torsdag 7 oktober 2010

Bättre mat till de äldre på remiss

Matens sammansättning, måltidsmiljö och de äldres inflytande över vad som serveras. Det är tre tunga punkter när Livsmedelsverket nu skickar ut sina förslag till bra mat inom äldreomsorgen på remiss. Det är första gången som Livsmedelsverket tar fram råd för denna målgrupp, skriver de i sitt pressmeddelande Råd om bra mat för äldre på remiss. (Bilden lånad från aftonbladet.se)

De äldre ska få vara med och bestämma
I dokumentet Råd om bra mat för äldre tar man upp riktlinjer för kommuner i form av såväl ansvarsfördelning, matens sammansättning, måltidsmiljö och kvalitetsarbete. Här betonas också vikten av att de äldre själva ska ha inflytande över maten som serveras. Inte minst för att problemet med undernäring är så stort är detta viktigt. Man räknar med att så många som fem procent av hemmaboende äldre och ungefär hälften inom särskilt boende är undernärda, skriver Livsmedelsverket i sitt pressmeddelande. God mat som man också är van vid äts upp i större utsträckning än mindre god mat, och får man välja sin egen mat ökar naturligtvis viljan att äta.

Krav på kunskap inom kommunen
För att kommunerna ska kunna leva upp till de krav som kommer att ställas inom äldreomsorgen, är det helt nödvändigt att rätt kompetens finns i den grupp som ansvarar för upphandlingsprocessen. Livsmedelsverket exemplifierar med kostchef med relevant utbildning eller kommundietist. Får jag även föreslå en nutritionist som utmärkt kompetens för denna uppgift?

Smaken lika viktig som näringen

Det är glädjande att Livsmedelsverket fokuserar på både näringsinnehåll, konsistens och smakupplevelse i sin remiss. För att man ska vilja äta maten krävs inte bara att man ska kunna hantera den, vilket är en viktig fråga inte minst i samband med tugg- och sväljsvårigheter, utan också att den smakar bra. Livsmedelsverket skriver själva att en nypa socker, salt, riven ost eller soja kan förhöja smaken och stimulera aptiten. Detta är mycket bra sätt att hantera näringsproblematiken inom äldreomsorgen bland dem som annars riskerar att få i sig för lite energi och näring. Jag har skrivit om bland annat äldre och socker och min uppfattning om detta i slutet av bloggartikeln Sockerskatt en del av lösningen?

Doft av nybakat bröd i korridoren
Det finns olika knep att ta till för att stimulera aptiten hos äldre människor. Ett fint sätt som åtminstone för några år sedan användes på ett äldreboende i Haninge kommun där jag var verksam under en tid, var att dra runt vagnar med nybakad bröd i korridorerna varje morgon. På så sätt doftade hela huset bröd när det var dags att bege sig till matsalen på frukost. (Bilden lånad från pickipicki.se)

Andra viktiga faktorer att ta hänsyn till är ljudnivån i matsalen. Att ha radion skvalade i högtalarna kanske i första hand verkar vara ett trevligt inslag, men människor som har hörapparat uppskattar inte alltid detta. När det gäller en så enkel sak som dukning må vita linnedukar och vitt porslin i förstone ge ett trevligt intryck, men ställer till mycket besvär för den som har nedsatt syn. Med hänsyn till samma målgrupp bör bordet dukas på precis samma sätt varje dag för att underlätta att man helt enkelt hittar saltkar, vattenkaraff och annat. Självklart för många, nytt för andra.

Kortare nattfasta kräver helt nya rutiner

Av olika skäl har många äldre människor en nedsatt aptit. Det leder till stora problem med undernäring inom äldreomsorgen. Med redan befintliga medel går en del av dessa problem att lösa. Mindre portioner åt gången som inte hinner svalna innan de ätits upp, avskildhet vid måltiderna för den som av något skäl önskar det och kompetent personal som förstår och kan hjälpa till att hantera individens utmaningar i måltidssituationen är grundläggande för att näringsfrågan ska fungera.

Dessutom påpekar nu Livsmedelsverket att måltidsordningen för äldre bör innefatta minst sex måltider per dag för att öka förutsättningarna för att varje individ ska ha möjlighet att uppnå sitt energi- och näringsbehov. Det kommer att innebära att nattfastan blir kortare, det vill säga tiden mellan kvällsmål och frukost. Maximalt 11 timmars nattfasta står föreslaget i remissen. Det betyder att sista målet serveras vid till exempel kl 20 och första kl 7. Det är ett stort steg i rätt riktning.

Högre kunskap i alla led
Att det är avgörande att upphandlingsprocessen genomsyras av kunskap inom kost- och näringslära för äldre är självskrivet. Därtill kommer också behovet av kunskap bland personal, från verksamhetschefer till kökspersonal via undersköterskor och assistenter som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med mat och måltidsmiljö. (Bilden lånad från trolda.blogg.se)

Även personal som arbetar inom hemtjänsten behöver ha stora kunskaper i ämnet för att på ett optimalt sätt kunna erbjuda den äldre smakrika, närings-, konsistens- och miljöanpassade måltider i hemmet. Med miljöanpassade menar jag här i första hand frågor som rör måltidsmiljön i sig, även om den ekologiska miljön naturligtvis är en viktig fråga i sig.

Sammanfattning
Många äldre har ett annat energi- och näringsbehov än den övriga befolkningen, och måltidskraven bör därför anpassas efter detta. Det gäller alla plan, från upphandling till den faktiska måltidssituationen. Det krävs mycket kunskap och kompetens från alla personalgrupper som kommer i kontakt med kost- och näringsfrågan för den här målgruppen, och Livsmedelsverkets satsning på bra mat inom äldreomsorgen är mycket välkommen. Det kommer att krävas både utbildning och nya rutiner inom äldreomsorgen, och det är helt nödvändigt för att få bukt med problemet med såväl undernäring allmän trivsel inom denna grupp.

9 kommentarer:

  1. Det var under tiden jag sommarjobbade på ett äldreboende som jag kom in på min utbildning och just maten till äldre vad det som fick mig att tacka ja till just Kostvetarprogrammet.

    Sanslöst viktigt att prioritera de äldres måltidssituation. Efter tre somrar på olika hem har jag många skräckhistorier att ta upp för hur en del behandlar maten för de äldre. Slafsa lite av allt utan att fråga vad de vill ha, på tok för stora portioner som växer på tallriken, stress att duka av.

    Men det här med nattfastan är ingen enkel sak. De måste samtidigt ha möjligheten att sova ut på morgon om de vill, likaså lägga sig tidigt om de vill det. Man får inte stirra sig blind på nattfastan heller, särskilt om individen i fråga äter bra, vilket ju en del faktiskt gör.

    SvaraRadera
  2. Nicklas - bra kommentar! Tack!

    Hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  3. Anki
    du har skrivit en del intressanta saker om biotan här får du en mycket intressant studie.
    http://www.nutritionandmetabolism.com/content/7/1/79

    jag råkade träffa en ME patient en dag, då frågade jag hur magen var, risig blev svaret, vilket jag misstänkte, det var därför jag frågade, detta bekräftar mina misstankar, men även virus har med ME att göra flera studier är på G att publiceras.

    gj

    SvaraRadera
  4. gj - tack för länken. Mycket spännande studie!

    Hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  5. En till studie
    "Compound in Celery, Peppers Reduces Age-Related Memory Deficits"

    http://www.sciencedaily.com/releases/2010/10/101013122601.htm

    "Some of these signaling molecules, the inflammatory cytokines, induce "sickness behavior": "


    Maten påverkar saker som är dåligt känt utanför forskarkretsen, cytokiner.
    Biotan påverkar även frisättningen av cytokiner, därför påverkas vissa personer så kraftig av vad dom äter.

    Vissa matintoleranser kan ha med cytokiner att göra, en möjlig vetenskaplig förklaring till symtom av mat där man inte ser några antikroppar.

    cytokiner orsakar även insulinresistens.

    Jag rekommenderar verkligen att följa forskningen om cytokiner, det berör indirekt nutritionsvetenskapen.
    gj

    SvaraRadera
  6. gj - cytokiner är verkligen inte okända molekyler. Varifrån har du fått det?

    Hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  7. Anki vanliga personer vet inget als, enligt min erfarenhet, alla läkare vet vad cytokiner är men djupare kunskap är det nog få som har. Sen är kunskapen så ny, fler och fler cytokiner upptäcks hela tiden.

    "cytokiner är verkligen inte okända molekyler" helt rätt, men inte alla är kända, sen vet vi inte alt om hur cytokinerna påverkar cellerna, fler och fler sjukdomar ser man att cytokiner är inblandade i.

    En fråga vet du när man första gången förstod att cytokiner ger insulinresistens?
    när förstod man att typ2 har med cytokiner att göra?
    för typ2 hur stor del av sjukdomen är orsakad av cytokiner? Det är ditt område.
    gj

    SvaraRadera
  8. gj - Att "vanliga personer", som du skriver, inte känner till cytokiner är inte så konstigt - det är trots allt inom området nutrition och medicin som cytokiner är aktuella. När du skriver "forskarkretsen" tar jag för givet att du menar alla som inte forskar. Och det finns många som själva inte är forskare men som har mycket goda kunskaper inom det här området.

    En snabb sökning på PubMed med sökorden "cytokines diabetes" ger artiklar från tidigt 70-tal. Kombinationen "cytokines insulin resistance" ger artiklar från 1980 som tidigast. Dock har man forskat på insulinresistens sedan 1940.

    Så vi har tonvis med vetenskapliga artiklar om den här stora gruppen av ämnen.

    Att avgöra hur stor del av diabetes typ 2 som orsakas av cytokiner, som du uttrycker det, låter sig sannolikt inte göras. Det handlar i stort sett aldrig om en enda faktor bakom en så komplex sjukdom som diabetes typ 2. Cytokiner ingår i kaskadreaktioner med både över- och underordnade förlopp som vart och ett påverkar produktion och hämning av alla ingående föreningar.

    Hälsningar
    Anki

    SvaraRadera
  9. Skolmaten är faktiskt ganska dålig den också.. dessutom så behöver ju barn näringsrik mat så att de kan växa ordentligt, men den "frågan" tycks alltid ha en ursäkt...

    SvaraRadera