torsdag 27 november 2008

Fetthypotesen – ska det vara mättat eller inte?

Text: Mela Pettersson, © NGruppen

Fetthypotesen säger att mättade fettsyror ökar mängden kolesterol i blodet, vilket i sin tur konventionellt anses kunna öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Omättade fettsyror däremot sänker kolesterolet i blodet och kan på så sätt minska risken för dessa sjukdomar.


Många kritiker

Det finns olika läger av kritiker till denna fetthypotes. Gemensamt för dem är att de hävdar att denna fetthypotes är felaktig, det vill säga att mättade fettsyror inte är farliga.


Fetthypotesen härstammar från en studie, utförd på 1950-talet av Ancel Keys, som manipulerat sina resultat för att de skulle styrka hans uppfattning i frågan. Bland annat anklagas han för att ha uteslutit resultat från en rad länder för att få bättre statistik. (Sedan dess har de forskare som delar Keys uppfattning presenterat fler studier som stödjer fetthypotesen, men debatten rasar likväl.)


Totalkolesterol och LDL

Det som skiljer kritikerna till fetthypotesen åt är att det ena lägret hävdar att totalkolesterol är oväsentligt, och att det snarare är kvoten mellan HDL, det ”goda” , och LDL, det ”onda”, kolesterolet som är avgörande.


Det andra lägret menar att inte ens LDL egentligen i sig är särskilt skadligt. Snarare framhålls att det är andra kolesterolrelaterade produkter, VLDL och oxiderat LDL, som står för den faktiskt faran. Det har också framlagts en teori om att LDL snarare speglar ett patogent (sjukdomsframkallade) inflammationstillstånd än själv orsakar sjukdom.


Olika kolesterolpartiklar

Kolesterol är inte vattenlösligt, och transporteras därför i ”kapslar” – lipoproteinerna.

  • Very Low Density Lipoprotein – VLDL
  • Low Density Lipoprotein – LDL (det onda kolesterolet)
  • High Density Lipoprotein – HDL (det goda kolesterolet)


VLDL
är relativt stora partiklar och transporterar både kolesterol och triglycerider. När VLDL kommer ut i cirkulationen omvandlas det efter ett tag till LDL. LDL har ett relativt lågt innehåll av protein och högt innehåll av kolesterol och en tendens att släppa ifrån sig kolesterol på vägen.


I hela kroppen finns celler med receptorer för LDL. Dessa tar emot kolesterolet och använder det där det behövs. Om det finns mer kolesterol i blodet än vad receptorerna kan ta emot uppstår ett överskott som leder till förhöjda LDL-nivåer. LDL är farligt först sedan det oxiderat, (härsknat). Det tas då upp i kärlväggen och kan orsaka åderförkalkning.


Vad säger forskningen idag?

Den som vill göra sig en bild av forskningen på området har inte någon lätt uppgift. Det finns en lång rad forskningsartiklar att läsa, en sökning på ”saturated fat AND heart” på Pubmed genererar 999 träffar per dagens datum. Bifogat nedan finns en rad referenser till relativt nyligen publicerade artiklar för den som vill läsa mer.


Högst trovärdighet tillskrivs ofta Cochranes forskningssammanställning. Här finns en sammanställning som visar på en något minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom, hos människor som begränsar sitt intag av mättat fett. Översatt till kostråd skulle detta betyda att mindre fett i kosten ger en måttligt sänkt risk för hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck och höga kolesterolnivåer.


Efterlysning: Nya analyser

Fettförespråkarna framhåller att nya resultat från så kallade primärpreventiva interventionsstudier med ett minskat intag av såväl totalfett som mättade fettsyror inte visar någon signifikant effekt på risken att insjukna i cancer eller hjärt–kärlsjukdom. De efterlyser en ny vetenskaplig debatt och strukturerade systematiska analyser av hela det publicerade underlaget för att klargöra sambandet mellan fettintag och allvarliga sjukdomar. Först då, menar de, kan nya, vetenskapligt grundade kostrekommendationer utarbetas.


Referenser
För de nuvarande kostråden om ett minskat intag av mättat fett:

J Hum Nutr Diet. 2006 Dec;19(6):401-19. Dietetic guidelines on food and nutrition in the secondary prevention of cardiovascular disease - evidence from systematic reviews of randomized controlled trials (second update, January 2006).

J Am Diet Assoc. 2008 Nov;108(11):1881-7. Incident Heart Failure Is Associated with Lower Whole-Grain Intake and Greater High-Fat Dairy and Egg Intake in the Atherosclerosis Risk in Communities (ARIC) Study.


Curr Atheroscler Rep. 2008 Dec;10(6):460-6. Saturated and trans fatty acids and coronary heart disease.


För en ändring av de nuvarande kostråden – d.v.s. mättat fett är inte farligt:

Scand Cardiovasc J. 2008 Aug;42(4):244-9. Cholesterol does not cause coronary heart disease in contrast to stress.

Am J Clin Nutr. 2005 Oct;82(4):894-900. High-fat dairy food and conjugated linoleic acid intakes in relation to colorectal cancer incidence in the Swedish Mammography Cohort.

Scand Cardiovasc J. 2008 Aug;42(4):236-9. The fallacies of the lipid hypothesis.

Altern Med Rev. 2007 Sep;12(3):228-45. An examination of the evidence supposrting the association of dietary cholesterol and saturated fats with serum cholesterol and development of coronary heart disease.

6 kommentarer:

  1. Förslag på fråga att belysa!

    Jag hörde på radion igår att kvinnor som tränar regelbundet och som dricker ett glas vin om dagen löper betydligt mindre risk för att få blodpropp än övriga...

    Hur ser nutritionisterna på detta? Dvs ett glas vin om dagen? Det måste ju finnas nackdelar med det också, eller?

    SvaraRadera
  2. Hej! Tack för tipset. Mela har nu skrivit en mycket bra inlägg om alkohol. Läs det gärna på datum 9 dec 2008.

    Med vänliga hälsningar
    Anki Sundin

    SvaraRadera
  3. Anki
    Min tro åsikt är att infektion inflammation är den viktigaste orsaken, kosten påverkar bara indirekt,
    Tänk på att läkarkåren inte behärskar intracellulära bakterier dolda infektioner
    Läs lite om ex twar och varför drabbas dom med dålig tandhälsa, infektioner har alltid varit skadligt, det är inte logisikt att tro att mat vi ätit i alla tider skulle döda oss.
    http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/uu/pressrelease/view/stoed-foer-samband-mellan-twar-bakterie-och-hjaertsjukdom-216316

    din blogg är den bästa mest fakta

    SvaraRadera
  4. gj - kul att du är aktiv på bloggen igen!

    Infektions-CVD-hypotesen är intressant och förtjänar att forskas på.

    Du skriver att läkarkåren inte behärskar intracellulära bakterieinfektioner. I sammanhanget CVD finns som sagt mycket kvar för alla professioner på området att lära och undersöka, men jag tar mig friheten att bestämt protestera mot att begreppet som sådant skulle vara okänt för en doktor.

    Du skriver vidare att det inte är logiskt att tro att mat vi ätit i alla tider skulle döda oss. Här håller jag inte med - det finns många exempel på hur inte minst växter men även diverse patogener som vi exponeras för via livsmedel på både kort och lång sikt kan orsaka skada.

    Dessutom måste vi komma ihåg att medellivslängden på den berömda stenåldern var mycket kortare än den är idag. Av det skälet är det inte sannolikt att våra förfäder skulle hinna utveckla det som idag kallas folksjukdomar, även om de skulle ha ätit ohälsosam mat hela sina liv.

    Det ska dock bli intressant att se var konsensus om mättade fettsyror till slut hamnar.

    Med vänliga hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  5. Anki
    ” Du skriver vidare att det inte är logiskt att tro att mat vi ätit i alla tider skulle döda oss. Här håller jag inte med - det finns många exempel på hur inte minst växter men även diverse patogener som vi exponeras för via livsmedel på både kort och lång sikt kan orsaka skada.”
    det håller jag helt med dig om, det jag mer syftade på var kolhydrater fett protein.

    Jag sa ”Tänk på att läkarkåren inte behärskar intracellulära bakterier dolda infektioner”
    ”begreppet som sådant skulle vara okänt för en doktor.” det som står i läkartidningen är känt ja,
    men det visar att vi inte vet alt som vi borde veta för att förstå hur intracellulära bakterier kan orsaka sjukdom, det är mycket vi inte vet.
    Här är en forskare som har intressanta teorier om infektioner
    http://coolinginflammation.blogspot.com/
    läs vad han skriver om bakterier, han skriver mycket om biotan som du även skrev intressanta inlägg om.

    Jag tror att nutritionen är ganska sann, men hur kosten påverkar infektioner verkar vara ett outforskat område.
    Dom som bär på dolda infektioner som ex twar (inte lunginflammation) kanske med kosten indirekt kan påverka infektionen.
    Något jag länge har funderat på är om det finns ett samband mellan LCHF och att vi tappar hungern när vi blir sjuka? En sjuk person lever på fettreserven, det påverkar säkert intracellulära infektioner och vanliga infektioner, bakterien måste även ha mat, här saknas det forskning tror jag.
    Vad händer med biotan när vi inte äter kolhydrater?
    Vet vi över huvud något? Vet du om relevant forskning så ge mig gärna referenser.

    Jag tror att vi tappar aptiten för att immunförsvaret har lärt sig att det påverkar infektioner, min erfarenhet är att man kan må hyfsat men att aptiten är som bortblåst, det är märkligt.

    SvaraRadera
  6. gj - se gärna artikeln LCHF, tarmhälsa och bakterier via länken
    http://ngruppen.blogspot.com/2010/01/lchf-tarmhalsa-och-bakterier.html

    Jag publicerade mitt svar till dig i en egen artikel, eftersom det blev så mycket text.

    Med vänliga hälsningar
    Anki

    SvaraRadera