Råden om bra mat i skolan ska inte längre vara råd, utan lag, om Livsmedelsverket får bestämma.
Livsmedelsverket vill tillämpa svenska näringsrekommendationer på lagstadgad nivå i skolan. De har föreslagit ett tillägg som skulle låta ett stycke i den nya skollagen lyda:
”... eleverna ska utan kostnad erbjudas... näringsriktiga skolmåltider som överensstämmer med de svenska näringsrekommendationerna.”
Ny skollag på väg
”Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet” är namnet på det dokument som Skollagsberedningen nu har tagit fram på uppdrag av statsrådet Jan Björklund. Det är i samband med detta som Livsmedelsverket har lämnat ett remissyttrande med sitt förslag om att lagstadga om näringsrekommendationerna i skolan.
Rätt användning av näringsrekommendationerna
De svenska näringsrekommendationerna är avsedda för just detta - planering av måltider för grupper - varför min uppfattning är att förslaget från Livsmedelsverket är mycket bra.
De svenska näringsrekommendationerna strävar efter att på befolkningsnivå bland annat
Stor oenighet kring mättade fettsyror
Rekommendationernas strävan efter att minska intaget av fett i allmänhet och mättade fettsyror i synnerhet har som bekant utmanats från olika håll, och här på NGruppens blogg finns flera artiklar med detta tema (se relaterade artiklar nedan).
- öka fiberintaget
- minska intaget av mättade fettsyror
- minska intaget av socker och raffinerade kolhydrater
Stor oenighet kring mättade fettsyror
Rekommendationernas strävan efter att minska intaget av fett i allmänhet och mättade fettsyror i synnerhet har som bekant utmanats från olika håll, och här på NGruppens blogg finns flera artiklar med detta tema (se relaterade artiklar nedan).
Från olika håll hörs sedan en tid tillbaka protester mot att erbjuda till exempel lättmjölk istället för standardmjölk i skolan. Som nutritionist är jag beredd att öppet diskutera den faktiska faran med ett betydande intag av mättade fettsyror, eftersom jag inte längre är helt övertygad om att mättade fettsyror som näringsämnesgrupp betraktat måste anses vara ohälsosamma.
Förslaget nödvändigt och betydelsefullt
Men för att lämna en förvisso viktig diskussion för att se till den ännu större bilden, är Livsmedelsverkets förslag både nödvändigt och betydelsefullt. Utrymmet för egen tolkning av vad som är ”näringsriktiga skolmåltider” skulle bli för stort om det lämnades utan ram, och det skulle i sin tur sannolikt leda till en mycket ojämn sammansättning av måltiderna i skolans regi.
Förslaget nödvändigt och betydelsefullt
Men för att lämna en förvisso viktig diskussion för att se till den ännu större bilden, är Livsmedelsverkets förslag både nödvändigt och betydelsefullt. Utrymmet för egen tolkning av vad som är ”näringsriktiga skolmåltider” skulle bli för stort om det lämnades utan ram, och det skulle i sin tur sannolikt leda till en mycket ojämn sammansättning av måltiderna i skolans regi.
Det vore olyckligt, eftersom det till syvende och sist skulle innebära att några få individer inom respektive kommun och skola efter eget tycke och egen övertygelse på egen hand skulle styra över skolmåltidens näringsinnehåll.
Med det föreslagna tillägget skulle samtliga skolmåltider istället följa näringsrekommendationerna, genom såväl förändringar som tillägg allt eftersom forskningen går framåt. Rekommendationernas innehåll är sedan ett resultat av Nordiska ministerrådets arbete att kontinuerligt ta fram de nordiska näringsrekommendationerna, Dessa ligger i sin tur till grund för de specifikt svenska.
Näringsrekommendationerna kan aldrig bli perfekta
Näringsrekommendationerna av idag är måhända inte perfekta, men det kommer de sannolikt aldrig heller att bli med tanke på att forskningen går framåt och hela tiden gör att vår kunskap om kost- och näringslära blir större.
Med det föreslagna tillägget skulle samtliga skolmåltider istället följa näringsrekommendationerna, genom såväl förändringar som tillägg allt eftersom forskningen går framåt. Rekommendationernas innehåll är sedan ett resultat av Nordiska ministerrådets arbete att kontinuerligt ta fram de nordiska näringsrekommendationerna, Dessa ligger i sin tur till grund för de specifikt svenska.
Näringsrekommendationerna kan aldrig bli perfekta
Näringsrekommendationerna av idag är måhända inte perfekta, men det kommer de sannolikt aldrig heller att bli med tanke på att forskningen går framåt och hela tiden gör att vår kunskap om kost- och näringslära blir större.
De är som nämnts tidigare här och i andra sammanhang inte avsedda att tillämpas på individnivå, utan just på gruppnivå i samband med måltidsplanering. Som sådana är de värdefulla verktyg för kostcheferna i kommunerna och cheferna i skolorna, inte minst i samband med upphandlingsprocesser för att säkerställa att skolorna får tillgång till just näringsrika livsmedel och ingredienser för skolmåltiderna.
Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Fetthypotesen - ska det vara mättat eller inte?
Lagförslag om avgift på mättat fett
Grenade fettsyror, cancer och tankar kring LCHF
Läkare mot läkare om fett
Ägg och kolesterol - ingen fara!
Referenser:
Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Tillgängligt från
http://www.sweden.gov.se/sb/d/11355/a/128290
Livsmedelsverkets remissyttrande om Den nya skollagen. Tillgänglig från
http://www.slv.se/upload/dokument/remisser/remissyttranden_2009/remissyttrande_den_nya_skollagen_naringsriktig_skolmat.pdf
Relaterade artiklar på NGruppens blogg:
Fetthypotesen - ska det vara mättat eller inte?
Lagförslag om avgift på mättat fett
Grenade fettsyror, cancer och tankar kring LCHF
Läkare mot läkare om fett
Ägg och kolesterol - ingen fara!
Referenser:
Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet. Tillgängligt från
http://www.sweden.gov.se/sb/d/11355/a/128290
Livsmedelsverkets remissyttrande om Den nya skollagen. Tillgänglig från
http://www.slv.se/upload/dokument/remisser/remissyttranden_2009/remissyttrande_den_nya_skollagen_naringsriktig_skolmat.pdf
Inlägg
Jag förstår inte alls din hållning. Om forskningen går framåt ska man väl inte lagstadga om något som det inte finns någon forskning som stödjer.
SvaraRaderaDessutom vore det väl bättre med valmöjlighet så att man kan få bestämma över sig själv. Då kan de som vill ha lättmargarin få fortsätta med det och de andra kan få smör eller bregott.
Näringsrekommendationerna är tänkta att i det här fallet vara den ram inom vilken skolmåltiderna ska hålla sig. Att i skollagen beskriva på detaljnivå vad en näringsriktig måltid ska betyda i praktiken skulle inte låta sig göras eftersom det hade inneburit ett behov av lagförändring varje gång nya forskningsresultat får genomslag.
SvaraRaderaValmöjligheten är en missbrukad utopi, har det visat sig. På en del skolor säljer man fortfarande läsk och godis till eleverna (även om dessa livsmedel inte ingår i skolmåltiderna i sig). SLV uppger också att kostcheferna som väljer att inte följa Bra mat i skolan-råden hänvisar till att det är just råd och inte obligat.
Som jag skriver i artikeln är inte näringsrekommendationerna perfekta och kommer inte heller att bli. De förändras sakta men säkert i och med att vi får större kunskap om kostens inverkan på hälsan.
Diskussionen kring fettets vara och icke-vara är i full gång sedan länge tillbaka och jag följer både debatt och forskning med intresse. Jag känner också till din uppfattning kring mättade fettsyror från din blogg, och jag respekterar den. I allt större utsträckning ifrågasätter jag själv de rekommendationer som idag behandlar just mättade fettsyror.
I det här fallet handlar det dock om en ännu större bild av hur skolmåltiden ska vara utformad för att passa eleverna på gruppnivå. Det finns exempel på skolor som envisas med att servera näringsfattiga soppor och smörgås till lunch, eller fil och flingor, oftare än vad kan anses vara rimligt.
Skolmåltiderna bör betraktas som en av de viktigaste måltiden i elevens vardag, och måste av det skälet vara just näringsrik. Ett sätt att närma oss en ännu bättre verklighet än den som tyvärr råder idag tror jag är att lagstadga om hur ramen för en näringsrik måltid ser ut.
Sedan kan vi alltid ha åsikter om huruvida eleverna ska få smör, bregott eller lättmargarin till brödet.
Med vänliga hälsningar
Anki
”har det visat sig. På en del skolor säljer man fortfarande läsk och godis till eleverna (även om dessa livsmedel inte ingår i skolmåltiderna i sig).”
SvaraRaderaDet borde bli förbjudet, vad som är bäst att äta kan vi träta om men vi är nog eniga om att vi inte ska äta vissa saker som godis.
” Det finns exempel på skolor som envisas med att servera näringsfattiga soppor och smörgås till lunch, eller fil och flingor, oftare än vad kan anses vara rimligt”
Det borde nog alla kunna enas om att det ska förbjudas enligt lagen annars är lagen meningslös.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera