Din kroppssammansättning kan mätas genom att antingen dela in kroppen i en tvåkomponentsmodell eller en flerkomponentsmodell. Det finns flera olika mättekniker för respektive modell. Tvåkomponensmodellen delar in kroppen i fettväv och fettfri väv. Till dessa hör undervattensvägning och BodPod (pletysnografi).
BodPodFlerkomponentmodellen delar in kroppen i tre eller flera komponenter, till exempel fettväv, skelett och muskelmassa. Hit hör DEXA (dual-energy x-ray absorptiometry).
De vanligaste metoderna för att mäta kroppssammansättning på fältet eller i klinik är dock kalipometri (hudveck), impedansmätning (BIA) och near-infrared interactance.
Kaliper
ImpedansmätareOavsett vilken metod du använder bör du dock vara medveten om de felmarginaler som gäller för respektive metod. Med nogsam kalipometri eller BIA, är det möjligt att få en uppskattning om relativa kroppsfettet med felet 3-4 procentenheter, och uppskatta den fettfria massan inom 2,5-3,5 kilo. Om din verkliga kroppsfettprocent således skulle ligga på 15 procent, kan det uppmätta värdet ligga mellan 12 och 18 procent om felmarginalen är 3 procentenheter. Om den fettfria massan är 50 kilo, blir det uppmätta mellan 47,5 och 52,5, om felet är 2,5 kilo. Om den som utför mätningen är oerfaren eller mätförfarandet är dåligt att något annat skäl, blir felet så klart ännu större. Av bland annat den anledningen är det olämpligt att sätta upp ett specifikt kroppsfettprocentmål. I stället bör du som idrottare använda de lättillgängliga, mindre noggranna, metoderna som verktyg för att mäta skillnader under en längre tidsperiod. Försäkra dig om att din testledare är erfaren för att få så bra resultat som möjligt.
Källa: American Dietetic Association, Dietitians of Canada, and the American College of Sports Medicine. Nutrition and athletic performance. Medicine Sci Sports Exerc 2000;2130-45.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar