettbildande via aptitregleringsmekanismer. Sötningsmedel behövs inte i människans kost. Vi klarar oss helt utan, och bör generellt sett, i så stor utsträckning som möjligt, välja livsmedel som inte smakar sött, vare sig de är sötade med socker eller andra sötningsmedel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar